Jacob Lundahl

Jacob Lundahl
Jacob Lundahl på omslaget till Hvar 8 dag 1911.
Född23 augusti 1844[1][2]
Bara församling[1][2], Sverige
Död24 april 1915[1][2] (70 år)
Kristianstads stadsförsamling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[1][2][3]
SysselsättningDomare[1], politiker[1][2]
Befattning
Andrakammarledamot, Kristianstads valkrets (1900–1902)[1][2][3]
Hovrättspresident för Hovrätten över Skåne och Blekinge (1904–1913)
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet[2]
FöräldrarJöns Lundahl[1][2]
SläktingarAnders Victor Lundahl (syskon)
Carl-Otto Meurling
Sten Meurling
Redigera Wikidata

Jacob August Lundahl (i riksdagen kallad Lundahl i Kristianstad), född den 23 augusti 1844 i Bara socken, död den 24 april 1915 i Kristianstad, var en svensk jurist och politiker (liberal). Han var svärfar till Carl-Otto Meurling och morfar till Sten Meurling.

Jacob Lundahl, som var son till orgelbyggaren Jöns Olsson Lundahl och Hanna Lundahl, avlade hovrättsexamen vid Lunds universitet 1869 och gjorde sedan karriär i domstolsväsendet. År 1892 utsågs han till hovrättsråd vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, och år 19041913 var han domstolens hovrättspresident efter att från 1902 ha varit tillförordnad på posten.

I Kristianstad var han tongivande lokalpolitiker som ledamot i stadsfullmäktige 18831904 och drätselkammarens ordförande 18921897. Han hade också ledande uppdrag i det lokala bankväsendet, till exempel som ordförande för sparbanken i Kristianstad 19001915.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren 19001902 för Kristianstads stads valkrets. I riksdagen tillhörde han som kandidat för Frisinnade landsföreningen dess riksdagsparti Liberala samlingspartiet. Han var ledamot av 1902 års andra särskilda utskott och engagerade sig även för reformerad konkurslagstiftning.

  1. ^ [a b c d e f g h i] Jacob A Lundahl, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9744, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 134, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfpjw, läst: 2 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 163, läs onlineläs online, läst: 21 april 2022.[källa från Wikidata]
  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 134

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]