Banatet Kroatien

Banatet Kroatien
Banovina Hrvatska (Kroatiska)
Бановина Хрватска (Serbiska)

1939–1943
Flagga Vapen
Banatet Kroatien i rött.
Banatet Kroatien i rött.
Banatet Kroatien i rött.
Huvudstad Zagreb
Språk Kroatiska
Religion Romersk katolicism, Serbisk-ortodoxa kyrkan
Statsskick Banat
Bildades 1939


Upphörde 1943


Valuta Jugoslavisk dinar
Tidszon UTC+1 (CET)
Kroatiens historia
Kroatiens statsvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidig historia
Kroatiens förhistoria (ca 100 000 f.Kr.-500 e.Kr.)
Medeltiden
Pannoniska Kroatien (600-900-talet)
Furstendömet Kroatien (800-900-talet)
Kungariket Kroatien (925-1527)
Republiken Ragusa (1032-1808)
Habsburgska riket
Kungariket Kroatien (1527–1868)
Kungariket Slavonien (1745–1868)
Kungariket Dalmatien (1815–1918)
Kungariket Kroatien och Slavonien
(1868–1918)
Markgrevskapet Istrien (1860–1918)
Illyriska provinserna (1809–1816)
Österrikiska kustlandet (1813–1918)
Kungariket Illyrien (1816–1849)
Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (1918)
Jugoslavien
Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918–1929)
Kungariket Jugoslavien (1929–1945)
Banatet Kroatien (1939–1941)
Oberoende staten Kroatien (1941–1945)
SR Kroatien (1963–1991)
Det självständiga Kroatien
Självständighetskriget (1991–1995)
Kroatien (1991–)
Kroatienportalen

Banatet Kroatien (kroatiska: Banovina Hrvatska, serbiska: Бановина Хрватска) var en autonom provins (banat) inom kungariket Jugoslavien som ägde bestånd 1939-1941 då landet kom att ingå i Oberoende staten Kroatien. Banatet Kroatien fanns dock kvar officiellt till 1943. Dess huvudstad var Zagreb och till ytan omfattade provinsen större delen av dagens Kroatien, stora delar av dagens Bosnien och Hercegovina och mindre delar av dagens Serbien. Officiellt språk var kroatiska.

Banatet Kroatien uppstod inom kungariket Jugoslavien efter kroatiska påtryckningar för en sammanslagning av de två av kroater dominerade banaten Sava och Primorje och därtill ett fåtal mindre områden i dess närhet. Banatet Kroatien var främst befolkat av kroater men hade även en stor minoritet av serber.

Banatet Kroatien befolkades främst av kroater (74%) men också en stor serbisk minoritet (19%). Det delades in i 99 distrikt (kotar). 81 av dessa hade en kroatisk majoritetsbefolkning emedan 17 distrikt hade en serbisk (absolut i 12, relativt i 5) majoritet. I ett av distrikten utgjorde muslimerna (bosniakerna) majoritet.

Folkgrupp Befolkning %
Kroater 2 959 494 74,5
Serber 737 978 15,5
Tyskar 89 215 2,2
Ungrare 58 115 1,5
Tjecker 38 221 0,9
Slovener 37 569 0,9
Romer 14 830 0,4
Slovaker 12 329 0,3
Ukrainare 7 086 0,2
Italienare 6 258 0,2
Ryssar 5 064 0,1
Polacker 4 845 0,1
Arnauter 944 -
Bulgarer 620 -
Judar 617 -
Rumäner 557 -
Turkar 209 -
Greker 63 -
Övriga 1 711 -
Källa: [1]

Kroatiens fotbollsförbund kontrollerade fotbollen inom banatet Kroatien. Provinsen hade en egen liga och senare också ett eget landslag. Banatet Kroatien spelade fyra landskamper hemma och borta där de mötte Schweiz och Ungern. Kroatiska mästerskapen i rodd avhölls i banatet den 29 juni 1940.[2]

Kroatiens boxningsförbund återskapades den 5 oktober 1939 som styrande organisation för all boxning inom provinsen.[3]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]