Fleninge kyrka

Fleninge kyrka
Kyrka
Fleninge kyrka i april 2006
Fleninge kyrka i april 2006
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Ort Fleninge
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Fleninge församling
Koordinater 56°6′42.42″N 12°47′27.85″Ö / 56.1117833°N 12.7910694°Ö / 56.1117833; 12.7910694
Invigd 1100-talet
Bebyggelse‐
registret
21300000003652
Kyrkorum mot norr
Kyrkorum mot norr
Kyrkorum mot norr

Fleninge kyrka är en kyrkobyggnad och församlingskyrka i Fleninge församling i Lunds stift vars äldsta delar härstammar från 1100-talet.

Byggnadshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Grunden till den nuvarande kyrkan lades under 1100-talet, där kyrkans äldsta delar härstammar från. Enligt den tidens sed var kyrkan byggd i romansk stil med långhus, kor och absid. Den hade små, högt sittande rundbågiga fönster. Dessa kan ses bevarade i nuvarande absiden, vilket är den enda del av kyrkan som är bevarad från denna tid. Kyrkan genomgick en förändring under 1300-talet då tegelmurade valv lades till och det kvadratiska tornet byggdes i väster. Under medeltiden hade kyrkan även ett vapenhus vid männens ingång i söder. Åren 1839–1840 revs koret och delar av långhuset vid uppförandet av ett nytt och större tvärskepp. I de kvarvarande murarna i långskeppet togs större fönster upp. På 1920-talet genomfördes vissa förändringar i exteriören, vilket bland annat innebar att tornhuven fick sitt nuvarande utseende med öppen lanternin i koppar och hela yttertaket täcktes med kopparplåt. En restaurering färdigställdes 1963 som resulterade i en ny korvägg och ny golvbeläggning.

Altartavlan har målats av Mårten Eskil Winge år 1882. Den föreställer De vise männens tillbedjan av Jesus och ersatte en altaruppsats från 1700-talets mitt, som numera finns vid vapenhusets norra vägg. Över altaret finns ett rundfönster med glasmålning föreställande Jesus vid nattvardsbordet utförd av konstnären Hugo Gehlin. Dopfunten är i trä och från 1700-talet, men det har troligen funnits en äldre stendopfunt som numera är försvunnen. Dopfatet i mässing är från 1500-talet. Predikstolen i rikt snidad ek är bevarad sedan 1600-talets början och bär Kristian IV:s monogram. Predikstolens 1700-talsfärger återställdes vid restaureringen utförd 1963.

År 1948 upptäcktes fragment av romanska kalkmålningar kring absidens fönster, i triumfbågen och på korets östra vägg, vilka kan dateras till 1100-talet. En sakramentsnisch i absiden härstammar även den från den äldsta kyrkan.

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16´ Rörflöjt 8´ Subbas 16´ I/P
Principal 8´ Salicional 8´ Cello 8´ II/P
Flûte harmonique 8´ Voix céleste 8´ Basun 16´ II/I
Oktava 4' Principal 4'
Oktava 2' Spetsflöjt 4'
Kornett III Flautino 2'
Trumpet 8' Mixtur IV
Oboe 8'
Crescendosvällare

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]