Lilja Brik

Fotot av Vladimir Majakovskij och Lilja Brik från 1918 blev av politiska hänsyn retuscherat i officiella sovjetryska publikationer på 1960-talet.
Lilja Brik
FöddЛили Уриевна Каган
30 oktober 1891 (g.s.)[1]
Moskva
Död4 augusti 1978[1][2][3] (86 år)
Peredelkino
Medborgare iKejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Utbildad vidVishchi zhinochi kursi
Moskvas arkitekturinstitut
SysselsättningFilmregissör[4], prosaist, översättare, författare, skulptör[4], filmskådespelare, memoarförfattare
MakeVasilij Katanjan
Osip Brik
(g. 1912–1925)
Vitalij Markovič Primakov
(g. 1930–1937)
PartnerVladimir Majakovskij
SläktingarElsa Triolet (syskon)
Redigera Wikidata
Lilja Brik och Vladimir Majakovskij, 1915.

Lilja "Lili" Jurjevna Brik (ryska: Лиля Юрьевна Брик), ursprungligen Lilja Jurjevna Kagan (Каган), född 11 november (30 oktober enligt g.s.) 1891 i Moskva, död 4 augusti 1978 i Peredelkino nära Moskva, var en rysk bildhuggare och regissör. Hon var äldre syster till den franska författaren Elsa Triolet.

Lilja Brik umgicks med och inspirerade många framstående poeter och andra intellektuella, bland andra Sergej Eisenstein, Lev Kulesjov, Boris Pasternak, Yves Saint-Laurent och Pablo Picasso. Hon hade en kärleksaffär med Vladimir Majakovskij, trots att hon sedan 1912 var gift med hans förläggare Osip Brik (1888–1945). Vladimir Majakovskij tillägnade och adresserade flera verk till Lilja Brik innan han tog livet av sig 1930.

År 1930 skilde hon sig från Osip Brik och gifte sig senare samma år med den sovjetiske militärgeneralen Vitalij Primakov (1897–1937). Primakov kom att dömas under Moskvarättegångarna i samband med den hemliga militärrättegången i juni 1937 och avrättades omedelbart efteråt. 1957 ogiltigförklarades anklagelserna mot Primakov och han rehabiliterades postumt.

År 1938 gifte Lilja Brik sig en tredje gång med litteraturkritikern och författaren Vasilij Katanjan (1902–1980). De levde tillsammans i 40 år, till hennes död 1978. Brik begick självmord 87 år gammal i samband med att hon led av en sjukdom.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 september 2019.
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 4350, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Babelio, Babelio författar-ID: 181071.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 157776, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]