Leonard Cohen

Leonard Cohen
Leonard Cohen, 2008.
FödelsenamnLeonard Norman Cohen
Född21 september 1934
Montréal, Québec, Kanada
Död7 november 2016 (82 år)
Los Angeles, Kalifornien, USA
BakgrundKanada Kanada
GenrerFolkmusik, folkrock, pop, världsmusik
RollSångare, låtskrivare, poet, författare
InstrumentSång, gitarr, klaviatur
År som aktiv1956 – 2016
SkivbolagColumbia
ArtistsamarbetenSharon Robinson, Jennifer Warnes
Leonard Cohen 1988.

Leonard Norman Cohen [lɛnərd ˈkoʊən], född 21 september 1934 i Montréal i Québec, död 7 november 2016 i Los Angeles i Kalifornien,[1] var en kanadensisk sångare, låtskrivare, poet och författare. Leonard Cohens skivor såldes i över 60 miljoner exemplar världen över. Leonard Cohen invaldes i Rock and Roll Hall of Fame år 2008.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Familj och uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Leonard Cohen föddes kvart i sju på morgonen 21 september 1934 i Royal Victoria Hospital i Montreal.[3] Hans mor sjuksköterskan Masha Cohen var ryskspråkig jude. Fadern Nathan Cohen var kanadensisk jude, utbildad ingenjör och arvtagare till den framgångsrika klädfabriken Freedman Company.[3] Masha Cohens familj hade flytt till USA 1923 via England, undan pogromer i Litauen där hennes far Rabbi Solomon Klonitzki-Kline arbetat som rektor. Rabbi Solomon var en populär predikant och ansedd författare vars djupa kunskap om hebreiska och analyser av talmud givit honom den informella titeln Sar ha Dikdook ("grammatikernas prins").[4][5] Nathan Cohens farfar Rabbi Lazarus Cohen hade migrerat ensam till Kanada 1869 och kunde efter två år hämta familjen som blivit kvar i Litauen. Han hade etablerat sig i Nordamerika som företagare, men fick med tiden en framstående roll i religiösa sammanhang och blev översterabbi innan han avled 1914.[6] Lazarus son Lyon blev också en viktig person i den växande judiska gemenskapen i Montreal. Han rönte anseende som framgångsrik företagare, medgrundare till många judiska föreningar samt Kanadas första engelskspråkiga judiska dagstidning Jewish Times, och vid ett tillfälle som sändebud till påven i Rom.[7][8]

Leonard Cohens föräldrar träffades genom att Rabbi Solomon kom i kontakt med Lyon Cohen när Mashas kanadensiska arbetsvisum gått ut.[9] Masha och Nathan Cohen gifte sig 1927 och två år senare föddes Leonards drygt fyra år äldre syster Esther. Syskonen hade dålig kontakt under uppväxten, men fick en nära relation senare som vuxna.[10] Nathan Cohen drabbades under barnens uppväxt av återkommande sjukdomsepisoder. Han förebådade ofta sin egen för tidiga död och gick bort i januari 1944 när Leonard var nio år gammal. Som en personlig ritual skrev Leonard ett meddelande på en lapp som han sedan sydde in i en av faderns många flugor innan han begravde den i trädgården bakom huset.[11][12] Masha gifte om sig med apotekaren Harry Ostrow 1950, men Leonard etablerade aldrig någon närmare relation med sin styvfar innan denne och Masha skilde sig 1957.[13]

Leonard Cohen växte upp i ett hus invid Murray Hill Park i Westmount, ett av Montreals finare områden.[14] Familjen hade det gott ställt och kunde hålla sig med tjänstefolk som barnflicka, hushållerska och en trädgårdsmästare/chaufför.[15] Familjen var väletablerad i den judiska gemenskapen och hade sina platser långt fram i synagogan.[16] Leonard gick i skolan på Roslyn Elementary School och därefter Westmount High. Han gick även på hebreisk söndags- och kvällsundervisning.[17] Cohen deltog entusiastiskt i olika estetiska och sportsliga klubbaktiviteter. På Westmoung High blev han ordförande i elevrådet och dramaklubben, samt satt i redaktionen för skolans tidning och årsbok.[18] Hemma sjöng Masha ofta folksånger på ryska eller jiddisch.[19] Fadern föredrog Gilbert och Sullivans operetter och Harry Lauders sångnummer.[20][21] Sin stora inspirationskälla Federico García Lorca upptäckte Leonard Cohen själv i bokhandeln, varefter han blev ett livslångt fan. Övriga poeter som intresserade honom var William Butler Yeats och T.S. Eliot.[22] Mot slutet av tiden på Westmount high lade han allt mindre tid på klubbaktiviteter och spenderade mer tid själv med sitt skrivande.[23]

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Under universitetstiden bildade han ett countryband vid namn The Buckskin Boys. Under dessa år gjorde han även sin litterära debut, genom diktsamlingen Let us Compare Mythologies, utgiven 1956. Efter att ha etablerat sig som poet i hemlandet flyttade Cohen till den grekiska ön Hydra.

Under 1960-talets första hälft skrev han också sina två första romaner, Älsklingsleken och Sköna förlorare. Inget av dessa verk rönte dock tillnärmelsevis lika stor uppmärksamhet som hans musikaliska debut med albumet Songs of Leonard Cohen 1967. Året dessförinnan hade folkmusikern Judy Collins fått en mindre hit med Cohens låt "Suzanne". Cohens poetiska texter och suggestiva ackompanjemang väckte snabbt stor uppskattning, inte minst i Europa. 1970 uppträdde han på Isle of Wight-festivalen, ett framträdande som 2009 släpptes i form av albumet Live at the Isle of Wight 1970. 1970 började han också samarbeta med Jennifer Warnes som sedan ofta återkommit som hans bakgrundssångare och duettpartner.

Cohens texter rör sig runt teman som religion, ensamhet, sexualitet och komplicerade personliga förhållanden. Hans låt Hallelujah om Kung Davids känslor i samband med dennes utomäktenskapliga relation med sin överbefälhavares hustru Batseba har fått ett enormt genomslag och många grupper och artister har gjort covers på låten vars tema mycket liknar Psalm 51 där David själv beskriver sin ånger i poetisk form.

Åren 1994 till 1999 tillbringade Cohen i ett zenbuddhistiskt kloster vid foten av Mount Baldy utanför Los Angeles, Kalifornien. Mot slutet av sitt liv bodde han i Los Angeles.

År 2008 genomförde han sin första turné på 15 år med konserter i Kanada och Europa. Konserten i O2-arenan, London, den 17 juli 2008 resulterade i ett nytt album. År 2010 släpptes ytterligare ett livealbum, Songs from the Road, med inspelade låtar från konserter under åren 2008–2010.

Cohen avled i sömnen i sitt hem i Los Angeles den 7 november 2016 efter ett fall i hemmet samma natt.[24] Begravningen skedde den 10 november vid den judiska begravningsplatsen Shaar Hashomayim i Montreal[25] och strax efter det samma dag gick hans skivbolag ut med uppgifterna till allmänheten (på hans Facebook-sida[26]) om att han avlidit.[27] Cohen led av cancer under slutet av sitt liv.[24]

Han inspirerade en rad musiker, inte minst goth-gruppen Sisters of Mercy, som tog sitt namn efter en av Cohens kompositioner.[källa behövs]

Verk och bearbetningar

[redigera | redigera wikitext]

Tolkningar på svenska

[redigera | redigera wikitext]

Cohen har tolkats på svenska språket av bland andra Sven Wollter på skivan Nån sorts man, Pierre Ström på skivan Pierre Ström sjunger sånger av Leonard Cohen, samt Mikael Wiehe, Mats Klingström, Ulf Lundell, Cornelis Vreeswijk, Ebba Forsberg och Rolf Carlsson. Tomas Boström har uppmärksammats för sina tolkningar – Mitt gömda jag.[källa behövs][förtydliga]

Cohens "First We Take Manhattan" har överförts till svenska av Totte Wallin, under den lätt ironiska titeln "Först tar vi lilla Essingen" (även känd som "Nu tar vi Lilla Essingen"[28]).

Diskografi

[redigera | redigera wikitext]
Leonard Cohen 2008.
Studioalbum
Livealbum
Samlingsalbum

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Publiceringsår för original, samt (med indrag) den svenska översättningen.

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Cohen hade en biroll som skurken François Zolan i avsnittet "French Twist" i TV-serien Miami Vice.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Washington Post: Leonard Cohen dies at 82
  2. ^ Rock and Roll Hall of Fame – Leonard Cohen
  3. ^ [a b] Simmons 2013, sid. 4.
  4. ^ Nadel 2007, sid. 12.
  5. ^ Simmons 2013, sid. 8–9.
  6. ^ Nadel 2007, sid. 9.
  7. ^ Reynolds 2011, sid. 21.
  8. ^ Simmons 2013, sid. 7.
  9. ^ Simmons 2013, sid. 9.
  10. ^ Reynolds 2011, sid. 15–16.
  11. ^ Nadel 2007, sid. 4–5.
  12. ^ Reynolds 2011, sid. 19–20.
  13. ^ Nadel 2007, sid. 27.
  14. ^ Simmons 2013, sid. 4–5.
  15. ^ Nadel 2007, sid. 15.
  16. ^ Nadel 2007, sid. 14.
  17. ^ Simmons 2013, sid. 10.
  18. ^ Nadel 2007, sid. 19–20.
  19. ^ Simmons 2013, sid. 5.
  20. ^ Nadel 2007, sid. 16.
  21. ^ Reynolds 2011, sid. 15.
  22. ^ Reynolds 2011, sid. 22.
  23. ^ Nadel 2007, sid. 20.
  24. ^ [a b] "For Leonard Cohen, the End Came With a Fall in the Night". Nytimes.com. 16 november 2016. Läst 17 november 2016. (engelska)
  25. ^ Dagens Nyheter: Leonard Cohen begravd i Montreal Läst 12 november 2016.
  26. ^ "Leonard Cohen - Tidslinje". Facebook.com. 10 november 2016. Läst 12 november 2016.
  27. ^ "Leonard Cohen begravd i Montreal" Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.. UNT.se. 12 november 2016. Läst 12 november 2016.
  28. ^ https://www.discogs.com/Totte-Wallin-Nu-Tar-Vi-Lilla-Essingen/release/9215766
  29. ^ [a b c d e f] läs online, www.biography.com , läst: 12 december 2018.[källa från Wikidata]
  30. ^ läs online, archive.gg.ca .[källa från Wikidata]
  31. ^ CNN, läs online.[källa från Wikidata]
  32. ^ läs online, www.biography.com , läst: december 2018.[källa från Wikidata]
  33. ^ Rock and Roll Hall of Fame.[källa från Wikidata]
  34. ^ Leonard Cohen's lifetime achievement Grammy (på engelska), The Jewish Chronicle, 1 februari 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  35. ^ läs online, www.fpa.es .[källa från Wikidata]
  36. ^ läst: 31 januari 2022.[källa från Wikidata]
  37. ^ läs online, www.prixduquebec.gouv.qc.ca , läst: 30 mars 2021.[källa från Wikidata]
  38. ^ Conseil des arts et des lettres du Québec, läs online, läst: 4 februari 2019.[källa från Wikidata]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Leonard_Cohen&oldid=55453549”