Agent 007 ser rött
Agent 007 ser rött (From Russia with Love) | |
Genre | Action/Thriller |
---|---|
Regissör | Terence Young |
Producent | Albert R. Broccoli Harry Saltzman |
Manus | Richard Maibaum |
Synopsis | Johanna Harwood |
Baserad på | Kamrat Mördare av Ian Fleming |
Skådespelare | Sean Connery Pedro Armendáriz Lotte Lenya Robert Shaw Bernard Lee Daniela Bianchi |
Originalmusik | John Barry |
Fotograf | Ted Moore |
Klippning | Peter R. Hunt |
Produktionsbolag | EON Productions |
Distribution | United Artists |
Premiär | 10 oktober 1963 (Storbritannien) 31 mars 1964 (Sverige) |
Speltid | 115 minuter |
Land | Storbritannien |
Språk | Engelska |
Budget | $2 miljoner |
Intäkter | $78 900 000 |
Föregångare | Agent 007 med rätt att döda |
Uppföljare | Goldfinger |
IMDb SFDb Elonet |
Agent 007 ser rött (originaltitel: From Russia with Love) från 1963 är den andra filmen om den hemlige MI6-agenten James Bond producerad av EON Productions. Filmen var den andra med Sean Connery i huvudrollen och den andra Bondfilmen som regisserades av Terence Young. Handlingen utspelar sig i bland annat Istanbul, och kretsar kring kodmaskinen Lektor som organisationen S.P.E.C.T.R.E. använder för att locka fram James Bond så att de kan döda honom.
Schackpartiet som Kronsteen spelar i början av filmen och som han vinner på ett spektakulärt sätt bygger på ett riktigt parti som spelades mellan Boris Spasskij och David Bronstein i Leningrad 1960.[1][2]
Titeln
[redigera | redigera wikitext]Den andra Bondfilmen Agent 007 ser rött bygger på Flemings roman Kamrat Mördare som gavs ut året innan Döden på Jamaica, boken bakom den första filmen Agent 007 med rätt att döda. För att följa mönstret från Agent 007 med rätt att döda gavs filmen en titel som syftade på Ryssland och kommunismens röda färg. Den engelska titeln är From Russia with Love (på svenska: "Från Ryssland med kärlek").
Handling
[redigera | redigera wikitext]När brittiska MI6 får höra att en Enigma-liknande omkodningsmaskin finns att få tag på från ryssarna blir deras bäste agent ivägskickad att ta den innan S.P.E.C.T.R.E. hinner ta tillbaka den från den vackra ryskan Tatyana Romanova, som i tron att hon hjälper sitt land, ska ge maskinen till James Bond. Vad varken Bond, Romanova eller MI6 vet är att maskinen i själva verket är ett lockbete som det i Sovjet ledda brottssyndikatet S.P.E.C.T.R.E. har lagt ut. De vill ha hämnd för vad Bond och MI6 gjorde mot deras medarbetare Doktor Julius No sex månader tidigare.
Rollista
[redigera | redigera wikitext]Sean Connery | – James Bond |
Daniela Bianchi | – Tatiana Romanova |
Pedro Armendáriz | – Ali Kerim Bey |
Lotte Lenya | – Rosa Klebb |
Robert Shaw | – Donald "Red" Grant |
Bernard Lee | – M |
Eunice Gayson | – Sylvia Trench |
Walter Gotell | – Morzeny |
Francis de Wolff | – Vavra |
Lois Maxwell | – Miss Moneypenny |
Desmond Llewelyn | – Major Boothroyd |
Aliza Gur | – Vida |
Martine Beswick | – Zora |
Vladek Sheybal | – Kronsteen |
Anthony Dawson och Eric Pohlmann (röst) | – Ernst Stavro Blofeld (skrivet i eftertexterna som Number 1) |
Produktion
[redigera | redigera wikitext]Förproduktion
[redigera | redigera wikitext]Filmen valdes som den första uppföljaren till Agent 007 med rätt att döda delvis eftersom det var en av John F. Kennedys favoritböcker.
Filminspelningen
[redigera | redigera wikitext]Inspelningen gjordes på flera platser, främst Istanbul. Flera scener spelades som vanligt för Bondfilmerna in på Pinewood studios utanför London, England.
Bilar och prylar
[redigera | redigera wikitext]- Personsökare och automobiltelefon i Bonds Bentley.
- Portfölj — Tekniskt sett James Bonds första pryl. Väskan som utfärdas till 007 av Q-Branch i början av filmen innehåller ett hopfällbart AR-7 krypskyttegevär med ammunition, en platt kastkniv och femtio engelska guldmynt i hemliga utrymmen. Dessutom har portföljen en säkerhetsmekanism som detonerar en magnetiskt fastsatt tårgasbomb om väskan öppnas på ett inkorrekt sätt.
- En apparat för att upptäcka avlyssningsapparatur.
- En bandspelare dold i en kamera.
Efterproduktion
[redigera | redigera wikitext]Filmen klipptes av Peter Hunt, som senare skulle komma att regissera Bondfilmen I hennes majestäts hemliga tjänst (1969).
Förtexterna till filmen filmades av Maurice Binder.
Musik
[redigera | redigera wikitext]Sånger
[redigera | redigera wikitext]Titelmelodin skrevs av Lionel Bart och sjöngs av Matt Monro.
Soundtrack
[redigera | redigera wikitext]Musiken skrevs av John Barry som skulle komma att bli den mest produktive av alla Bondkompositörer.
- "Opening Titles: James Bond Is Back/James Bond Theme"
- "Tania Meets Klebb"
- "Meeting in St. Sophia"
- "The Golden Horn" *
- "Girl Trouble"
- "Bond Meets Tania"
- "007"
- "Gypsy Camp"
- "Death of Grant"
- "From Russia with Love" – Matt Monro
- "Spectre Island"
- "Guitar Lament" *
- "Man Overboard/SMERSH in Action"
- "James Bond with Bongos"
- "Stalking"
- "Leila Dances" *
- "Death of Kerim"
- "007 Takes the Lektor"
* Figurerar inte i filmen.
Mottagande
[redigera | redigera wikitext]På Rotten Tomatoes har filmen 96 % positiva betyg, det näst högsta i Bond-franchisen efter Agent 007 med rätt att döda med 98 %.[3] Bonds slagsmål med agenten Grant ombord på Orientexpressen har också lyfts fram som en av filmseriens höjdpunkter.[4][5][6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Chessbase.com
- ^ ”Open Chess Diary nr. 250, Tim Krabbé, 6 juli 2004”. http://www.xs4all.nl/~timkr/chess2/diary_13.htm.
- ^ ”From Russia With Love”. RottenTomatoes.com. http://www.rottentomatoes.com/m/from_russia_with_love/. Läst 1 februari 2013.
- ^ ”The Top 25 Bond Moments”. UniversalExports.net. http://www.universalexports.net/00Moments.shtml. Läst 1 februari 2013.
- ^ ”The Most Badass James Bond Moments”. ugo.com. Arkiverad från originalet den 30 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130630065523/http://www.ugo.com/movies/james-bonds-50-most-badass-moments?page=5. Läst 1 februari 2013.
- ^ ”Top 10 Bond Deaths”. IGN.com. http://www.ign.com/articles/2006/11/14/top-10-bond-deaths. Läst 1 februari 2013.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Agent 007 ser rött på Internet Movie Database (engelska)
|
|