Fotboll vid olympiska sommarspelen 1936

Fotboll vid de XI:e olympiska sommarspelen
fotboll
Datum	3-13 augusti 1936
Medaljörer
Italien	Italien
Österrike	Österrike
Norge	Norge
← Amsterdam 1928   London 1948 →

Fotboll vid olympiska sommarspelen 1936 i Berlin vanns av Italien, och laget har kommit att förknippas med fasciststyret.

1930 hade första VM sparkat igång och bland annat varit en orsak till fotbollssportens frånvaro från 1932 års olympiska program, vilket devalverat turneringens värde. I den olympiska turneringen var det amatörismen eller statsunderstödda proffs, som stöddes.

Tyskland hade varit med och sett till att fotbollen återinfördes på det olympiska programmet. Tyskland var också en av favoriterna till turneringssegern, då man bara förlorat en hemmamatch de senaste tre åren. Även om tyskarna blev utslagna tidigare i turneringen, kom publiken till senare matcher. Finalen och bronsmatchen sågs av totalt 180 000 personer.

Italiens lag, som vunnit VM 1934 och tränades av Vittorio Pozzo, var favoriter.

Huvudartikel: Spelartrupper i fotboll vid olympiska sommarspelen 1936

Gren	Guld	Silver	Brons
Herrar	Italien Giuseppe Baldo Sergio Bertoni Carlo Biagi Giulio Cappelli Alfredo Foni Annibale Frossi Francesco Gabriotti Ugo Locatelli Libero Marchini Alfonso Negro Achille Piccini Pietro Rava Luigi Scarabello Bruno Venturini	Österrike Franz Fuchsberger Max Hofmeister Eduard Kainberger Karl Kainberger Martin Kargl Josef Kitzmüller Anton Krenn Ernst Künz Adolf Laudon Franz Mandl Klement Steinmetz Karl Wahlmüller Walter Werginz	Norge Arne Brustad Nils Eriksen Odd Frantzen Sverre Hansen Rolf Holmberg Øivind Holmsen Fredrik Horn Magnar Isaksen Henry Johansen Jørgen Juve Reidar Kvammen Alf Martinsen Magdalon Monsen Frithjof Ulleberg

Turneringen började under dramatiska omständigheter. Italienarna, som utklassat USA med 7–1 i VM 1934, hade tio förändringar i spelartruppen. Dock bestod Italiens lag av flera talanger; Alfredo Foni, Pietro Rava och Ugo Locatelli kom alla att spela VM 1938 i Frankrike.

Italien vann då Frossi gjorde mål och Weingartner, den tyska domaren, var så gott som pressad att inte visa ut Achille Piccini efter att denne spelat ojust mot två av USA:s spelare. De italienska spelarna höll fast domaren i båda hans armar och höll för munnen på honom i protest. Achille Piccini stannade på plan. [1]

Sverige tog ledningem med 2–0 mot Japan efter 45 minuter spel, men Japan vände och vann med 3–2 i en match där den svenska radiokommentatorn Sven Jerrings, "Japaner, japaner" blev berömd. Det var första gången ett asiatiskt lag deltog i en större internationell fotbollsturnering. Japans granne Republiken Kina, åkte på stryk med 0–2 mot Storbritannien kommande dag. Peru vann och Tyskland slog Luxemburg med 9–0.

Omgång 1

Kvartsfinaler

Semifinaler

Final

3 augusti 1936 - Berlin

Italien

1

7 augusti 1936 - Berlin

USA

0

Italien

8

4 augusti 1936 - Berlin

Japan

0

Japan

3

10 augusti 1936 - Berlin

Sverige

2

Italien (e.f.)

2

3 augusti 1936 - Berlin

Norge

1

Norge

4

7 augusti 1936 - Berlin

Turkiet

0

Norge

2

4 augusti 1936 - Berlin

Tyskland

0

Tyskland

9

15 augusti 1936 - Berlin

Luxemburg

0

Italien (e.f.)

2

5 augusti 1936 - Berlin

Österrike

1

Österrike

3

8 augusti 1936 - Berlin

Egypten

1

Österrike

2

6 augusti 1936 - Berlin

Peru (e.f.)

4

Peru

7

11 augusti 1936 - Berlin

Finland

3

Österrike

3

5 augusti 1936 - Berlin

Polen

1

Bronsmatch

Polen

3

8 augusti 1936 - Berlin

13 augusti 1936 - Berlin

Ungern

0

Polen

5

Norge

3

6 augusti 1936 - Berlin

Storbritannien

4

Polen

2

Storbritannien

2

Kina

0

2	3 augusti 1936	Italien	1 – 0	USA	Poststadion
17:30 UTC		Annibale Frossi  58′	(0 – 0) Rapport		Berlin Publik: 9 000 Domare: Carl Weingartner (Tyskland)

1	3 augusti 1936	Turkiet	0 – 4	Norge	Mommsenstadion
17:30 UTC			(0 – 1) Rapport	30′, 70′ Alf Martinsen  53′ Arne Brustad  80′ Reidar Kvammen	Berlin Publik: 8 000 Domare: Giuseppe Scarpi (Italien)

4	4 augusti 1936	Japan	3 – 2	Sverige	Hertha-BSC-Platz
17:30 UTC		Shogo Kamo  49′ Tokutaro Ukon  62′ Akira Matsunaga  85′	(0 – 2) Rapport	24′, 37′ Erik Persson	Berlin Publik: 5 000 Domare: Wilhelm Peters (Tyskland)

3	4 augusti 1936	Tyskland	9 – 0	Luxemburg	Poststadion
17:30 UTC		Adolf Urban  16′, 54′, 75′ Wilhelm Simetsreiter  32′, 48′, 74′ Jupp Gauchel  49′, 89′ Franz Elbern  76′	(2 – 0) Rapport		Berlin Publik: 12 000 Domare: Pál von Hertzka (Ungern)

6	5 augusti 1936	Polen	3 – 0	Ungern	Poststadion
17:30 UTC		Hubert Gad  12′, 27′ Gerard Wodarz  88′	(2 – 0) Rapport		Berlin Publik: 5 000 Domare: Raffaele Scorzoni (Italien)

5	5 augusti 1936	Österrike	3 – 1	Egypten	Mommsenstadion
17:30 UTC		Steinmetz  4′, 65′ Adolf Laudon  7′	(2 – 1) Rapport	85′ Abdel Karim Sakr	Berlin Publik: 6 000 Domare: Arthur James Jewell (England, Storbritannien)

8	6 augusti 1936	Peru	7 – 3	Finland	Hertha-BSC-Platz
17:30 UTC		Teodoro Fernández  17′, 33′, 47′, 49′, 70′ Alejandro Villanueva  21′, 67′	(3 – 1) Rapport	42′ (str.) William Kanerva  75′ Ernst Grönlund  80′ Pentti Larvo	Berlin Publik: 2 500 Domare: Rinaldo Barlassina (Italien)

7	6 augusti 1936	Storbritannien	2 – 0	Kina	Mommsenstadion
17:30 UTC		John Doods  55′ Lester Finch  65′	(0 – 0) Rapport		Berlin Publik: 8 000 Domare: Helmut Fink (Tyskland)

Italien gjorde en förändring i laget inför matchen mot Japan och vann med 8–0 efter att ha fått kämpa hårt mot USA. Pozzos beslut att få med Biagi gav resultat, då Baigi gjorde fyra mål.

Samma dag på Poststadion i Berlin satt personer som Joseph Goebbels, Hermann Göring, Rudolf Hess och Adolf Hitler på läktarna och såg Tyskland förlora med 0–2 mot Norge. Joseph Goebbels skrev: 'Ledaren [Adolf Hitler] är väldigt upphetsad, jag kan knappast behärska mig själv. Ett riktigt nervbad.' Det var dock ingen större överraskning för andra än nazismens förgrundsfigurer. Norge fortsatte med fotbollsframgångar under resten av 1930-talet, bland annat blev det oavgjort och förlängning innan Italien kunde vinna i VM 1938. Adolf Hitler hade först tänkt att se roddtävlingarna, och lämnade fotbollen tidigt. [2]

Kommande dag på Hertha Platz, spelade Österrike och Peru en match som ledde till stort politiskt bråk. Matchen gick till förlängning då Peru hämtat upp ett två måls underläge. Peru gjorde fem mål i förlängningen, men tre av dem underkändes av domaren och Peru vann med 4–2.^[1] Österrikarna krävde omspel då peruanerna stormat planen, och då planen inte levt upp till standardkraven.^[1][2] Österrike menade också att de peruanska spelarna misshandlat de österrikiska spelarna och att åskådare, av vilka en bar en revolver, "Rusat in på planen."^[3] Peru blev informerade och kallade till ett möte för att diskutera ärendet och försökte ta sig till sammanträdet men försenades av en tysk parad.^[1] Eftersom inga peruanska representanter infann sig beslutade den internationella olympiska kommittén och Fifa att ställa sig på Österrikes sida. Omspelsmatchen var först planerad att spelas den 10 augusti 1936, och sedan den 11 augusti 1936.^[2][3] Eftersom Perus lag inte infann sig till matchen dömdes den som seger för Österrike på "walk over". Peru protesterade och menade att man diskriminerats, och tillsammans med Colombia lämnade Peru spelen.^[4][5] Argentina, Chile, Uruguay och Mexick uttryckte sitt stöd för Peru.^[3] Michael Dasso, medlem av Perus olympiska kommitté, sa: "Vi har inget förtroende för europeisk idrott. Vi har kommit hit och hittar en grupp månglare. "^[6].^[3] I Peru protesterade ilskna folkmassor mot beslutet genom att skända den olympiska flaggan, kasta sten mot Tysklands konsulat, vägra lasta tyska båtar i Callaos hamn, och lyssnade till tal av Perus dåvarande president Oscar Benavides Larrea som nämnde "det listiga Berlinbeslutet."^[3] Fortfarande vet ingen exakt vad som hände i Tyskland, men en populärt teori var att de styrande i Tyskland var inblandade.^[5]

Övriga kvartsfinalerbjöd alla på spänning; Polen, med anfallaren Hubert Gad, slog Storbritannien med 5–4 efter att ha tagit ledningen med 5–1. Casuals FC:s Bernard Joy gjorde två mål för Storbritannien, men matchtiden löpte ut. Före spelen fick Daniel Pettit ett brev från Football Association om vilken utrustning han skulle ha. Som han förklarade för akademikern Rachel Cutler fanns ett handskrivet PS som sade: 'Då en månad återstår innan vi ger oss av till Berlin, vänligen utför några övningar'. Daniel Pettit sprang runt i den lokala parken. [3]

9	7 augusti 1936	Italien	8 – 0	Japan	Mommsenstadion
17:30 UTC		Annibale Frossi  14′, 75′, 80′ Carlo Biagi  32′, 57′, 81′, 82′ Giulio Cappelli  89′	(2 – 0) Rapport		Berlin Publik: 8 000 Domare: Otto Ohlsson (Sverige)

10	7 augusti 1936	Tyskland	0 – 2	Norge	Poststadion
7:30 UTC			(0 – 1) Rapport	7′, 83′ Magnar Isaksen	Berlin Publik: 55 000 Domare: Arthur Barton (England, Storbritannien)

12	8 augusti 1936	Polen	5 – 4	Storbritannien	Poststadion
17:30 UTC		Hubert Gad  33′ Gerard Wodarz  43′, 48′, 53′ Ryszard Piec  56′	(2 – 1) Rapport	26′ Bertram Clemens  71′ Edgar Shearer  78′, 80′ Bernard Joy	Berlin Publik: 6 000 Domare: Rudolf Eklow (Sverige)

11	8 augusti 1936	Peru	0000 4 – 2  (e.fl.)	Österrike	Hertha-BSC Platz
17:30 UTC		Jorge Alcade  75′ Alejandro Villanueva  81′, 117′ Teodoro Fernández  119′	(0 – 2) Rapport	23′ Walter Werginz  37′ Klement Steinmetz	Berlin Publik: 5 000 Domare: Thoralf Kristiansen (Norge)

Fifa beslutade om omspel.

	10 augusti 1936	Peru	Spelades ej	Österrike	Poststadion, Berlin
17:30 UTC

Österrike tilläts spela vidare utan omspelsmatch, då det peruanska laget inte dök upp.

13	10 augusti 1936	Italien	0000 2 – 1  (e.fl.)	Norge	Olympiastadion
17:00 UTC		Alfonso Negro  15′ Annibale Frossi  96′	(1 – 1) Rapport	58′ Arne Brustad	Berlin Publik: 95 000 Domare: Pál von Hertzka (Ungern)

14	11 augusti 1936	Polen	1 – 3	Österrike	Olympiastadion
17:00 UTC		Hubert Gad  73′	(0 – 1) Rapport	14′ Karl Kainberger  55′ Adolf Laudon  88′ Franz Mandl	Berlin Publik: 82 000 Domare: Arthur Barton (England, Storbritannien)

15	13 augusti 1936	Norge	3 – 2	Polen	Olympiastadion
16:00 UTC		Arne Brustad  15′, 21′, 84′	(2 – 2) Rapport	5′ Gerard Wodarz  24′ (str.) Teodor Peterek	Berlin Publik: 95 000 Domare: Alfred Birlem (Tyskland)

Italien hade slagit Norge med 2–1 i en match som dömdes av Dr Peco Bauwens; medan Österrike slagit Polen med 3–1 i den andra semifinalen. I finalen gjorde Annibale Frossi två mål för Italien - det avgörande just som förlängningen börjat, och man kunde slå Österrike med 2–1.

16	15 augusti 1936	Italien	0000 2 – 1  (e.fl.)	Österrike	Olympiastadion
16:00 UTC		Annibale Frossi  70′, 92′	(0 – 0) Rapport	79′ Karl Kainberger	Berlin Publik: 85 000 Domare: Peco Bauwens (Tyskland)

• RSSSF Archive

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

v • r Fotboll vid olympiska sommarspelen 1900 • 1904 • 1906 (inofficiellt) • 1908 • 1912 • 1920 • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1948 • 1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 • 2016 • 2020 Se även Lista över olympiska medaljörer i fotboll