1903

1903 – MCMIII 121 år sedan
År 1900 | 1901 | 1902 1903 1904 | 1905 | 1906
Årtionde 1880-talet  | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1903 MCMIII
Ab urbe condita	2655
Armeniska kalendern	1352 ԹՎ ՌՅԾԲ
Assyriska kalendern	6653
Bahaikalendern	59–60
Bengaliska kalendern	1310
Berberkalendern	2853
Brittiskt regeringsår	2 Edw. 7 – 3 Edw. 7
Buddhistisk kalender	2447
Burmesiska kalendern	1265
Bysantinska kalendern	7411–7412
Koptiska kalendern	1619–1620
Erianska kalendern	3069
Etiopiska kalendern	1895–1896
Judiska kalendern	5663–5664
Vikram Samvat	1959–1960
Sakakalendern	1825–1826
Kaliyuga	5004–5005
Holocen kalender	11903
Nri-Igbo	903–904
Persiska kalendern	1281–1282
Muslimska kalendern	1320–1321
Nengō (Japan)	Meiji 36 (明治36年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4236
Minguokalendern	9 före ROC 民前9年
Thailändsk kalender	2446
Unixtid

1903 (MCMIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

• 2 januari – USA:s president Theodore Roosevelt stänger ett postkontor i Indianola i Michigan efter att ledningen vägrat anställa en svart postkassörska.
• 5 januari – Telegrafkabeln mellan San Francisco och Hawaii öppnas för allmänheten.
• 22 januari – USA tar över bygget av Panamakanalen ^[1].
• 31 januari – Ett jordkast uppstår i Glumstorp norr om Kristinehamn.

• 2 februari – 20-årige James Joyce lämnar föräldrahemmet i Dublin och slår sig ner i Paris ^[1].
• 3 februari – Brittiska styrkor intar staden Kano i norra Nigeria. Då mord på britter ägt rum i landets södra delar och mördarna flytt norröver belägrar britterna landets norra delar. När Kano fallit fogar sig stamhövdingarna för indirekt brittiskt styre. 1906 bildas den brittiska kolonin Nigeria.
• 10 februari – Den svenska riksdagen debatterar den gifta kvinnans myndighet och rätt att själv disponera sin egendom ^[2].
• 15 februari
  • Svenska Aeronautiska Sällskapets vätgasballong Svenske sliter sig och återfinns aldrig.
  • Liberalen Carl Lindhagen går i den svenska riksdagen i bräschen för en lagändring vad gäller kvinnans rätt att bestämma över sig själv. Enligt svenska giftermålsbalken är gifta kvinnor omyndiga ^[3].
  • Maskinfabriks AB Scania i Malmö börjar serietillverka 4-sitsiga personbilar ^[4]
• 28 februari – Ett jordkast uppstår i Grums.

• 14 mars – Panamafördraget skrivs under ^[5].
• 22 mars – USA får rätt att upprätta flottbaser i Guantanamo (Guantánamobasen) och Batria Honda ^[5].
• 23–31 mars – USA skickar soldater till Honduras för att skydda USA:s konsulat och ångbåten Wharf i Puerto Rico medan revolutionär aktivitet pågår ^[6].
• 24 mars – Norge får rätt att ha sina egna konsulat i utlandet ^[3].
• 30 mars–21 april – USA skickar soldater till Dominikanska republiken för att skydda USA:s intressen under revolutionär aktivitet pågår ^[6].

• 1 april – Lysekils köping i Sverige får stadsprivilegium.
• 16 april – En av de värsta judepogromerna i det nya århundradet inträffar i den ryska staden Kishinev. Händelsen ger ytterligare näring åt den Sionistiska rörelsen.
• 24 april – Nikolaj Bobrikov, rysk generalguvernör i Finland, utvisar nio finlandssvenska män till Stockholm där de berättar om husundersökningar och andra övergrepp ^[3].
• 19 april – Befolkningen i ryska Kishnev anställer massaker på judar. 49 personer dödas, och många migrerar till USA ^[1].
• 26 april – Den spanska fotbollsklubben Atlético Madrid bildas.

• 1 maj – Första framträdandet för Musikkåren Kamraterna med revelj på Stora Torget, Alingsås och marsch inom ringgatorna i samarbete med Godtemplarmusikkåren.
• 16 maj – Sveriges första automobilutställning öppnas i Stockholm ^[2] vid idrottsparken. Utställningen är internationell, och representeras av 20 utställare ^[3]. Där ses bland annat en tresitsig amerikansk Oldsmobile på 4 1/2 hästkrafter.
• 20 maj
  • Wilhelm Peterson-Bergers opera Ran uruppförs på Operan i Stockholm ^[2]. Det är hans första opera ^[3].
  • Sveriges första automobilklubb bildas.
• 31 maj
  • I Sverige bildas Socialdemokraternas Ungdomsförbund med Karl Gustav Ossiannilsson som förste ordförande ^[4]. Andra ledande krafter är Fabian Månsson, Per Albin Hansson, Gustav Möller och Rickard Sandler ^[3]. Förbundet ger ut tidningen Fram och slår ut de anarkistiska Ungsocialisterna som socialdemokraternas ungdomsförbund.
• Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund bildas i Sverige, varmed den svenska idrotten får en enhetlig ledning. Förbundet förbjuder professionalisering inom alla Sveriges sportgrenar.

• 2 juni – Ett specialsanatorium för barn öppnas i Vejbystrand.
• 11 juni – Alexander I Obrenovich (1876–1903), kung av Serbien från 1889, och hans gemål Draga Maschin mördas i kungliga palatset i Belgrad av sammansvurna liberala officerare ur serbiska armén ^[7].
• 15 juni – De armeniska kyrkogodsen i Ryssland dras in till staten.
• 16 juni
  • Henry Ford börjar försäljningen av sin första bilmodell ^[5], Model A till ett pris av 850 dollar.
  • Roald Amundsen ger sig av mot Nordvästpassagen ^[1].
• 19 juni – Den första Lapplandsexpressen avgår från Stockholm till Narvik. Resan tar 48 timmar på den just fullbordade banan förbi Riksgränsen ^[2]. Tåget går via Kiruna ^[3].
• 20 juni – Sverige avstår sina anspråk på Wismar till Mecklenburg, som Sverige 1803 pantsatte staden till på hundra år, genom ett fördrag i Stockholm. Därmed blir staden helt införlivad i Tyskland.
• 28 juni – En järnvägsbro rasar i Cenicera, Spanien och 110 personer omkommer vid den första verkligt stora tågolyckan i Europa ^[8].
• 30 juni – Författaren Frida Stéenhoff introducerar ordet feminism i Sverige med föredraget "Feminismens moral" som hon höll i Sundsvall denna dag.^[9]

• 1 juli
  • Tidningen L' Auto startar cykelloppet Tour de France ^[1].
  • Konkurrensen mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) leder till, att samtrafiken mellan näten helt upphör. Därmed är SAT:s abonnenter helt avskurna från övriga Sveriges telefonnät, som innehas av Telegrafverket. De båda bolagen börjar då konkurrera med varandra på olika sätt, vilket kommer att fortgå till 1918.
• 4 juli – USA:s president Theodore Roosevelt sänder det första telegrammet genom Stillahavskabeln som förbinder San Francisco och Manila.
• 19 juli – Maurice Garin vinner första Tour de France ^[4]. 21 av de 60 startande fullföljer tävlingen ^[1].
• 20 juli – Makedonier gör revolt mot osmanska överhögheten ^[5].
• Juli – Ofotenbanan till Narvik invigs.

• 4 augusti – Sedan Leo XIII har avlidit den 20 juli väljs Giuseppe Melchiorre Sarto till påve och tar namnet Pius X.
• 23 augusti
  • Under ett möte i Bryssel delas det ryska socialdemokratiska arbetarpartiet i två fraktioner. Den revisionistiska benämns mensjeviker (minoritetsmän), och den radikala benämns bolsjeviker (majoritetsmän) ^[1].
  • Theodor Herzl slår fast att ny judisk stat skall byggas i Palestina ^[1].
• 25 augusti – Den svenska fotbollsklubben GIF Sundsvall bildas.
• 30 augusti – Den amerikanska motorcykeltillverkaren Harley-Davidson grundas.

• 7–12 september – USA skickar soldater till Beirut för att skydda amerikanska konsulatet då ett lokalt uppror bland muslimerna fruktas ^[6].
• 12 september – 60-årsfirande svenska operasångerskan Kristina Nilsson besöker Stockholm för första gången sedan 1885, och stora folkmassor väntar när hon går av tåget på Stockholms centralstation ^[4]. Hon sjunger dock inget denna gång ^[1].
• 17 september – Agnes Arvidson avlägger som första kvinna i Sverige apotekarexamen.
• 29 september – Niue skiljs från Cooköarna ^[10].

• 10 oktober – I Manchester bildas Women’s Social and Political Union (WSPU), den s.k. Suffragettrörelsen av Emmeline Pankhurst och hennes döttrar Christabel och Sylvia. Rörelsens mål är att, med alla medel (även olagliga och våldsamma), genomdriva sina krav på kvinnlig politisk rösträtt.
• 12 oktober – Tjajkovskijs opera Eugen Onegin (1879) har premiär på Operan i Stockholm. Huvudrollen som Eugen Onegin sjungs av John Forsell ^[3].
• 15 oktober – Elegier, dikter av den 23-årige Vilhelm Ekelund, utkommer ^[2].
• 27 oktober – Centralposthuset, som är ritat i Jugendstil, vid Vasagatan i Stockholm invigs i närvaro av Sveriges regering och kungafamilj. Arkitekten är Ferdinand Boberg, som samma år har skapat Rosenbad ^[4].

• 3 november – Området Panama bryts ur Colombia och blir en självständig republik.
• 4 november – USA skickar marinsoldater till Panama för att skydda amerikanska intressen och liv medan kanalbygge pågår ^[6].
• 12 november – De franska bröderna Lebaudy utför en rekordflygning på 55 kilometer med sitt 58 meter långa luftskepp.
• 18 november – USA och Panama kommer överens om att USA får alla rättigheter att bygga, driva och skydda Panamakanalen ^[1].
• 23 november – Den italienska tenoren Enrico Caruso gör sin USA-debut på Metropolitan Opera House i New York då han sjunger rollen som hertigen i Rigoletto.
• November – En 23 meter lång sillval strandar vid Morups tånge i Halland. Detta är den största val som anträffats i Sverige.

• 1 december – Edwin Stanton Porters västernfilm Det stora tågrånet har biopremiär ^[1].

• 10 december – Makarna Pierre och Marie Curie delar nobelpriset i fysik med Henri Becquerel medan svenske Svante Arrhenius får kemipriset. Bjørnstjerne Bjørnson får litteraturpriset ^[3].
• 15 december – Norges storting förbjuder valfångst i 10 år ^[5].
• 17 december – De amerikanska bröderna Orville och Wilbur Wright genomför med "Flyer 1" i Kitty Hawk i North Carolina, USA historiens första kontrollerade flygtur med motordriven farkost när de flyger 37 meter ^[4]. Flygplanet har de byggt själva.
• 21 december – Nederländerna antar en arbetarskyddslag.

• USA skickar 25 marinsoldater till Etiopien för att skydda USA:s generalkonsul under förhandlingsarbete ^[6].
• Koffein ersätter kokain som ingrediens i Coca-Cola ^[11].
• Suffragettrörelsen Women's Social and Political Union bildas.
• Kvinnoorganisationen Ženský Klub Český bildas.
• Klädesmärket Tiger grundas i Uddevalla.
• Offentliga läkarbefattningar i Sverige blir tillgängliga för ogifta kvinnor.
• Ledande personer ur Göteborgs borgerlighet lämnar en petition mot emigration till Oscar II.
• Det socialliberala Centralförbundet för socialt arbete bildas på initiativ av Gerda Meyerson och Gertrud af Klintberg. Förbundet består av frivilliga socialarbetare som är förmögna nog att arbeta heltid utan lön. Förbundet gör en betydande insats i den socialpolitiska debatten. Bland annat utbildar man fattigvårdsfunktionärer, arbetar för förebyggande fattigvård, tar initiativ till Stockholms Kooperativa Bostadsförening med mera.
• Ivan Bratt blir Sveriges dittills yngste läkare, vid 25 års ålder.
• En svensk skogsvårdslag antas för att säkra återväxten av skogen.
• Kommunala arbetsförmedlingar införs i Sverige.
• Endast sedlar utgivna av Riksbanken gäller nu som betalningsmedel i Sverige.
• LKAB och AB Gellivare Malmfält sammanslås och blir ett dotterbolag till Grängesbergsbolaget.
• Hemmets kokbok, en av de mest inflytelserika svenska böckerna om hem och hushåll, utges av Fackskolan för huslig ekonomi.
• Nordenskiölds fartyg Vega säljs till den skotske redaren Ferguson och går under året under i Melville Bay utanför Grönland.
• Gerda Östberg blir den första gifta kvinnan att disputera på en avhandling vid ett svenskt universitet.
• Skivbolaget AB Skandinaviska Grammophon (med etiketten Husbondens röst) grundas.
• Sveriges första pressbyråkiosker öppnas.
• I Danmark ersätts grekiska och latin av engelska, franska och tyska som huvudämnen på gymnasiet.
• I Sverige kommer en lag angående skolväsendet i Stockholm som säger att folkskolan skall vara en för staden gemensam angelägenhet, som skall vårdas av kommunen.
• Med nya "negerdansen" "Cake-Walk" anser vissa i Sverige att den "nödvändiggör snörlifvets borttagande" ^[2].
• Den första brandautomaten i Sverige har köpts från Tyskland till Eskilstuna ^[2].
• I Stockholm införs varmmjölksautomater, en mugg för fem öre ^[2].
• Sveriges kronprins köper en svenskbyggd automobil ^[2].
• Sveriges första biltävling hålls mellan Stockholm och Uppsala ^[12].

• 2 januari – Kane Tanaka, världens näst äldsta person någonsin.
• 7 januari – Albrecht Haushofer, tysk geopolitiker och professor.
• 10 januari – Flaminio Bertoni, italiensk bildesigner.
• 11 januari – Irma Leoni, svensk revyskådespelare och sångerska.
• 27 januari – John Carew Eccles, australisk neurolog, nobelpristagare.

• 2 februari – Eugen Kogon, tysk författare och sociolog, överlevde Buchenwald.
• 10 februari – Waldemar Hoven, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
• 13 februari – Georges Simenon, fransk deckarförfattare.
• 16 februari – Edgar Bergen, amerikansk buktalare.
• 18 februari – Nikolaj Podgornyj, sovjetisk politiker, president 1965–1977.
• 21 februari – Anaïs Nin, fransk-amerikansk författare.
• 22 februari – Hamdamsaltaneh Pahlavi, iransk prinsessa.
• 28 februari – Vincente Minnelli, amerikansk regissör.

• 3 mars – Nils Liljeqvist, svensk manusförfattare.
• 7 mars – J. Allen Frear, amerikansk demokratisk politiker, senator 1949–1961.
• 10 mars – Bix Beiderbecke, amerikansk jazztrumpetare.
• 14 mars – Mustafa Barzani, kurdisk politiker.
• 16 mars – Mike Mansfield, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
• 18 mars – Galeazzo Ciano, italiensk politiker, svärson till Benito Mussolini.
• 21 mars – Ruth Stevens, svensk skådespelare.
• 26 mars– Nils Stolpe, finländsk militär och forstmästare.

• 9 april
  • Gregory Pincus, amerikansk läkare, p-pillrets uppfinnare.
  • Mimi Pollak, svensk skådespelerska.
  • Anna-Lisa Ryding, svensk skådespelerska och sångerska.
• 12 april – Jan Tinbergen, nederländsk ekonom, nobelpristagare.
• 18 april – Lulu Ziegler, dansk skådespelare, regissör och sångerska.
• 20 april – Dagmar Edqvist, svensk författare.
• 21 april – Hans Hedtoft, dansk politiker, statsminister 1947–1950 och 1953–1955.
• 22 april – Karl Eberhard Schöngarth, tysk SS-officer.
• 24 april – José Antonio Primo de Rivera, spansk politiker.
• 25 april – Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.
• 26 april – Karl-Magnus Thulstrup, svensk skådespelare och sångare.
• 27 april – Helge Zimdal, svensk arkitekt.

• 1 maj – Gösta Hådell, svensk kompositör, musikdirektör och musiker.
• 2 maj
  • Bing Crosby, amerikansk sångare och skådespelare.
  • Benjamin Spock, amerikansk barnläkare.
• 4 maj – Luther Adler, amerikansk skådespelare.
• 6 maj – Sten Axelson, svensk kompositör, sångare och pianist.
• 8 maj – Fernandel, fransk skådespelare.
• 12 maj – Lennox Berkeley, brittisk tonsättare.
• 15 maj – Maria Reiche, tysk matematiker och arkeolog.
• 18 maj – Nils Jerring, svensk skådespelare och regissör.
• 23 maj – Walter Reisch, österrikisk-amerikansk, manusförfattare, regissör och filmproducent.
• 29 maj – Bob Hope, brittisk-amerikansk komiker, skådespelare.

• 4 juni
  • Joel Berglund, svensk operachef och hovsångare (basbaryton).
  • Gunnar Odelryd, svensk rekvisitör, filmarkitekt, inspicient och producent.
• 6 juni – Aram Chatjaturjan, armenisk tonsättare.
• 8 juni – Ralph Yarborough, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1971.
• 12 juni – Ragnar Brandhild, svensk fotograf, ateljéchef, inspicient och filmproducent.
• 14 juni – Steinar Jøraandstad, norsk skådespelare och sångare.
• 18 juni
  • Jeanette MacDonald, amerikansk skådespelare.
  • Raymond Radiguet, fransk författare.
• 19 juni – Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.
• 21 juni – Alf Sjöberg, svensk regissör vid Dramaten och filmregissör^[2].
• 22 juni
  • John Dillinger, amerikansk gangster.
  • Sten Lindgren, svensk skådespelare.
• 23 juni – Birgit Th Sparre, svensk författare.
• 25 juni
  • Thomas C. Hennings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1951–1960.
  • George Orwell, brittisk författare.

• 1 juli – Amy Johnson, brittisk flygpionjär.
• 2 juli
  • Alec Douglas-Home, brittisk politiker, premiärminister 1963–1964.
  • Olav V, kung av Norge 1957–1991.
  • Charles Poletti, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New York 1942.
• 4 juli – Corrado Bafile, italiensk kardinal.
• 6 juli – Hugo Theorell, svensk biokemist, nobelpristagare.
• 10 juli
  • Werner Best, tysk nazistisk politiker och jurist.
  • Astrid Bodin, svensk skådespelare.
  • Karl Fritzsch, tysk SS-officer.
• 11 juli – Rudolf Abel, sovjetisk överste och spion.
• 12 juli – Julius Sjögren, svensk skådespelare.
• 15 juli – Kamaraj, indisk politiker.
• 16 juli – Adalberto Libera, italiensk arkitekt.
• 18 juli – Victor Gruen, österrikisk arkitekt.
• 19 juli – Arnold Haskell, brittisk danskritiker.
• 30 juli – Arnold Sjöstrand, svensk skådespelare och regissör.

• 3 augusti – Habib Bourguiba, Tunisiens förste president.
• 7 augusti – Louis Leakey, brittisk arkeolog.
• 9 augusti – Ludwig Heilmann, tysk militär.
• 10 augusti – Lasse Krantz, svensk skådespelare, sångare och revyartist.
• 23 augusti
  • Walter Linse, tysk jurist.
  • Charles Brannan, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1948–1953.
• 24 augusti – Karl Hanke, tysk nazistisk politiker.

• 8 september – Sven Barthel, svensk författare, översättare^[2].
• 13 september – Claudette Colbert, fransk-amerikansk skådespelare.
• 14 september – Håkan Jahnberg, svensk skådespelare.
• 15 september – Roy Acuff, amerikansk countrymusiker och republikansk politiker.
• 18 september – Margret Nilsson, svensk politiker (bondeförbundare).
• 20 september – Alva Garbo, svensk skådespelare.
• 21 september – Preston Tucker, amerikansk företagare och bildesigner.
• 25 september
  • Ernest S. Brown, amerikansk republikansk politiker, senator 1954.
  • Mark Rothko, ryskfödd amerikansk konstnär.
• 26 september
  • Einar Kjellén, svensk arkeolog.
  • Arne Furumark, svensk arkeolog.

• 1 oktober – Vladimir Horowitz, ukrainsk-amerikansk pianist.
• 4 oktober – Ernst Kaltenbrunner, österrikisk nazist.
• 17 oktober – Gösta Wallenius, svensk textförfattare, kapellmästare, kompositör och arrangör av filmmusik.
• 23 oktober
  • Maja Nilsson, svensk politiker.
  • Richard Thomalla, tysk SS-officer.
• 28 oktober
  • Elly Holmberg, svensk dansare.
  • Evelyn Waugh, brittisk författare.

• 5 november – William A. Dawson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1947–1949 och 1953–1959.
• 7 november – Konrad Lorenz, österrikisk zoolog och etolog.
• 16 november – Hans Nockemann, tysk SS-officer.
• 20 november – Alexandra Danilova, rysk ballerina.
• 27 november – Lars Onsager, norsk-amerikansk kemist, nobelpristagare.
• 28 november – J. Howard McGrath, amerikansk demokratisk politiker.

• 4 december – James Russell Wiggins, amerikansk journalist och diplomat, FN-ambassadör 1968–1969.
• 17 december – Erskine Caldwell, amerikansk författare.
• 18 december – Helge Mauritz, svensk skådespelare och sångare.
• 26 december – Heinz Reinefarth, tysk SS-general.
• 28 december – Ben Ramsey, amerikansk demokratisk politiker.
• 30 december – Einar Groth, svensk violinist, kapellmästare och kompositör.

• 26 januari – Carl Fredrik Bergstedt, 85, svensk bruksägare, publicist och riksdagsman.
• 28 januari – Augusta Holmès, 55, fransk kompositör.

• 1 februari – George Gabriel Stokes, 83, irländsk matematiker och fysiker.
• 3 februari – Walfrid Weibull, 69, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
• 7 februari – Robert H. May, 80, amerikansk affärsman och politiker.
• 20 februari – Gotthard Werner, 65, svensk konstnär, historiemålare.
• 26 februari – Richard Gatling, 84, amerikansk uppfinnare av Gatling-kulsprutan.

• 16 mars – Roy Bean, amerikansk fredsdomare.
• 25 mars – Sir Hector MacDonald, 50, brittisk general.
• 31 mars – Henry W. Corbett, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.

• 11 april – Gemma Galgani, 25, italiensk jungfru och mystiker; helgon.
• 26 april – Malwida von Meysenbug, 86, tysk författare.

• 8 maj – Paul Gauguin, 54, fransk impressionistisk målare och grafiker (död utfattig och ensam på La Dominica, en av Marquesasöarna i Söderhavet) ^[4].
• 19 maj – Carl Snoilsky, 61, svensk greve, överbibliotekarie och poet, Svenska bilder, ledamot av Svenska Akademien.
• 25 maj – Marcel Renault, 31, fransk racerförare och bilkonstruktör, medgrundare av Renault.

• 11 juni – Alexander I av Serbien, 26, kung av Serbien sedan 1889.
• 23 juni – Ludwig Franzius, 71, tysk vattenbyggnadsingenjör.

• 17 juli – James McNeill Whistler, 69, amerikansk-brittisk målare och grafiker.
• 20 juli – Leo XIII, 93, påve sedan 1878.
• 21 juli – Anders Huss, 61, svensk kronofogde och riksdagsman.
• 26 juli – Lina Sandell, 70, svensk diktare, teolog, författare och psalmförfattare.

• 1 augusti – Calamity Jane, 51, amerikansk vildavästernhjältinna.
• 17 augusti – Wilhelm Spånberg, 59, svensk godsägare, bruksägare och politiker (liberal).
• 31 augusti – Albert Eriksson, 33, tidningsman och översättare.

• 23 september – Charles B. Farwell, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1891.

• 14 oktober – Henry L. Mitchell, 72, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Florida 1893–1897.
• 26 oktober – Maurice Rollinat, 56, fransk poet.

• 1 november – Theodor Mommsen, 85, tysk historiker, nobelpristagare.
• 12 november – Camille Pissarro, 73, fransk impressionistisk målare.
• 20 november – Tom Horn, 42, amerikansk brottsling, avrättad.
• 24 november – Johann Baptist von Anzer, 52, tysk katolsk missionsledare.

• 5 december – Emil von Qvanten, 76, finländsk skald och publicist.
• 8 december – Herbert Spencer, 83, brittisk liberal filosof.
• 13 december – Alexander McDonald, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.
• 26 december – Giuseppe Zanardelli, 77, italiensk politiker.

• Fysik
  • Henri Becquerel, Frankrike
  • Pierre Curie, Frankrike
  • Marie Curie, Frankrike
• Kemi – Svante Arrhenius, Sverige
• Medicin – Niels Ryberg Finsen, Danmark
• Litteratur – Bjørnstjerne Bjørnson, Norge
• Fred – Randal Cremer, Storbritannien

• Wikimedia Commons har media som rör 1903.
  Bilder & media