Kyrktupp

En kyrktupp är en väderflöjel i form av en tupp, som är placerad på ett kyrktorns spira. Den är antingen en rundskulptur, eller urklippt som en silhuett av metall. Tupp som vindflöjel förekommer också på majstänger och världsliga byggnader. Kyrktuppar, som kom till Sverige under 1500-talet från kontinentaleuropa där de blivit vanliga under medeltiden, pryder under tidigt 2000-tal drygt 600 kyrkor runtom i Sverige.^[1]

En kyrktupp symboliserar förkunnaren av Kristi lära, det vill säga dagens gryning i högre mening, och manar församlingen till vakenhet i dess kristliga liv. Att den kring en järnstång vridbara torntuppen alltid vänder huvudet mot vinden, utgör dessutom en sinnebildlig maning till den kristtrogne att modigt vända sig mot lärans fiender. Uppkomsten av kyrktuppen är oklar, vare sig den hör ihop med kyrklig symbolik eller möjligen går tillbaka på äldre föreställningar, då tuppen i så fall närmast haft en skyddande betydelse.

• 
  Sankta Maria Magdalena kyrka i Geiselbach, Bayern, Tyskland
• 
  Kyrkan Saint-Jacques-le-Majeur i Greiveldange, Luxemburg
• 
  Sankt Vitus-katedralen i Prag, Tjeckien
• 
  Kyrktupp från 1800-talet, Smithsonian American Art Museum, Washington DC, USA
• 
  Ljungå kapell, Jämtland, Sverige
• 
  Vantörs kyrka, Högdalen, Sverige
• 
  Klara kyrka, Stockholm, Sverige
• 
  Mälarhöjdens kyrka, Stockholm, Sverige

• Svenska kyrktuppsfrämjandet

• Tupp i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
• Svensk uppslagsbok 1955

• Wikimedia Commons har media som rör kyrktupp.
• Kyrktuppen - Saga för små barn av Zacharias Topelius