Maria Wine
| Maria Wine | |
 Maria Wine 1950. | |
| Född | 8 juli 1912 Köpenhamn,  Danmark |
|---|---|
| Död | 22 april 2003 (90 år) Solna, Stockholms län |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Sverige[1] |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1943–2003 |
| Genrer | Poesi, prosa |
| Litterära rörelser | Modernism |
| Priser | Bellmanpriset |
| Make/maka | Artur Lundkvist (1936–hans död 1991) |
Maria Wine, egentligen Karla Marie Lundkvist,[2] född Petersen[3] den 8 juli 1912 i Köpenhamn, Danmark, död 22 april 2003 i Solna, Stockholms län,[2] var en svensk författare och poet av danskt ursprung.
Hon var från 1936 gift med författaren Artur Lundkvist. Maria Wines park i Råsunda är uppkallad efter henne.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Maria Wine, då Karla Petersen, föddes i Köpenhamn den 8 juli 1912. Som fyraåring lämnades hon av sin mor till ett barnhem där hon fick stryk och vantrivdes. Så småningom fick hon komma till ett fosterhem, men inte heller där kunde hon känna någon trygghet.
Vändpunkten kom i juni 1936 då hon som tjugofyraåring skulle åka på semester till Rørvig, och under tågresan träffade sin blivande make, den svenske författaren Artur Lundkvist. De började brevväxla och gifte sig senare samma år. Hon flyttade med honom hem till Sverige, där hon lärde känna den litterära världen. Uppmuntrad och inspirerad av sin man började hon skriva. Hon skrev på svenska och valde författarnamnet Maria Wine efter sitt andranamn och sin mors släktnamn.[4]
Wines diktning
[redigera | redigera wikitext]Maria Wines tidiga upplevelser av utsatthet går igen i hennes författarskap. Hon skildrade de bittra barndomsupplevelserna i de självbiografiska prosaskisserna Man har skjutit ett lejon (1951) och Virveldans (1953). Hon debuterade 1942 med dikter i den litterära kalendern Horisont och utkom 1943 med sin första egna bok, den modernistiska diktsamlingen Vinden ur mörkret, följd av Naken som ljuset (1945) och Feberfötter (1948). Fram till sin död 2003 gav hon ut mer än trettio diktsamlingar och prosalyriska verk. Hennes sista diktsamling Gå på mossa publicerades 2001 i boken Dikter i urval 1942–2000.
Kärleken är ett genomgående tema i Wines diktning, den fria, erotiska, sensuella kärleken, hängivenheten, beroendet, men också komplikationerna. I de senare dikterna är makens sjukdom och död centrala teman. Den långa samvaron med Artur Lundkvist har hon skildrat i memoarboken Minnena vakar (1994).
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1943 – Vinden ur mörkret
- 1945 – Naken som ljuset
- 1947 – Feberfötter
- 1948 – Ring i ring
- 1950 – Född med svarta segel
- 1951 – Man har skjutit ett lejon
- 1953 – Virveldans
- 1954 – Dikter 1942–1950
- 1954 – Stenens källa
- 1956 – Munspel under molnen
- 1957 – Kanskes osäkra båt
- 1958 – En bortkastad ros
- 1959 – Skönhet och död
- 1961 – Vinge
- 1961 – Kärlek i svart och rött
- 1963 – Jag i andra
- 1964 – Talar fågel, talar jag
- 1965 – Byta daggkåpa
- 1967 – Svarta serenader
- 1969 – Skärvor av pärlemor
- 1970 – Där skönheten tigger sitt bröd
- 1971 – Djurkrets
- 1973 – Vredens och kärlekens hand
- 1975 – Nattlandia
- 1976 – Resor i glädje och fruktan
- 1977 – Svårmodets mod
- 1978 – Tala! Jag lyssnar
- 1979 – Lövsus i moll
- 1982 – Under höstens stjärnor
- 1984 – Skuggan av molnet
- 1985 – Kärleken: den ljusa, den mörka
- 1987 – Den bevingade drömmen
- 1991 – Men ändå en glädje
- 1994 – Minnena vakar
- 1997 – Utan längtan – inget liv
- 2001 – Dikter i urval 1942–2000
- Översättningar
- 1948 – Afrikansk negerdiktning: ordspråk och dikter, berättelser och sägner (tolkade av Carl Kjersmeier, översatt från danskan av Maria Wine, Norstedt)
- 1977 – Siv Cedering Fox: En dryck kallt vatten (Coeckelberghs)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1954 – Boklotteriets stipendiat
- 1970 – Litteraturfrämjandets stipendiat
- 1976 – Bellmanpriset
- 1985 – Ferlinpriset
- 1998 – Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris
- 2002 – Professors namn
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM; Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Artur Lundkvist och Maria Wines stiftelses hemsida Arkiverad 25 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Miller, Catharina; Miller David (2015). På spaning efter berömda skrivbord. Norden ; På spaning efter berömda skrivbord. Brittiska öarna. Göteborg: Catharina Sundholm Miller. sid. 42-43. Libris 19347269. ISBN 978-91-637-8935-9
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Den svenska litteraturen V, Bonniers, 1989.
- Agneta & Lars Erik Blomquist, Vem är vem i svensk litteratur, s. 238–39, 1999.
- Miller, Catharina; Miller David (2015). På spaning efter berömda skrivbord. Norden ; På spaning efter berömda skrivbord. Brittiska öarna. Göteborg: Catharina Sundholm Miller. sid. 42-43. Libris 19347269. ISBN 978-91-637-8935-9
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ingemar Haag: Maria Wine i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018) CC-BY
- Mats Gellerfelt, ”Svensk poesis grande dame”, Svenska Dagbladet, 7 juli 2002
- René Vázquez Díaz, "Maria Wine: fångad fågel", Anteckningar i marginalen, Kentaur förlag 2000
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Maria Wine.- Dikter av Maria Wine på Artur Lundkvist och Maria Wines stiftelses hemsida
- Intervju med Maria Wine i Dagens Nyheter 2000
- Maria Wine (1912-2003) hos Litteraturbanken
- Maria Wine i Immigrant.org
