Boboll
 Bobollmatch 1958 | |
| Först utövad |  Finland, 1920-talet |
|---|---|
| Egenskaper | |
| Könsmixad | Ja, separata tävlingar |
| Kategorisering | Bollsport Lagsport |
| Utrustning | Boll, slagträ, hjälm och en handske |
| Spelplats | Utomhus, bobollplan |
| OS | Uppvisningsgren 1952 |
Boboll (finska: pesäpallo) är en finländsk bollsport som spelas på grusplan mellan två niomannalag med slagträ och boboll, en liten genomgjuten boll. Sporten skapades av Lauri Pihkala i början av 1900-talet som en modernisering av det finländska spelet kungsboll genom lån från amerikansk baseball.[1] Boboll anses ibland som Finlands nationalsport.[2]
Boboll utövas i huvudsak i Finland men förekommer även i Estland (med vilket Finland hade landskampsutbyte på 1930-talet) och i Sverige (tack vare finländska emigranter).[1] Boboll var uppvisningssport vid sommar-OS 1952 i Helsingfors.
Finlands bobollsförbund grundat 1931 är bobollens takorganisation i Finland och verkar för sportens idrottsliga utveckling, regelförändringar och seriesystem. Landets högsta divisioner (för damer och herrar) drivs av aktiebolaget Superpesis i samarbete med förbundet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bobollen, eller långboll som sporten ursprungligen kallades, har sitt ursprung i kungsbollspelet. Ett spel som till stor del liknar brännboll. Ett regelverk utformades 1914–1921 sedan Lauri "Tahko" Pihkala varit i USA och studerat baseboll och funnit att den i en vidareutvecklad form skulle passa som sport för den finländska befolkningen.[3] Bobollen skapades 1922 och namnet kommer från de bon som är centrala i spelet. Finlands bobollsförbund bildades 1925.
En stor vadslagningsspelskandal skakade sporten på slutet av 1990-talet, med flera spelare inblandade.[4]
Boboll i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Intresset för boboll har tack vare finländska emigranter varit stort på många orter i Sverige. Sporten var som populärast på 1970- och 80-talen, med mästerskapsliga för både damer och herrar. Finlands bobollsförbunds Sverige-distrikt bildades på 1950-talet, kontakterna med moderförbundet var livliga under 1970- och 80-talen.[5]
I samband med firandet av Finlands 100-årsjubileum 2017 inledde Superpesis den 22 april säsongerna på Zinkensdamms IP i Stockholm.[6] Manse PP mötte Porin Pesäkarhut i en match i damernas Superpesis som slutade 2–1 (2–1, 1–2, 2–1) inför 482 åskådare och Joensuun Maila mötte Kouvolan Pallonlyöjät i en match i herrarnas Superpesis som slutade 1–2 (0–2, 1–0, 0–1) inför 1065 åskådare. Som konferencier fungerade Kaj Kunnas. Det var första gången som en officiell match i Superpesis ordnades utanför Finland. Säsongerna fortsatte dagen efter i spanska Fuengirola - en ort, likt Stockholm, med många utlandsfinländare.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Lindberg, Johan: Boboll i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ Kevin Paul Dupont. ”Taking a look at Finland’s national sport: pesapallo” (på engelska). Boston Globe. https://www.bostonglobe.com/sports/2016/10/15/taking-look-finland-national-sport-pesapallo/5LiI7vqnDPzMjTJAjrLKkN/story.html. Läst 9 februari 2017.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Boboll)
- ^ Kanerva, Juha & Tikander, Vesa: Urheilulajien synty, s. 297–298, 2012, Helsinki, Kustannusosakeyhtiö Teos, ISBN = 978-951-851-345-5, på finska
- ^ ”Sverigefinskt och sverigefinländskt föreningsliv efter 1945”. Sverigefinländarnas arkiv. Arkiverad från originalet den 11 april 2021. https://web.archive.org/web/20210411014142/https://arkisto.org/sverigefinsk-kultur/foreningsliv/. Läst 2 mars 2021.
- ^ ”Superpesis saapuu Tukholmaan!” (på finska). Superpesis. 20 april 2017. https://www.superpesis.fi/uutiset/superpesis-saapuu-tukholmaan/. Läst 2 mars 2021.
- ^ Forsblom, Mattias (23 mars 2017). ”Bobollssäsongen startade på Södermalm och fortsätter i Fuengirola”. Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/04/23/bobollssasongen-startade-pa-sodermalm-och-fortsatter-i-fuengirola. Läst 2 mars 2021.
| |||||