Edvin Adolphson
| Edvin Adolphson | |
 Edvin Adolphson, 1940. | |
| Född | Gustav Edvin Adolphson 25 februari 1893 Furingstad, Östergötland, Sverige |
|---|---|
| Död | 31 oktober 1979 (86 år) Stocksundstorp, Solna, Stockholms län, Sverige |
| Aktiva år | 1912–1968 |
| Maka | Margot Chergée (1916–1926; skilda) Harriet Bosse (1927–1932; skilda) Mildred Folkestad (1932–1950; skilda) Ulla Balle-Jensen (1952–1979; hans död) |
| Barn | Anna-Greta Adolphson Kari Adolphson Olle Adolphson Kristina Adolphson Per B. Adolphson Leo Cullborg |
| Släktingar | Elof Adolphson (bror) Mia Adolphson (brorsdotter) |
| Betydande roller | |
| Rutger von Degerfelt i Ett brott Stefan Anker i Kungliga patrasket Pastor Nordström i Hemsöborna Harald Hilding Markurell i Markurells i Wadköping | |
| IMDb SFDb | |
Gustav Edvin Adolphson, född 25 februari 1893 i Furingstad i Östergötland, död 31 oktober 1979[1] i Stocksundstorp i Solna församling,[2][3] var en svensk skådespelare[4][5] och regissör.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Karriär
[redigera | redigera wikitext]Adolphson teaterdebuterade 1912 på Arbisteatern i hemstaden Norrköping. Han började turnera som skådespelare 1915 och kom till Stockholm 1918. Från 1920 spelade han på Intima teatern, men inledde detta år också på allvar sin filmkarriär, efter filmdebuten i Thomas Graals bästa barn (1918).
Efter att på turné med Harriet Bosse (1924) ha spelat Helmer i Ett dockhem och med Pauline Brunius (1926) Paul i Brinnande jord samt 1926–27 varit knuten till Lorensbergsteatern i Göteborg kom Adolphson 1927 till Oscarsteatern. Därifrån övergick han 1932 till Dramatiska teatern, som han i sin tur lämnade 1935 för att väsentligen ägna sig åt filmen. [6]
Särskilt under åren vid Oscarsteatern placerade han sig bland våra ledande karaktärsskådespelare. Hans kraftfulla scentemperament och skarpa profileringsförmåga gav honom stora framgångar, till exempel som Chanan i Dibbuk, Marius i Fanny och Carlos i Det svaga könet. [6]
Under denna tid hann han medverka i flera olika versioner av samma film, såsom i fallet med Körkarlen (1921), Körkarlen (1958) och Sången om den eldröda blomman (1934), Sången om den eldröda blomman (1956).
År 1957 tilldelades han Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".
Under senare delen av sin karriär medverkade han i stora TV-produktioner, till exempel Markurells i Wadköping, Swedenhielms och Hemsöborna.
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Edvin Adolphson flyttade med sina föräldrar till Norrköping när han var några år gammal. Han var son till smeden och entreprenören Gustav Adolfsson (1872–1936) och Maria Adolfsson, född Ström (1874–1952).[2][7]
Adolphson var gift första gången 1916–1926 med skådespelaren Margot Chergée (1894–1982)[2], andra gången 1927–1932 med skådespelaren Harriet Bosse (1878–1961)[2], tredje gången 1932–1950 med Mildred Mehle (1904–1987)[2][8] och fjärde gången från 1952 till sin död med Ulla Balle-Jensen (1922–2020).[9]
I sitt första äktenskap fick han dottern Anna-Greta Adolphson (1917–2010) och i sitt tredje äktenskap barnen Kari Thomée (född 1932), Olle Adolphson (1934–2004), Kristina Adolphson (född 1937) och Per B. Adolphson (född 1945). Alla barnen blev verksamma inom konstnärliga yrken, Anna-Greta som skådespelare, Kari som TV-producent, Olle kompositör och vissångare, Kristina även hon som skådespelare och Per som fotograf.
Med författaren Majken Cullborg, som han inte var gift med, fick han sonen Leo Cullborg (född 1946), skådespelare och regissör.[10]
Edvin Adolphson jordfästes i Engelbrektskyrkan i Stockholm.[11] Han är begraven på Solna kyrkogård.[12][13]
Filmografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]- 1918 – Thomas Graals bästa barn
- 1920 – Gyurkovicsarna
- 1920 – Mästerman
- 1921 – Körkarlen
- 1921 – En vildfågel
- 1921 – De landsflyktige
- 1922 – Vem dömer
- 1922 – Thomas Graals myndling
- 1922 – Kärlekens ögon
- 1922 – Det omringade huset
- 1923 – Anderssonskans Kalle på nya upptåg
- 1923 – Andersson, Pettersson och Lundström
- 1923 – Friaren från landsvägen
- 1924 – Där fyren blinkar
- 1924 – Sten Stensson Stéen från Eslöv
- 1925 – Karl XII
- 1925 – Flygande holländaren
- 1925 – Polis Paulus' påskasmäll
- 1926 – Till Österland
- 1926 – Fänrik Ståls sägner-del I
- 1926 – Fänrik Ståls sägner-del II
- 1926 – Hon, den enda
- 1926 – Bröllopet i Bränna
- 1927 – Förseglade läppar
- 1928 – Janssons frestelse
- 1928 – Gustaf Wasa del I
- 1928 – Gustaf Wasa del II
- 1929 – Hjärtats triumf
- 1929 – Säg det i toner
- 1930 – Vi två
- 1931 – Generalen
- 1931 – Brokiga Blad
- 1931 – Skepp ohoj!
- 1931 – Längtan till havet
- 1931 – Halvvägs till himlen
- 1932 – Tango
- 1932 – Modärna fruar
- 1932 – Kärlek och kassabrist
- 1933 – Kära släkten
- 1934 – Atlantäventyret
- 1934 – Sången om den eldröda blomman
- 1935 – Munkbrogreven
- 1936 – Bröllopsresan
- 1936 – På Solsidan
- 1936 – Johan Ulfstjerna
- 1937 – Ryska snuvan
- 1937 – John Ericsson - segraren vid Hampton Roads
- 1938 – Dollar
- 1939 – Gubben kommer
- 1939 – En enda natt
- 1939 – Efterlyst
- 1940 – Med dej i mina armar
- 1940 – Ett brott
- 1941 – En kvinna ombord
- 1941 – Fröken Kyrkråtta
- 1941 – Livet går vidare
- 1942 – Man glömmer ingenting
- 1942 – Lågor i dunklet
- 1942 – General von Döbeln
- 1942 – Djurgårdsmässan
- 1943 – Sjätte skottet
- 1943 – Hon trodde det var han
- 1944 – En dag skall gry
- 1945 – Maria på Kvarngården
- 1945 – Galgmannen
- 1945 – Mans kvinna
- 1945 – Kungliga patrasket
- 1946 – Begär
- 1946 – Åsa-Hanna
- 1947 – Folket i Simlångsdalen
- 1947 – Supé för två
- 1948 – Flottans kavaljerer
- 1948 – En svensk tiger
- 1949 – Singoalla
- 1950 – Frökens första barn
- 1950 – Kvartetten som sprängdes
- 1950 – Kastrullresan
- 1951 – Hon dansade en sommar
- 1951 – Dårskapens hus
- 1952 – En fästman i taget
- 1952 – Hård klang
- 1953 – Vägen till Klockrike
- 1953 – Vingslag i natten
- 1953 – Göingehövdingen
- 1955 – Älskling på vågen
- 1955 – Ute blåser sommarvind
- 1955 – Paradiset
- 1955 – Enhörningen
- 1955 – Giftas
- 1956 – Litet bo
- 1956 – Sceningång
- 1956 – Sången om den eldröda blomman
- 1956 – Pettersson i Annorlunda
- 1957 – Synnöve Solbakken
- 1958 – Laila
- 1958 – Körkarlen
- 1958 – Bock i örtagård
- 1959 – Djurgårdsmässan
- 1959 – Får jag låna din fru?
- 1960 – Goda vänner trogna grannar
- 1960 – Bröllopsdagen
- 1961 – Änglar, finns dom?
- 1961 – Pärlemor
- 1961 – Swedenhielms (TV-pjäs)
- 1963 – Sällskapslek
- 1963 – Prins Hatt under jorden
- 1964 – Bröllopsbesvär
- 1966 – Hemsöborna (TV-serie)
- 1968 – Markurells i Wadköping (TV-serie)
Regi i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1923 – Grönköpings veckorevy
- 1929 – Säg det i toner
- 1930 – När rosorna slå ut
- 1931 – Brokiga Blad
- 1932 – Modärna fruar
- 1934 – Atlantäventyret
- 1935 – Flickornas Alfred
- 1946 – Begär
Filmmanus
[redigera | redigera wikitext]
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Regi (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1930 | Kontraband | Oscar Rydqvist | Mindre Teatern[59] |
| 1937 | St Peters finger Anthony and Anna | St. John Greer Ervine | Komediteatern |
| 1938 | George and Margaret | Gerald Savory | Oscarsteatern |
| 1959 | Så tuktas en argbigga The Taming of the Shrew | William Shakespeare Översättning Carl August Hagberg | Helsingborgs stadsteater Regi tillsammans med Johan Falck |
Radioteater
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1948 | Fredrik, kolare | Kolar-Fredik Inge Johansson | Lars Madsén[81] |
| 1960 | Jon, en torpare | Jons födelsedag Inge Johansson | Helge Hagerman[82] |
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1972 – Edvin Adolphson berättar om sitt liv med fru Thalia, fru Filmia och andra fruar
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sveriges dödbok 1947–2006, CD-ROM version 4.00, Sveriges Släktforskarförbund
- Begravda i Sverige, CD-ROM version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund
- Sveriges befolkning 1970, CD-ROM version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund
- Teater i Stockholm 1910-1970, Stockholm 1982
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Årsbok 80, "Fyra folkkära svenskar gick bort i oktober" (1979), sid 10 och 21, Bra Böcker, tryck: Aarhuus Stiftsbogtrykkerie 1980
- ^ [a b c d e] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Dödsannons i Dagens Nyheter, 4 november 1979, sid. 38 (42)
- ^ ”Edvin Adolphson på SFDb”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57934. Läst 8 november 2012.
- ^ Uno Ericson (redaktör): Myggans nöjeslexikon, band 1, sid 28-29, Bra Böcker, Höganäs 1989 ISBN 91-7752-222-2
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok, Band 1, 1947–1955. (spalt 211)
- ^ Sveriges befolkning 1900, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund/SVAR (2006).
- ^ Adolphson, Gustav Edvin, skådespelare, regissör, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1943 / s 10.
- ^ https://www.svd.se/dodsannonser#/Case/639762
- ^ ”Leo Cullborg”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=180934&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dLeo+Cullborg%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 20 februari 2013.
- ^ Dagens Nyheter, 10 november 1979, sid. 32
- ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
- ^ Gravar.se
- ^ ”Öga för öga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29446&pos=122. Läst 23 maj 2016.
- ^ ”Professor Storitzyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29448&pos=124. Läst 23 maj 2016.
- ^ ”Fästningen faller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29449&pos=125. Läst 23 maj 2016.
- ^ ”Två gånger två är fem”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29450&pos=126. Läst 23 maj 2016.
- ^ ”Nju”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29451&pos=127. Läst 23 maj 2016.
- ^ ”Dygdens stig”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29452&pos=129. Läst 23 maj 2016.
- ^ ”En hustru för mycket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29453&pos=130. Läst 23 maj 2016.
- ^ ”Chitra”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29454&pos=131. Läst 23 maj 2016.
- ^ P-n. (2 juni 1922). ”'Med pukor och trumpeter' på Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-06-02/11161-146/1. Läst 21 april 2024.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 29 december 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-12-29/351/6. Läst 24 juli 2015.
- ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0
- ^ ”'Stängda paradiset' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 16 april 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-04-16/100/5. Läst 26 juli 2015.
- ^ Teateralmanacka 1923 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1923 (1924) s. 89
- ^ ”Andra bröllopsnatten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14525&pos=22. Läst 5 juli 2015.
- ^ ”Fransk äktenskapsfars inleder säsongen på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-02/237/10. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 20 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-20/255/9. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”'Bläckplumpen' Vasateaterns nya program”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Premiär på Vasan i går”. Dagens Nyheter: s. 1. 21 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-21/286/1. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 4 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-04/300/8. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 30 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-30/326/10. Läst 30 augusti 2015.
- ^ C.-A. B. (9 januari 1924). ”'Min sällskapsdam' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-09/8/8. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (17 februari 1924). ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-17/s/8. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 22 februari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-22/52/7. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (24 februari 1924). ”Musik och Teater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-24/54/9. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Borgmästarinnan”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P15450&pos=59. Läst 12 maj 2024.
- ^ ”'Tretti da'r på Vasateatern'”. Dagens Nyheter: s. 10. 13 april 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-04-13/102/10. Läst 27 juli 2015.
- ^ ”En sensation hos Mrs Beam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22168&pos=28. Läst 5 april 2016.
- ^ Bo Bergman (9 oktober 1927). ”'Den första av herrarna' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-09/274/16. Läst 5 januari 2016.
- ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016.
- ^ Teateralmanack 1927 i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 109
- ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015.
- ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015.
- ^ [a b c d e] Oscarsteatern Arkiverad 28 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Programblad. Leopolds antikvariat. Åtkomst 24 januari 2015
- ^ ”Dulcie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22323&pos=44. Läst 4 juni 2015.
- ^ Bo Bergman (10 november 1929). ”'Dulcie' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-10/307/12. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (8 mars 1930). ”Henrik VIII”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-08/65/26. Läst 11 maj 2016.
- ^ Bo Bergman (23 mars 1930). ”'En liten olycka' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-23/80/8. Läst 4 mars 2017.
- ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015.
- ^ [a b] Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 96. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
- ^ Bo Bergman (2 november 1930). ”Mindre teaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-02/298/16. Läst 24 januari 2021.
- ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015.
- ^ Teatern 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 146
- ^ [a b] Teatern 1931 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1931 (1932) s. 166
- ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 117
- ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 171. Libris 784760
- ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 119
- ^ Från Stockholms teatrar 1932 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 394
- ^ Oscar Rydquist (4 maj 1936). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1936-05-04&toPublicationDate=1936-05-04. Läst 16 april 2016.
- ^ Teateråret 1936 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1936 (1937) s. 197
- ^ ”Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016.
- ^ Stockholms teatrar 1940 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1940 (1941) s. 210
- ^ ”Kid Jackson”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14216&pos=424. Läst 1 maj 2016.
- ^ ”Rebecca”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14163&pos=435. Läst 3 maj 2016.
- ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24977&pos=26. Läst 3 juni 2015.
- ^ ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Graven under triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18882&pos=161. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Katt på hett plåttak”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14076&pos=472. Läst 6 maj 2016.
- ^ Ebbe Linde (6 februari 1960). ”'Femfingerövning' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-02-06/35/9. Läst 26 maj 2018.
- ^ ”Miraklet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14082&pos=479. Läst 6 maj 2016.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 7 maj 1948. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-05-07/121/26. Läst 31 januari 2016.
- ^ ”TV och radio”. Dagens Nyheter: s. 31. 19 november 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-11-19/315/31. Läst 18 mars 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Edvin Adolphson.- Edvin Adolphson på Internet Movie Database (engelska)
- Edvin Adolphson på Svensk Filmdatabas
- Edvin Adolphson i Dramatens rollbok
- Edvin Adolphson på Malmö stadsteater
- Edvin Adolphsons arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
| |||||||||||
|