Borgholm är namngivet efter slottet Borgholm, uppfört på 1270-talet, och redan i de äldsta källorna, på 1280-talet, skrivs namnet precis som i dag. Då ingick slottet tillsammans med byarna Slät och Bragelunda under medeltiden i socknen Borg. Denna socken införlivades i början av Gustav Vasas tid med Räpplinge socken.[1]
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
1946 - Enligt beslut den 8 december 1944 överfördes till Borgholms stad och församling från Räpplinge landskommun och Räpplinge församling en obebodd del av fastigheten Borgholm 8:14 eller Åkerhagen, omfattande en areal av 0,34 km², varav allt land.[4]
1956 - Två områden överfördes till Borgholms stad och församling. Det första området hade 12 invånare och omfattade en areal av 0,17 km², varav allt land, och överfördes till staden från Gärdslösa landskommun och Räpplinge församling. Det andra området hade 102 invånare och omfattade en areal av 1,11 km², varav allt land, och överfördes till staden från Köpingsviks landskommun och Köpings församling.[5]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0789[9] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 20,7 procent med varuhandel, 15,9 procent med samfärdsel, 11,5 procent med byggnadsverksamhet, 8,3 procent med hälso- och sjukvård samt personlig hygien, 7,4 procent med övriga inom handel samt 6,6 procent med livsmedelsindustri m.m.. 0,9 procent av stadens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.[11]
