Avestakoncernen

Avestakoncernen
Valsning av rostfri tunnplåt vid Avesta Jernverk, omkring 1970.
TypStåltillverkare
HuvudkontorAvesta, Sverige Sverige
BranschStålbranschen
ProdukterSpecialstål
Historik
Tidigare namnAvesta Jernverks AB
Gick upp iOutokumpu Abp
Upplöst2002

Avestakoncernen, med moderbolaget Avesta Jernverks AB (från 1984 Avesta AB), var en ståltillverkare hemmahörande i Avesta med inriktning på specialstål.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Tidigare Norra verken vid Avesta Jernverk, numera museum.
Södra verken vid Avesta Jernverk, numera ingående i Outukumpu Stainless.

Järnhantering har bedrivits i Avesta sedan 1500-talet. Bruksdrift uppstod på 1600-talet och Avesta hade stadsrättigheter 1641-1688. Bruket anlades av det s.k. Kopparkompaniet som 1636 gav i uppdrag åt holländaren Govert Slientz att anlägga ett kopparverk där all malm från Falu gruva skulle förädlas. Senare 1642 övertogs förvaltningen av myntmästaren Markus Kock som anlade ett myntverk. 1644 flyttades statens myntverk från Säter till Avesta. Även under kopparverkets tid hade man en obetydlig järnhantering. 1823 tillkom en smidesanläggning som efterhand utvidgades. Stora Kopparberg sålde 1872 Avestaverket till Hampus August Cornelius och Hjalmar Petre som 1873 bildar Avesta-Garpenberg AB. Efter den finansiella krisen 1878 går bolaget i konkurs 1879 och verket övertas av Jernkontoret och Norrköpings enskilda bank. Affärsmannen Axel Johnson blev intresserad av järntillverkningen i Avesta och såg dess potential. Han tillsammans med Jernkontoret som var majoritetsägare var en av initiativtagarna till bildandet av Avesta Jernverks AB 1883. Bolaget köpte in Avestaverken och utvidgade och moderniserade verksamheten..[1] Det kom från 1905 att ha Johnson-koncernen som majoritetsägare. Järnverkets produktion kom ursprungligen att grundas på martinprocessen. Inriktningen mot specialstål började 1924 med framställning av rostfritt, syrafast och eldhärdigt järn och stål och kom från 1960-talet att bli det helt dominerande tillverkningsområdet. Bolaget kom också under ett antal år att vara moderföretag för andra industriverksamheter inom Johnson-koncernen, exempelvis Karlstads Mekaniska Werkstad, Björneborgs Jernverks AB och Hedemora Verkstäder.[2]

I början av 1980-talet bestod tillverkningen av varm- och kallvalsade produkter i rostfritt stål. Man bedrev även skogs- och jordbruk, samt producerade egen kraft vid egna kraftverk. Företagets omsättning uppgick 1980 till 1,5 miljarder kr. och antalet anställda var 3830.

Omstruktureringen av svensk stålindustri

[redigera | redigera wikitext]

I samband med omstruktureringen av svensk stålindustri i början av 1980-talet sammanfördes 1984 enheterna för rostfritt stål inom Avesta Jernverk, Nyby-Uddeholm och Fagersta till Avestakoncernen som samtidigt namnändrades till Avesta AB. I samband med att brittiska British Steel gick in som ägare i Avesta AB ändrades bolagsnamnet 1992 till Avesta Sheffield AB, och 2001 till Avesta Polarit AB.[3] Samtidigt som de svenska ägarna försvann ökade även finska Outokumpu Abp sitt engagemang i bolaget, och 2002 försvann Avesta från bolagsnamnet då företaget namnändrades till Outokumpu Stainless.

Avesta visentpark

[redigera | redigera wikitext]
Lars Anderssons skulptur Visenten beställdes av Avesta Jernverk och stod tidigare på företagets område. En Visent var sedan 1952 symbol för företaget och ingick i dess logotyp. Skulpturen Visenten står numera på Markustorget i Avesta.
Huvudartikel: Avesta visentpark

Visenten var länge företagets symbol. Företagets dåvarande ägare Axel Ax:son Johnson grundade 1924 en visentpark, som 1935 flyttade till gården Stubbsven strax nordväst om Avesta tätort. Som första kommun i Europa, levererar Avesta visenter till Rewilding Europe enligt ett tioårigt avtal. Två kvigor transporterades från Avesta visentpark till Karpaterna i Rumänien sommaren 2009. Sedan transporterades sex visenter till Karpaterna under våren 2014 och nio visenter våren 2017.[4]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Gegerfelt, Erik Wilhelm von (1945). Svenska storföretag: kort historik över deras tillkomst och utveckling. D. 1. Stockholm: Seelig i distr. Libris 8205760  S. 1-5.
  2. ^ ”Historisk bakgrund Avesta järnverk”. Avesta kommun. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827123020/http://www.avesta.se/Koppardalen/Verket/Historisk-bakgrund/. Läst 16 april 2013. 
  3. ^ ”Avesta Sheffield - Pressmeddelande”. Cision Wire. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525094833/http://www.cisionwire.se/avesta-sheffield/lansering-av-avestapolarit. Läst 30 januari 2001. 
  4. ^ Visentparkens webbplats

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Avesta jernverk : historien om hur böndernas smedja blev en världskoncern. Avesta: Avesta Polarit AB. 2002. Libris 8981141 
  • Avesta. Avesta: Avesta jernverks aktiebolag. 1946. Libris 10160270 
  • Avesta jernverk - dess historia, anläggningar och produkter. Avesta: Avesta jernverks AB. 1957. Libris 3238238 
  • Avesta jernverk (1892-1897). [Priskuranter [Elektronisk resurs]]. Avesta. Libris 14800405. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:vardagstryck-8401954 
  • Beskrifning öfver Avesta jernverk. Stockholm: Centraltr. 1914. Libris 1631464 
  • Kåks, Helena (2002). Avesta : industriarbete och vardagsliv genom 400 år. DFR-rapport, 0283-1856 ; 2002 :1. Falun: Dalarnas forskningsråd. Libris 8653721. ISBN 91-88791-12-2 
  • Nordlund Edvinsson, Therese (2003). För näringslivets bästa? nätverk, planhushållningsmotstånd och företagande med fokus på Axel Ax :son Johnson (1876-1958). Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen, Univ. Libris 9058807 
  • Nordlund Edvinsson, Therese (2000). ”Ledarskap och paternalism : Axel Ax:son Johnson och Avesta jernverk”. Bergslagsarkiv 2000 (12),: sid. 57-76  : ill. 1100-7087. ISSN 1100-7087.  Libris 8464723
  • Pettersson, Jan-Erik (1983). ”Avesta Jernverks AB 1883-1983.”. Dædalus (Stockholm) 1983(52),: sid. 170-174. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris 2826230
  • Storm, Anna (2005). Koppardalen : om historiens plats i omvandlingen av ett industriområde. Theses in philosophy from the Royal Institute of Technology, 1650-8831Trita-HOT, 0348-4696 ; 2047. Stockholm. Libris 9892525. ISBN 91-7178-033-5 
  • Tekniska samfundet i Göteborg (1897). Valsade jernprofiler som utföras vid Stora kopparbergs bergslags aktiebolags jernverk Domnarfvet, Avesta jernverks aktiebolag, Motala verkstads nya aktiebolag, Strömsnäs jernverks aktiebolag. Göteborg. Libris 10174605 
  • ”Ur Avesta jernverks bildarkiv”. Folkarebygden 1978,: sid. 3-34, 74-75. 1978. 0349-103X. ISSN 0349-103X.  Libris 18387026
  • Vi på Avesta : en introduktion. Avesta: Avesta jernverks AB. 1974. Libris 18386981 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Avestakoncernen&oldid=54235842”