Apelsin

Apelsin
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningKinesträdordningen
Sapindales
FamiljVinruteväxter
Rutaceae
SläkteCitrussläktet
Citrus
ArtApelsin
C. × Sinensis-Gruppen
Vetenskapligt namn
§ Citrus × Sinensis-Gruppen
AuktorCarl von Linné, Osbeck
Apelsin på träd.

Apelsin (Ciʹtrus × auraʹntium Sinensis-gruppen (synonym Ciʹtrus × sineʹnsis)) är ett litet träd med vita blommor inom citrussläktet. Trädet har 5 till drygt 10 cm stora frukter med orangefärgat skal och saftigt sötsyrligt fruktkött. Apelsiner äts oftast färska, som juice och som marmelad.[1] Dagens citrusväxter härstammar från ett tiotal vilda förfäder. Dessa har ofta korsat sig med varandra ute i det vilda, vilket gör att citrusfrukternas historia är höljd i dunkel.[2]

Apelsinen är en kulturprodukt som härstammar från södra Asien och spred sig till Europa med hjälp av spanjorer under 1400- eller 1500-talet. Frukten blev snabbt eftertraktad i förmögnare kretsar där särskilda hus för apelsiner, orangerier, byggdes vid slott och herrgårdar.[1]

Den äldsta benämningen härstammar från Indien på sanskrit: nāraṅga (नारङ्ग ). På persiska heter apelsinen nārang (نارنگ )och arabiska nāranj (نارنج ).[1]engelska och franska har namnet utvecklats till orange som också är namnet på färgen orange. På engelska används både orange och sweet orange, medan orange också kan användas närbesläktade frukter (som mandarin och pomerans).[3]

Andra språk speglar uppfattningen att det var portugiserna som förde apelsinen till Europa, albanskans portokall, grekiskans portokali och turkiskans portakal (πορτοκάλι). Svenskan fick kontakt med ordet via holländare och tyskar som skapat ett namn som syftade på fruktens förmodade ursprung: "Kinaäpple", som heter Apfelsine på lågtyska, varav svenskans apelsin.[4]

Apelsinen odlas från Kina och västerut fram till länderna runt Medelhavet, dessutom i Australien, Sydafrika och södra USA samt i Syd- och Mellanamerika. Apelsin föredrar ett subtropiskt, frostfritt klimat med temperaturer från 25–35 °C och väldränerade jordar. För kommersiell odling förökas apelsinen genom ympning på en grundstam av till exempel citron, citrontörne eller apelsin. Omkring 6–9 månader efter blomning är frukten mogen för skörd. Det dröjer 10 år innan träden uppnår full skörd, det vill säga cirka 90–130 kg frukt per år. [1]

Man skiljer mellan blonda apelsiner med ljust, gulorange fruktkött, blodapelsiner, som har rött fruktkött, och navelapelsiner, med blont fruktkött med en liten krans av extra klyftor överst på frukten. Vanliga sorter bland blonda apelsiner är ’Valencia’, ’Shamouti’, ’Cadenera’ och ’Berna’. Till blodapelsinerna hör ’Sanguinello’, ’Doblefina’, ’Moro’ och ’Spanish Sanguinelli’. Navelapelsinsorter är ’Washington’, ’Navelina’ och ’Newhall’.[1]

Världens 15 största producenter av apelsiner
Nr Område Produktion
(ton)
Andel
(%)
1 Brasilien Brasilien &&&&&&&016713534.&&&&&016 713 534 22,16
2 Kina Kina &&&&&&&&09103908.&&&&&09 103 908 12,07
3 Indien Indien &&&&&&&&08367000.&&&&&08 367 000 11,09
4 USA USA &&&&&&&&04833480.&&&&&04 833 480 6,41
5 Mexiko Mexiko &&&&&&&&04737990.&&&&&04 737 990 6,28
6 Spanien Spanien &&&&&&&&03639853.&&&&&03 639 853 4,83
7 Egypten Egypten &&&&&&&&03246483.&&&&&03 246 483 4,30
8 Indonesien Indonesien &&&&&&&&02510442.&&&&&02 510 442 3,33
9 Turkiet Turkiet &&&&&&&&01900000.&&&&&01 900 000 2,52
10 Iran Iran &&&&&&&&01889252.&&&&&01 889 252 2,51
11 Sydafrika Sydafrika &&&&&&&&01775760.&&&&&01 775 760 2,35
12 Pakistan Pakistan &&&&&&&&01589856.&&&&&01 589 856 2,11
13 Italien Italien &&&&&&&&01522213.&&&&&01 522 213 2,02
14 Algeriet Algeriet &&&&&&&&01134194.&&&&&01 134 194 1,50
15 Marocko Marocko &&&&&&&&01019150.&&&&&01 019 150 1,35
Total världsproduktion &&&&&&&075413375.&&&&&075 413 375 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[5]

2009 importerades 77 866 ton apelsiner till Sverige, inklusive pomeranser. Dessutom importerades 76 339 ton övriga citrusfrukter. [6]


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]