2441 Hibbs
2441 Hibbs | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Eleanor F. Helin, Schelte J. Bus |
Upptäcktsplats | Siding Spring-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 25 juni 1979 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2441) Hibbs |
Alternativnamn | 1979 MN2, 1957 UK, 1972 TH2, 1976 YA3, 1977 AJ[1] |
Uppkallad efter | Al och Marks Hibbs[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,874 AU |
Perihelium | 1,945 AU |
Halv storaxel | 2,409 AU |
Excentricitet | 0,1927364 |
Siderisk omloppstid | 3,74 år |
Medelomloppshastighet | 19,19 km/s |
Medelanomali | 89,52° |
Inklination | 3,744° |
Longitud för uppstigande nod | 140,1° |
Periheliumargument | 216,8° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 9,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 5,9 h |
Albedo | 0,049 |
Absolut magnitud (H) | 13,94[3] |
2441 Hibbs eller 1979 MN2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 25 juni 1979 av de båda amerikanska astronomerna Eleanor F. Helin och Schelte J. Bus vid Siding Spring-observatoriet. Den är uppkallad efter Al och Marks Hibbs, vänner till en av upptäckarna.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2441 Hibbs” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2441+Hibbs. Läst 17 maj 2018.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 2441 Hibbs” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2441. Läst 17 maj 2018.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|