Alfta socken
| Alfta socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Kommun | Ovanåkers kommun |
| Bildad | 1639 |
| Area | 1 014 kvadratkilometer |
| Upphov till | Alfta kommun Alfta församling |
| Motsvarar | Alfta distrikt |
| Tingslag | Bollnäs domsagas tingslag (–) Alfta tingslag (–) |
| Karta | |
  Alfta sockens läge i Gävleborgs län. | |
| Koordinater | 61°20′49″N 16°04′16″Ö / 61.34694444°N 16.07111111°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2394 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Alfta distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Alfta socken i Hälsingland ingår sedan 1977 i Ovanåkers kommun och motsvarar från 2016 Alfta distrikt.
Socknens areal är 1 014,70 kvadratkilometer, varav 929,90 land.[1] År 2000 fanns här 5 088 invånare.[2] En del av tätorten Viksjöfors, tätorten Runemo samt tätorten och kyrkbyn Alfta med sockenkyrkan Alfta kyrka ligger i socknen.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Alfta är en av de första ställen som blivit kända och utmärkta på kartorna i Hälsingland, Gävleborgs län. Första benämningen av Alfta är gjord under ca år 1200. Konung Sverre av Norge skall under 1200-talet blivid stoppad av hälsingarna vid Alfta och historien finns att läsa i "Konung Sverres saga" som nertecknats i en Isländsk saga från den tiden. Alfta är beläget i Voxnadalen, som fått sitt namn från älven Voxnan, ett biflöde till Ljusnan.
År 1542 gjordes en skatteändring i socknen. Enligt skatteboken fanns vid denna tid ungefär 150 bönder i Alfta socken.
Antalet gårdar i Alfta socken ökade år 1626 till 196 stycken, men under 1600-talet förändrades bebyggelsens storlek inte nämnvärt på grund av de tunga skatter som införts i Sverige efter de många krigen landet härjats av. Dessutom blev utskrivningen av soldater i området betungande för Alftas bönder, inte minst då Alfta kompani skulle utrusta 78 man - två gårdar fick därvid svara för en soldats avlöning och underhåll.
Återhämtningen efter kriget gick dock snabbt, och vid mitten av 1700-talet rådde ett visst välstånd hos Alftas bönder. Av sockens 27 byar vid denna tid var utan tvekan kyrkbyn den största i området.
Socknen är även starkt förknippad med Erik-jansismen som leddes av profeten Erik Jansson från Biskopskulla socken i Uppland i mitten av 1800-talet. Alla böcker som Erik Jansson inte såg som sann kristendom skulle brännas på bål. En av minnesstenarna från bokbålen som hölls i Alfta finns i Tranberg vid Hälsingegården Fiskras mot Viksjön. Anhängarna grundade 1846 Bishop Hill i USA. Ett utvandrarmuseum med arkiv ligger vid hälsingegård Ol-Anders med Turism info. Den äldsta ännu bevarade inspelade svenska rösten tillhör Peter Wickblom, född i Alfta 1810, död 1906. Hans berättelse om att vara en emigrant som tagit sig över Atlanten, inspelad 1904 i Bishop Hill i USA, är den äldsta ännu bevarade ljudinspelningen på svenska.[3]
Idag förknippas Alfta bland annat med hälsingegårdar, och av de sju hälsingegårdarna som sedan den 1 juli 2012 finns på Unescos världsarvslista står två gårdar i Alfta socken, Jon-Lars och Pallars i Långhed.[4]
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]1639 utbröts Ovanåkers socken från Alfta.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Alfta församling och för de borgerliga frågorna bildades Alfta landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Bollnäs kommun men överfördes 1977 till Ovanåkers kommun.[2] Församlingen uppgick 2012 i Alfta-Ovanåkers församling.[5]
1 januari 2016 inrättades distriktet Alfta, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Alfta kompani.[6]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Alfta socken ligger kring Voxnan och Flaxnan. Socknen har odlingsbygd vid vattendragen och är i övrigt en kuperad skogsbygd med höjder som i söder i Stavsberget når 498 meter över havet.[7][8][1]
Bygden har ett stort antal hälsingegårdar och en "Turismväg" Stora Hälsingegårdars väg som rekommenderas.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Från stenåldern finns boplatser och från järnåldern finns gravhögar. I Viken (7km från Alfta Kyrka) har en större skatt av 200 arabiska silvermynt påträffats samt gravplatser och boplatser från tiden.[7][8][9][10]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1312 Alpta) kommer troligen från tjärnen vid kyrkan. Namnet innehållet alpt, 'svan'.[11][8]
Orten nämns också i Sverres saga från 1200-talet som Alftar.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Alfta socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 1 942 | |||
| 1760 | 2 032 | |||
| 1769 | 2 246 | |||
| 1780 | 2 307 | |||
| 1790 | 2 577 | |||
| 1800 | 2 867 | |||
| 1810 | 3 075 | |||
| 1820 | 3 368 | |||
| 1830 | 3 801 | |||
| 1840 | 4 123 | |||
| 1850 | 4 280 | |||
| 1860 | 4 708 | |||
| 1870 | 4 836 | |||
| 1880 | 5 064 | |||
| 1890 | 5 322 | |||
| 1900 | 5 731 | |||
| 1910 | 5 996 | |||
| 1920 | 6 742 | |||
| 1930 | 7 105 | |||
| 1940 | 6 723 | |||
| 1950 | 6 382 | |||
| 1960 | 5 627 | |||
| 1970 | 5 307 | |||
| 1980 | 5 625 | |||
| 1990 | 5 544 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Kända personer från bygden
[redigera | redigera wikitext]- Magnus Celsius, astronom och runforskare, farfar till Anders Celsius (känd för temperaturskalan)
- Lars Mortimer, tecknare, serieskapare av bland annat Älgen Hälge
- Anders Broman - Basist i Bloodbound och gitarrist i Kjell Kritik.
- Per Persson, låtskrivare, artist känd från bland annat Perssons Pack
- Hillevi Rombin, Miss Universum 1955
- Emy Storm, skådespelare som (spelat bland annat Emil i Lönnebergas mamma)
- Gustaf Sjöqvist, orkesterledare, dirigent
- Nina Söderquist, sångerska
- Ulf Stureson, artist och musiker, känd från bland annat Traste Lindéns Kvintett
- Dag Strömbäck, etnologiprofessor
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Alfta socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Ljudminnen som utställning i det virtuella rummet”. ljudminnen.se. http://www.ljudminnen.se/9.htm. Läst 17 oktober 2016.
- ^ UNESCO. ”Four natural and four cultural properties added to UNESCO’s World Heritage List on Sunday”. http://whc.unesco.org/en/news/902/. Läst 25 maj 2014.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Alfta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Alfta socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Alfta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Litteratur från eller med anknytning till Alfta
[redigera | redigera wikitext]- Häxor och Kärlek-oskyldigt dömd av Erik Olof Wiklund 2010, Historisk roman
- Breven till Kristina-En förbjuden kärlek av Erik Olof Wiklund 2008, Historisk roman
- En nubbe och Pizza i Alfta av Francesco Saverio Alonzo, Roman
- Alfta Förr och Nu IV utgiven av Alfta Kommun, Faktabok
- Hundraårigt Kommunalstyre i Alfta av Johan Ohlsson, Faktabok
- En smedjas förvandling - ÖSAs historia av Martin Östberg, 1990
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Alfta socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Alfta socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Alfta hembygdsförening
| ||||||||||||||||||||||||||
