Humant papillomvirus
 | Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2024-04) Motivering: Många påståenden i artikeln som inte kan antas vara allmän kunskap har ingen tydlig källhänvisning Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
| Humant papillomavirus | |
_EM.jpg) | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | B97.7 |
| ICD-9 | 078.1 079.4 |
| DiseasesDB | 6032 |
| eMedicine | med/1037 |
| MeSH | svensk engelsk |
Humant papillomvirus, eller HPV, virus som tillhör familjen papillomvirus. Viruset infekterar selektivt slemhinnor och hudens skivepitel[fotnot behövs]. Infektionerna kan vara helt utan symptom, producera vårtor eller associeras med ett flertal både godartade och elakartade svulster/tumörer. HPV-infektion i området omkring könsorganet är den vanligaste könssjukdomen globalt[fotnot behövs].
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Molekylvikten för en viruspartikel ligger ungefär på 5x106 u och dess diameter ligger mellan 50 och 55 nm. Virusets DNA består av cirka 7 900 baspar. Fram till mitten av 1970-talet trodde man att det bara fanns en variant av viruset, men det visade sig vara fel och fram till 1994 hade man identifierat över 60 typer. Numera räknar man över 200[1] olika typer av HPV. På grund av att papillomvirus är artspecifika och att man bara har lyckats odla typ 1 och 11 på mänsklig vävnad inplanterad hos möss så är det svårt att komma över stora mängder av de olika typerna av viruset varför viruset inte har blivit fullständigt kartlagt.
Diagnostisering
[redigera | redigera wikitext]Eftersom de flesta vårtor (Verruca) är synliga så kan läkare med hjälp av vårtans historia samt fysisk undersökning korrekt diagnostisera den. När det gäller undersökning av vaginan och livmoderhalsen kan ett kolposkop vara användbart. Papanicolaous test kan användas för att hitta cytologiska bevis på HPV-infektioner i livmoderhalsen eller ändtarmen. I tveksamma fall bör en biopsi utföras i det misstänkta området och provet undersökas med histologiska metoder. Det finns även mer avancerade sätt att diagnosticera HPV-infektioner på. Serologiska metoder används dock inte för diagnosticering, eftersom de inte är användbara i individuella fall.
Behandling
[redigera | redigera wikitext]Behandlingsmetoden av vårtorna beror på flera faktorer, bland annat ålder, tidigare behandling, placering, antal, storlek och typ av vårta. Vissa vårtor går tillbaka av sig själva men alla vårtor bör behandlas för att hindra viruset från att spridas. Behandlingen kan göras kemiskt (till exempel med syror eller formalin), fysiskt (till exempel med elektrokirurgi, vanlig kirurgi eller CO2-laser), med kemoterapi eller med immunoterapi. Behandlingen kan ta lång tid och behöva upprepas.
| Sjukdom | Associerad typ av HPV |
|---|---|
| Djupa fotvårtor | 1, 2, 4 |
| Vanliga vårtor | 1, 2, 4, 26, 27, 29, 41, 57 |
| Vanliga vårtor hos personer som hanterar kött | 7 |
| Flata vårtor | 3, 10, 27, 28, 41, 49 |
| Lewandowsky-Lutz dysplasi | 5, 8, 9, 12, 14, 15, 17, 19-25, 36, 46, 47, 50 |
| Kondylom | 6, 11, 30, 42-45, 51, 54 |
| Intraepitelial neoplasi (ospecificerad) | 30, 33-35, 39, 40, 42-45, 51-53, 56-59, 66 |
| Bowens sjukdom | 16, 31, 34 |
| Höggradig onormal tillväxt av vävnad | 16, 18 |
| Låggradig onormal tillväxt av vävnad | 6, 11, 31, 42, 45, 51 |
| Livmoderhalscancer | 16, 18, 31, 33, 35, 39, 45, 51, 52, 56, 58 |
| Laryngealt papillom | 6, 11, 30 |
| Bindhinnepapillom | 6, 11 |
Vaccin
[redigera | redigera wikitext]Det finns tre olika vacciner mot HPV-infektion:
- 2-valent vaccin som skyddar mot HPV-typer 16 och 18 (Marknadsförs inte längre)
- 4-valent vaccin som skyddar mot HPV-typer 6, 11, 16 och 18.
- 9-valent vaccin som skyddar mot HPV-typer 6, 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58.
Idag används endast det 9-valenta vaccinet i Sverige. Vaccinet är godkänt för barn från 9 år och erbjuds till alla barn i årskurs fem genom det nationella skolbaserade vaccinationsprogrammet. Vaccinet infördes i det skolbaserade vaccinationsprogrammet 2012 men erbjöds då endast till flickor, sedan höstterminen 2020 erbjuds alla barn HPV vaccination.[2]
Vaccinet är effektivt och har i ett antal studier visat sig förebygga förekomsten av könsvårtor (kondylom), cellförändringar i livmoderhalsen samt livmoderhalscancer[3] [4]. Vaccinet ger bäst immunrespons när det ges i pre-pubertal ålder och innan man smittats av HPV. Vaccinet kan ges i äldre åldrar men skyddar då inte mot HPV-typer som man redan infekterats med [5].
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Kocjan, B. J.; Bzhalava, D.; Forslund, O.; Dillner, J.; Poljak, M. (2015-09-01). ”Molecular methods for identification and characterization of novel papillomaviruses” (på english). Clinical Microbiology and Infection 21 (9): sid. 808–816. doi:. ISSN 1198-743X. https://www.clinicalmicrobiologyandinfection.com/article/S1198-743X(15)00526-1/abstract. Läst 3 oktober 2022.
- ^ ”Humant papillomvirus (HPV) – om vaccination — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/humant-papillomvirus-hpv/. Läst 3 oktober 2022.
- ^ Lei, Jiayao; Ploner, Alexander; Elfström, K. Miriam; Wang, Jiangrong; Roth, Adam; Fang, Fang (2020-10-01). ”HPV Vaccination and the Risk of Invasive Cervical Cancer” (på engelska). New England Journal of Medicine 383 (14): sid. 1340–1348. doi:. ISSN 0028-4793. http://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa1917338. Läst 3 oktober 2022.
- ^ Falcaro, Milena; Castañon, Alejandra; Ndlela, Busani; Checchi, Marta; Soldan, Kate; Lopez-Bernal, Jamie (2021-12-04). ”The effects of the national HPV vaccination programme in England, UK, on cervical cancer and grade 3 cervical intraepithelial neoplasia incidence: a register-based observational study” (på english). The Lancet 398 (10316): sid. 2084–2092. doi:. ISSN 0140-6736. PMID 34741816. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(21)02178-4/abstract. Läst 3 oktober 2022.
- ^ Athanasiou, A.; Bowden, S.; Paraskevaidi, M.; Fotopoulou, C.; Martin-Hirsch, P.; Paraskevaidis, E. (2020-05-01). ”HPV vaccination and cancer prevention” (på engelska). Best Practice & Research Clinical Obstetrics & Gynaecology 65: sid. 109–124. doi:. ISSN 1521-6934. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1521693420300365. Läst 3 oktober 2022.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Harrison's Principles of internal medicine, 13:th ed, McGraw-Hill 1994, ISBN 0-07-113380-1
- Harrison's Principles of internal medicine, 16:th ed, McGraw-Hill 2004, ISBN 0-07-140235-7
- Textbook of Therapeutics – Drug and Disease Management, 6:th ed – Williams & Wilkins 1996 – ISBN 0-683-03969-5
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Humant papillomvirus.
