Elia Kazan
| Elia Kazan | |
 | |
| Född | 7 september 1909[1][2][3] Konstantinopel |
|---|---|
| Död | 28 september 2003[1][2][3] (94 år) New York, USA |
| Begravd | Greenwood Union Cemetery[4] |
| Andra namn | Elia Kazan |
| Medborgare i | USA och Grekland |
| Utbildad vid | Williams College Yale School of Drama Juilliard School New Rochelle High School  |
| Sysselsättning | Filmregissör[5], regissör, producent, teaterregissör, filmproducent, författare[6], manusförfattare, skådespelare |
| Arbetsgivare | The New School |
| Maka | Molly Kazan (g. 1932–1963) Barbara Loden (g. 1967–1980) Frances Kazan (g. 1982–2003) |
| Barn | Chris Kazan (f. 1938) Nicholas Kazan (f. 1945) |
| Släktingar | Zoe Kazan |
| Utmärkelser | |
| Tony Award för bästa regi (1947) Oscar för bästa regi (1948)[7] Tony Award för bästa regi (1949) Golden Globe Award för bästa film - drama (1955) Oscar för bästa regi (1955)[8] Tony Award för bästa regi (1959) Heders-Oscar (1999)[9] Stjärna på Hollywood Walk of Fame National Board of Review Award för bästa film Directors Guild of America Award Kennedy Center Honors Donaldson Awards | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Elia Kazan, född Elia Kazanjoglou den 7 september 1909 i Konstantinopel i Osmanska riket, död 28 september 2003 i New York i New York, var en amerikansk filmregissör av grekiskt ursprung.[10]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Elia Kazan kom med sina grekiska föräldrar som barn från Istanbul till USA och studerade i två år vid Yale Universitys dramaavdelning, innan han sökte sig till New York. Där började han mitt under 1930-talets depression som skådespelare och senare regissör i den lilla The Group Theatre. Där lärde han också känna Lee Strasberg, med vilken han utvecklade den kända naturalistiska metodskådespeleri-tekniken, som ledde till deras grundande av den legendariska Actors Studio i New York. Som teaterregissör fick han på Group Theatre sitt genombrott med Thornton Wilders The Skin of Our Teeth 1942. Tre år senare debuterade han som långfilmsregissör med Det växte ett träd i Brooklyn. Han vidareutvecklade sitt kända samhällsengagerade, realistiska filmspråk i till exempel Tyst överenskommelse (1947), som belönades med ett flertal Oscars, bland annat för "Bästa regi".
På Broadway regisserade han parallellt bland annat urpremiärerna på blivande klassiker som Tennessee Williams Linje Lusta (1947) och Arthur Millers En handelsresandes död (1949). Han introducerade nya filmstjärnor i ett antal sedermera filmklassiker som Marlon Brando i Linje Lusta (1951) och Storstadshamn (1953), James Dean i John Steinbecks Öster om Eden (1955) och Warren Beatty i Feber i blodet (1961).
Trots sitt sociala engagemang i sina produktioner blev han illa omtyckt hos många för att i förhör motvilligt ha valt att peka ut påstådda kommunismsympatisörer inför House Un-American Activities Committee 1952. Vid Oscarsgalan 1999 fick han en hedersstatyett, men flera skådespelare satt ner i protest mot denna tidigare handling.
Han var farfar till skådespelaren Zoe Kazan.
Filmografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- 1945 – Det växte ett träd i Brooklyn
- 1947 – Prärie
- 1947 – Tyst överenskommelse (Oscar för bästa regi)
- 1949 – En droppe negerblod
- 1950 – Panik på öppen gata
- 1951 – Linje Lusta
- 1952 – Viva Zapata!
- 1954 – Storstadshamn (Oscar för bästa regi)
- 1955 – Öster om Eden
- 1956 – Baby Doll
- 1957 – Ett ansikte i mängden
- 1961 – Feber i blodet
- 1963 – Amerika, Amerika
Teaterregi
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1947 | Linje Lusta | Tennessee Williams | Schubert New Haven, Connecticut / Philadelphia / New York |
| 1948 | Sundown Beach | Bessie Breuer | Belasco Theatre, New York, USA |
| 1949 | En handelsresandes död | Arthur Miller | Morosco Theatre, New York |
| 1958 | J.B. | Archibald MacLeish | ANTA Playhouse, New York, USA |
| 1964 | Efter syndafallet | Arthur Miller | ANTA Washington Square Theatre, New York, USA |
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1962 – America, America
- 1967 – Uppgörelsen (The Arrangement) (översättning Ingrid Söderberg-Reeves, Spektra, 1970)
- 1972 – Mördarna (The Assassins) (översättning Ingrid Söderberg-Reeves, Spektra, 1972)
- 1973 – Kazan on Kazan
- 1978 – Kärlekar (Acts of Love) (översättning Magnus K:son Lindberg, Bromberg, 1980)
- 1988 – A Life
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6k07gb1, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 15277, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 7926713, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ HOLLIS, Harvard University, läs online, läst: 14 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 79057, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ IMDb-ID: ev0000003/1948/1.[källa från Wikidata]
- ^ IMDb-ID: ev0000003/1955/1/.[källa från Wikidata]
- ^ IMDb-ID: ev0000003/1999/1.[källa från Wikidata]
- ^ ”Elia Kazan på SFDb”. Svensk filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=134206. Läst 12 december 2013.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Elia Kazan.- Elia Kazan på Internet Movie Database (engelska)
- Elia Kazan på Svensk Filmdatabas
- Elia Kazan på Internet Broadway Database (engelska)
|