Albert Lindström (tonsättare)

Albert Lindström
Född24 april 1853[1]
Klara församling[1], Sverige
Död12 januari 1935[2] (81 år)
Stockholm[2]
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningKompositör[2], organist[2]
Befattning
Sångpedagog, Betelseminariet (1873–1885)[4]
Sångpedagog, Betelseminariet (1893–1903)[4]
Redigera Wikidata

Albert Esaias Lindström, född den 24 april 1853 i Klara församling i Stockholm[5], död den 12 januari 1935 i Stockholm[6], var en svensk tonsättare, musiklärare och organist. Han var svärfar till Telemak Fredbärj.

Albert Lindström föddes i Stockholm och blev moderlös när han var fem år. Fadern var handelsman och även organist i Betlehemskyrkan. Han studerade vid musikkonservatoriet, avlade 1872 organistexamen och blev kantor 1889. Han var verksam som organist i Blasieholmskyrkan 1871–1891 som formellt hörde till Jakob och Johannes församling i Stockholm men som i praktiken drevs av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Han valdes sedan till organist i Sankt Jakobs kyrka 1891 där han verkade fram till sin pensionering 1926. Han efterträdde där sina båda orgellärare Gustaf Mankell och Wilhelm Heintze. Sammantaget var Lindström verksam i 55 år i församlingen. Den 29 oktober 1919 invaldes han som ledamot 565 av Kungliga Musikaliska Akademien.[7]

Kompositioner

[redigera | redigera wikitext]

På 1870-talet gav han ut Melodi-Album för Orgelharmonium, 50 folkvisor, folksånger, hymner, koraler, m.m. arrangerade af Albert Lindström. Han har även gjort en Orgelharmoniumskola (3:e upplagan 1894) samt arrangemang för orgel av Conrad Nordqvists Sorgmarsch vid Carl XV:s begravning.

Lindström har även komponerat många sånger och redigerat musiken i sångböckerna Sionstoner, Nya pilgrimssånger, tredje upplagan av Ahnfelts sånger samt första utgåvan av Svenska Baptistsamfundets melodisångbok Psalmisten (1904). En av hans mer kända melodier är till Lina Sandell-Bergs psalm Jag kan icke räkna dem alla som publicerades 1889.

  1. ^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Dopböcker över äkta barn, SE/SSA/0010/C I b/9 (1851-1861), bildid: C0056125_00066, sida 48, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 21 maj 2019, ”Albert Esaias”.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Albert Lindström (1853−1935), Levande Musikarv-ID: lindstrom-albert, läst: 21 maj 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Lindström, ALBERT ESAIAS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 6 november 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Betelseminariet 1866-1926 : Porträtt och kortfattade biografiska uppgifter över lärare och elever samt ledamöter av styrelseutskottet, andra utgåvan, 1926, s. 17.[källa från Wikidata]
  5. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  6. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  7. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akademien. sid. 106. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]