Frankrikes administrativa indelning

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Frankrikes administrativa indelning. Frankrike, som av tradition har varit starkt centraliserat, har sedan 1980-talet genomgått en rad reformer som gjort att det lokala självstyret har stärkts på centralmaktens bekostnad.

Frankrike är (år 2022) indelat i:

1. 13 régions
2. dessa régions är i sin tur indelade i 96 départements
3. dessa départements är indelade i 34 826 communes

I städerna Paris, Lyon och Marseille förekommer arrondissements municipaux, kommunalarrondissement, med annan status. I övriga delarna av landet är ett arrondissement en administrativ del av ett departement, men kommunalarrondissementen i dessa städer är en del av kommunen, det vill säga kommundelar inom en storstadskommun.

Vid sidan av ovanstående indelning, finns "Villes nouvelles", vilket kan översättas till "Nya städer". Dessa grundades på 1960-talet. Se Ville nouvelle för vidare information.

Förutom detta använder fransmännen själva fortfarande ofta de historiska namnen på olika delar av landet. Se vidare Frankrikes provinser.

• De utomeuropeiska departementen är forna franska kolonier som sedan 1946 åtnjuter samma status som departementen i det europeiska Frankrike (France métropolitaine). De är integrerade delar av republiken Frankrike (och därmed också Europeiska unionen).
• De utomeuropeiska förvaltningsområdena är avhängiga territorier med olika grad av autonomi. De styrs ungefär som departementen och invånarna är franska medborgare. Flertalet av dem använder euro, utom Franska Polynesien, Nya Kaledonien och Wallis och Futuna som har en egen valuta, CFP-franc.
• Frankrike kontrollerar också Clippertonön i Stilla havet.

v • r Frankrike Dimensioner Folk (demografi) · språk (franska) Geografi och indelning Geografi · administrativ indelning · Frankrikes regioner (regionstyrelser) · departement (DOM · TOM) · kantoner · kommuner (villes nouvelles) · territoriella egenheter Politik och administration Politik (diplomatiska beskickningar) · statsskick · regenter (fram till 1870) · nationalförsamlingen · senaten · Frankrikes president (lista; sedan 1871) · premiärminister · polisen i Frankrike  · försvar (armé · marin) · utbildning Symboler Frihet, jämlikhet, broderskap · Marianne · Marseljäsen · nationaldag · statsvapen · Trikoloren Kultur- företeelser Arkitektur · film · konsthistoria · litteratur (Franska Akademien) · mat och dryck (köksfranska) · musik (bidrag i ESC) · tecknade serier · television (marksänd digital-TV) Frankrikes historia (provinser)