Lisa Mattson

Lisa Mattson
Född18 april 1918[1][2][3]
S:t Johannes församling[2][4], Sverige
Död18 november 1997[1] (79 år)
Domkyrkoförsamlingen i Göteborg[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][4], redaktör[3]
Befattning
Förstakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1959–1970)[4]
Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1960–1964)[5]
Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1964–1965)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Göteborgs kommuns valkrets (1971–1974)[6]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Göteborgs kommuns valkrets (1974–1976)[7]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Göteborgs kommuns valkrets (1976–1979)[8]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Göteborgs kommuns valkrets (1979–1982)[8]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Göteborgs kommuns valkrets (1982–1985)[9]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[1][4]
FöräldrarRuben Mattson[1][3][4]
Redigera Wikidata

Lisa Mattson, född 18 april 1918 i Stockholm, död 18 november 1997 i Göteborg, var en svensk redaktör och politiker.

Mattson, som var dotter till undervisningsrådet Ruben Mattson och folkskollärare Ebba Norelius, blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1941. Hon var medarbetare i Social-Demokraten 1941–1943, i Idun 1944, i Morgon-Tidningen 1945, i Ny Tid 1948–1963 och ordförande i Publicistklubbens västra krets 1954–1961. Hon var ledamot av Sveriges riksdags första kammare 1959–1970 och ledamot av enkammarriksdagen 1971–1983, invald i Göteborgs stads valkrets. Hon var vice ordförande i justitieutskottet 1974–1983, ordförande i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 1964–1981 och FN-delegat 1974–1975. Hon deltog i Radioutredningen, Yttrandefrihetens gränser och Yttrandefrihetsutredningen samt i familjelagsakkunniga och Fängelsestraffkommittén.[10]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Tidens kalender 1967, Stockholm:Tidens förlag 1966, sid. 244.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] Lisa Mattson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: LisaMattson, läst: 22 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Johannes kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker för Johannes kyrka, SE/SSA/6022/C I a/4 (1917-1921), bildid: 00035292_00067, sida 65, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 22 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Sten Lagerström (red.), Mattson, Lisa, redaktör, Vendelsö, Vem är det 1969, 1969, s. 655, läs onlineläs online, läst: 22 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 124, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfTig, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Members A-Z since 1949, Europarådets parlamentariska församling, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 5 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Mattson, Lisa i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988)

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lisa_Mattson&oldid=55823381”