Kulturkanon

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Operahuset i Sydney ingår i Danmarks kulturkanon.

En kulturkanon, även kulturell kanon, efter den religiösa betydelsen av ordet kanon, är ett rättesnöre för kultur. Tanken är att det finns vissa verk som är särskilt framträdande och karakteristiska och som därmed kan utgöra en del av en kulturkanon över ett land, en tid eller en civilisation. Exempelvis kom amerikanen Harold Bloom 1994 ut med boken The Western Canon som argumenterar för de enligt hans tycke viktigaste västerländska litterära verken.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Kanonkonceptet kommer ursprungligen från religionen, där det handlar om vilka skrifter som anses gälla och vilka som inte gör det. Kanon har ofta formats av skolor och universitet, även om det ofta har skett informellt. Debatten om att tillsätta en litterär kanon drevs tidigt fram av feminister, som ville vidga skolornas läslistor till att omfatta fler kvinnor. På ett liknande sätt har kanon förespråkats som ett sätt att vidga och ifrågasätta västerländska perspektiv.[1]

Danmarks kulturkanon

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Danmarks kulturkanon

I december 2004 gav Danmarks kulturminister Brian Mikkelsen i uppdrag till sju olika grupper inom sju olika kulturella fält att sätta samman en officiell dansk kulturkanon. Denna kanon skulle innehålla det bästa ur danskt kulturarv. De sju kommittéerna inledde i april 2005 arbetet med att välja ut vilka verk som skulle ingå i kanon. Verken utsågs i sju kategorier: arkitektur, design, bildkonst, teater, litteratur, film och musik. Dessutom utarbetades en särskild kanon för barnkultur.

Varje grupp fick välja tolv verk. Under arbetets gång tillkom barnkultur, och musikområdet delades i två. Totalt innehåller den danska kulturkanonen 108 verk. 24 januari 2006 presenterades Danmarks kulturkanon, och den 15 augusti 2006 gavs den ut som en bok avsedd att delas ut i danska skolor.

Såväl själva idén att utse ett begränsat antal verk som särskilt betydelsefulla som urvalsprocessen och det slutgiltiga innehållet har kritiserats från flera håll. En rad alternativa kanon har också föreslagits.

Ett urval av verk ur Danmarks kulturkanon

[redigera | redigera wikitext]

Kritik i Danmark

[redigera | redigera wikitext]

Försöken att skapa kulturkanon har kritiserats. Kritikerna[vem?] menar bland annat att det är ett förenklat sätt att ringa in kulturen. Kritikerna menar också att det uppstår effekter de inte uppskattar, bland annat att en officiell statligt sanktionerad kanon inte sällan fungerar som politiska och nationalistiska verktyg sprungna ur ett föråldrat romantiskt synsätt på kultur, snarare än ett försök att faktiskt stärka kunskapen om kulturhistorien.

Lars von Trier, som själv kom med i Danmarks kulturkanon, protesterade mot hela projektet genom att filma sig själv när han klippte bort det vita korset på den danska flaggan, sydde ihop de röda kvadraterna för att sedan hissa den helröda fanan, vilken i detta sammanhang blev en symbol för en totalitär stat.

Kulturkanon i Norge

[redigera | redigera wikitext]

Morgenbladets 12 viktigste kunstverk, eller "En kanon etter Munch", är en lista över norska konstverk från perioden 1945–2005, som publicerades i Morgenbladet 2005. Konstverken valdes ut av en jury, som valde mellan verk inom skulptur, måleri, fotografi, video, installationskonst, textil och grafik.

Bakgrunden till att göra listan för konstverk var att det fanns en rad listor i Norge inom olika områden som litteratur, film och musik, men ingen inom bildkonst. Ambitionen var att vid urvalet använda objektiva kriterier snarare än jurymedlammars smak. Kriterier för urval beslöts därför vara att verken hade haft en "genomslagskraft i samtiden", bedömdes ha betydelse för efterkommande tid samt hade kvalitet och intresse såsom sedda med juryns samtida ögon.

Exempel

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Under valrörelsen 2006 i Sverige hade Cecilia Wikström (Folkpartiet, nuvarande Liberalerna) föreslagit att Sverige ska ha litterär kanon vald av till exempel Skolverket eller Svenska Akademien.[2] Det blev startpunkten för den så kallade kanondebatten.[1]

När riksdagspartierna tillfrågades om saken 2022 var Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna positivt inställda till en kulturkanon, Moderaterna tveksamma och övriga partier negativa.[3][4] I Tidöavtalet gavs beskedet att en nationell kulturkanon ska tas fram av externa expertkommittéer, liksom att olika läslistor ska tas fram anpassade för olika årskurser i grundskolan och gymnasiet, med både svenska och internationella verk.[1][5]

Regeringen beslutade 21 december 2023 om direktiv till en kommitté som ska ta fram en svensk kulturkanon. Regeringen utsåg professorn och historikern Lars Trägårdh till ordförande i kommittén. Uppdraget ska redovisas till Kulturdepartementet senast den 31 augusti 2025.[6]

Exempel på kanoniska samlingar

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] ”Kulturkanon – tom politisk gest eller viktig hjälp i skolan?”. DN.SE. 21 oktober 2022. https://www.dn.se/kultur/kulturkanon-tom-politisk-gest-eller-viktig-hjalp-i-skolan/. Läst 6 februari 2023. 
  2. ^ Cecilia Wikström (29 juli 2006). ”Därför behövs litteraturkanon”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_339602.svd. Läst 5 augusti 2009. 
  3. ^ Andersson, Alexandra (31 augusti 2022). ”De flesta partierna säger nej till kulturkanon”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/de-flesta-partierna-sager-nej-till-kulturkanon. Läst 10 oktober 2022. 
  4. ^ Marcus Bornlid Lesseur & Kristofer Ahlström (8 september 2022). ”Så vill partierna förändra kulturpolitiken”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/sa-vill-partierna-forandra-kulturpolitiken/. Läst 10 oktober 2022. 
  5. ^ Palo, Katja (14 oktober 2022). ”Nya regeringen ska ta fram svensk kulturkanon”. gp.se. https://www.gp.se/1.83202354. Läst 6 februari 2023. 
  6. ^ ”En svensk kulturkanon ska tas fram”. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/en-svensk-kulturkanon-ska-tas-fram/. Läst 22 december 2023. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kulturkanon&oldid=55705274”