Kunglig hovfotograf
Kunglig hovfotograf är en titel för den person eller det företag som vid ett eller flera tillfällen blir inbjuden att fotografera det kungliga hovet och kungafamiljen.[1]
Sveriges första Kungl. hoffotograf var Math. Hansen (1823-1905). Omkring 1860 hade han sin ateljé vid Regeringsgatan 28.[2] En annan tidig hovfotograf i Stockholm var den tyskfödde Johannes Jaeger, som i slutet av 1800-talet dokumenterade Stockholms slotts interiörer. Efter att Jaeger flyttat tillbaka till Tyskland 1890 fortsatte Ateljé Jaeger (som sedermera ägdes av bland annat Valentin Wolfenstein) som hovfotograf i ytterligare 60 år.[3] Aron Jonason var hovfotograf åt Oscar II; han följde kungen på kungayachten Drott. Hovfotografen Lennart Nilsson dokumenterade det svenska kungahuset sedan 1940-talet.[4]
Svenska hovfotografer[redigera | redigera wikitext]
Titeln Kunglig hovfotograf var ganska vanlig kring sekelskiftet 1900. Svenska Fotografers Förteckningar från 1899 och 1911 omfattar inte mindre än 65 verksamma hovfotografer i Sverige.
- Ett urval i alfabetisk ordning
- Ferdinand Flodin (1863–1935)
- Ernest Florman (1862–1952)
- Curt Götlin (1900–1993)
- Bernhard Hakelier (1848-1910)
- Oscar Halldin (1873–1948)
- Herman Hamnqvist (1865–1946)
- John Hertzberg (1871–1935)
- Erik Holmén (1951)
- Selma Jacobsson (1899)
- Aron Jonason (1838–1914)
- Johannes Jaeger (1832–1908)
- Åke Lange (1909–1975)
- Lars Larsson (1858–1932)
- Erik Liljeroth (1958-1985)
- Petrus Pramm (1888–1940)
- Peter P Lundh (1865–1943)
- Lennart Nilsson (1922–2017)
- David Sorbon (1884–1946)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”I kungligt sällskap | Lennart Nilsson Photography”. www.lennartnilsson.com. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312045421/http://www.lennartnilsson.com/berattelser/i-kungligt-sallskap/. Läst 10 mars 2017.
- ^ Svenska fotografer 1899 och 1911
- ^ Centennium, sida 1958:8
- ^ Lennart Nilsson, hans livs bilder, sida 162
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Rolf Söderberg, Pär Rittsel (1983). Den svenska fotografins historia. Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 91-34-50314-5
- Petter Karlsson, Hasse Persson (2002). Lennart Nilsson, hans livs bilder. Stockholm: Bonniers Förlag. ISBN 91-0-057847-9
- Gösta Flemming (2008). Centennium, fotografi i Sverige 1895-1974. Stockholm: Svenska Fotografers Förbund. ISBN 978-91-85448-12-8