Brännkyrka socken

Brännkyrka socken
fd socken
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradSvartlösa härad
Kommun (nuv.)Stockholms kommun och Nacka kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1913
Area81 kvadratkilometer
Upphov tillBrännkyrka landskommun
Brännkyrka församling
TingslagSvartlösa tingslag
Karta
Brännkyrka sockens läge i Stockholms län.
Brännkyrka sockens läge i Stockholms län.
Brännkyrka sockens läge i Stockholms län.
Koordinater59°16′56″N 18°01′23″Ö / 59.28219°N 18.02314°Ö / 59.28219; 18.02314
Koder, länkar
Sockenkod3015
Namn (ISOF)lista
Hembygds-
portalen		Brännkyrka distrikt
Redigera Wikidata

Brännkyrka socken i Södermanland ingick i Svartlösa härad, uppgick 1913 i Stockholms stad och är sedan 1971 en del av Stockholms kommun samt Nacka kommun, från 2016 inom distrikten Skärholmen, Hägersten, Brännkyrka, Enskede, Vantör, Farsta och Skarpnäck.

Socknens areal var 80,82 kvadratkilometer land.[1] År 1901 fanns här 10 714 invånare.[1] Godsen Årsta, Enskede, Örby, Farsta, Älvsjö, Långbro, Västberga, Herrängen, Hägersten, Orhem, Sätra och Skarpnäck, orterna Liljeholmens municipalsamhälle, Örby municipalsamhälle, Södertörns villastad och Enskede trädgårdsstad samt sockenkyrkan Brännkyrka kyrka låg i socknen 1913.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Brännkyrka socken har medeltida ursprung. Den är omnämnd tidigast 1314, då under namnet Vantör. Det nuvarande namnet dyker upp första gången i en köpehandling från 1425.[2] På 1300-talet hörde byn Sätra till Huddinge socken, men tillhörde därefter Brännkyrka socken. Fram till början av 1700-talet tillhörde öarna Gränö, Gåsö, Ägnö och Älgö Brännkyrka socken, innan de överfördes till Tyresö socken. Ur församlingen utbröts på 1600-talet Erstaviks kapellförsamling och på 1640-talet Nacka kapellförsamling. Först 1888 överfördes motsvarande del av jordebokssocken till den då nybildade Nacka socken/Nacka landskommun.

Brännkyrka kyrksocken var 1550-1587 anslaget till skolmästaren vid Södermalms skola, något som brännkyrkaborna beklagade sig storligen över, då deras präst inte kunde göra hembesök då stadsporten var stängd. 1587 lades därför Brännkyrka istället som annexförsamling till Huddinge socken, vilket den förblev fram till 1 maj 1914.[3]

1588 överfördes Sicklaön från Solna socken till Brännkyrka socken. Denna del utbröts sedan 14 februari 1727 tillsammans med Hammarby gård till Sicklaö socken.

sockenvapen sedan 2012

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Brännkyrka församling och för de borgerliga frågorna bildades Brännkyrka landskommun. 1913 uppgick landskommunen i Stockholms stad. Ur församlingen utbröts 1931 Enskede församling, varur 1957 Farsta församling och Skarpnäcks församling bröts ut. Ur Brännkyrka församling bröts sedan 1957 Vantörs församling och Hägerstens församling ut och ur Hägerstens församling utbröts 1969 Skärholmens församling.[4][5]

1 januari 2016 inrättades distrikten Skärholmen, Hägersten, Brännkyrka, Enskede, Vantör, Farsta och Skarpnäck, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Svartlösa härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[6][7]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Karta över Brännkyrka 1906.

Brännkyrka socken låg på Södertörn närmast söder och sydost om Stockholm med Mälaren i väster och norr (Årstaviken) med sjöarna Långsjön och Magelungen i söder. Ostgränsen utgjordes före utbrytningen av Nacka av Östersjön och i nordost av Saltsjön och Hammarby sjö. Socknen hade odlingsbygder på större områden i centrum och vid sjöarna och var i övrigt en mossrik kuperad skogsbygd. Magelungen och Långsjön delas med Huddinge socken i Huddinge kommun. Andra betydande insjöar är Drevviken som förutom med Huddinge socken delas med Tyresö socken i Tyresö kommun och Österhaninge socken i Haninge kommun, Ältasjön som delas med Tyresö socken samt Flaten.

Det finns fyra naturreservat i socknen. Nackareservatet som delas med Nacka socken i Nacka kommun, Flaten, Sätraskogen och Älvsjöskogen är alla kommunala naturreservat.

Gods och större jordegendomar[redigera | redigera wikitext]

Brännkyrka socken dominerades länge av stora jordegendomar på ett sätt som är typiskt för Södermanland. I samband med industrialismens intåg började marken i stadens direkta närhet bli värdefull för andra ändamål. Därigenom kom många egendomar att styckas upp till industri- och bostadstomter. Denna utveckling pågick med växlande framgång och intensitet från 1860-talet, och fram till Brännkyrkas inkorporerades med Stockholm 1913 för att sedan avstanna i någon mån. Sedan 1950-talet har dock i stort sett all tidigare jordbruksmark tagits i användning för andra ändamål. Många av de gamla gårdsnamnen återfinns i södra Stockholms stadsdelsnamn.

Det har funnits hela sexton sätesgårdar i socknen: Enskede gård,[8][9] Farsta gård (säteri),[10][11] Långbro gård (säteri),[12][13] Orhems gård,[14] Skarpnäcks gård (säteri),[15][16] Sundsta gård, Sätra gård,[17] Västberga gård (säteri),[18][19] Årsta gård (säteri),[20][21], Ekensbergs värdshus, Älvsjö gård (säteri),[22][23] Örby säteri,[24][25] Stora Katrineberg,[26] Hägerstens gård,[27][28] Zachrisbergs säteri (riven, låg vid nuvarande Årstaberg)[29] och Skärholmens gård.

Bilder, gods och gårdar[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Brännkyrka socken 1810–1910 [30]
År Folkmängd
1810
  
 1 145
1820
  
 1 330
1830
  
 1 493
1840
  
 1 581
1850
  
 1 659
1860
  
 1 889
1870
  
 2 038
1880
  
 4 478
1890
  
 5 666
1900
  
 8 402
1910
  
 18 379

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1440 Brenkiökio) kommer från kyrkan och anspelar på att denna helt eller delvis brunnit i början av 1400-talet. Före denna tid var namnet Vantör (1314 Wantör) med oklar förled, efterleden är densamma som i Södertörn.[31]

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Flygfotografi från luftballong 1898 över norra delen av Brännkyrka. Närmast breder Västberga, Årsta och Hägerstens ägor ut sig, längre bort syns Liljeholmen och där bortom Stockholm.
  1. ^ [a b] Brännkyrka i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  2. ^ Ferenius, Jonas; Harald Gustafsson (1999). Brennekyrkia Sochn. Stockholm: Stockholmia Förlag. sid. 95. Libris 8369508. ISBN 91-7031-061-0 
  3. ^ Huddinge - En socken i storstadens skugga, Magareta Seth-Stenung 1956
  4. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  6. ^ Administrativ historik för Brännkyrka socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  8. ^ Enskede i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Enskede i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Farsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Farsta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Långbro i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Långbro i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Orem i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Skarpnäck i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Skarpneck i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. ^ Sätra i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  18. ^ Vestberga i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Wästberga i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  20. ^ Årsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Årsta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  22. ^ Elfsjö i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  23. ^ Elfsjö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  24. ^ Örby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  25. ^ Örby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  26. ^ Katrineberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  27. ^ Hägersten i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  28. ^ Hägersten i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  29. ^ Zachrisberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  30. ^ Folkmängdsdatabasen
  31. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Socknar i Svartlösa härad i Södermanland
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Brännkyrka_socken&oldid=54234201”