Marstrand

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

För andra betydelser, se Marstrand (olika betydelser).

Marstrand
Tätort
Marstrand på ön med Arvidsvik i förgrunden
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län
Kommun	Kungälvs kommun
Distrikt	Marstrands distrikt
Koordinater	57°53′9″N 11°34′51″Ö / 57.88583°N 11.58083°Ö / 57.88583; 11.58083
Area	33 hektar (2020)[1]
Folkmängd	379 (2020)[1]
Befolkningstäthet	11,5 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Marstrand
Postnummer	442 66
Riktnummer	0303
Tätortskod	T4504[2]
Beb.områdeskod	1482TB110 (1960–)[3]
Geonames	2692469
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Marstrand
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Marstrand ([ˈmâʂːtrand])^[4] är en tätort i Kungälvs kommun, från Marstrand och Marstrandön går personfärja till Arvidsvik på Koön, som har landsvägsförbindelse med fastlandet. Skeppsfrakt, handel och fiske var tidigare stadens huvudnäringar, men fisket har gått upp och ner kraftigt i takt med tillgången på sill, vilket historiskt styrt stadens ekonomi. Marstrand har drabbats av krig flera gånger under såväl dansk-norsk som svensk tid. De traditionella näringarna gick tillbaka kraftigt under 1800-talet, men samtidigt blev Marstrand en av landets tidigaste och populäraste badorter, som fick extra hög status tack vare kung Oscar II:s årliga besök.^[5] När trafiken alltmer flyttades från sjövägen till landsvägen var detta till stor nackdel för staden, vilket drabbade öns näring hårt.

Marstrandsön har en trähusstad som om somrarna idag är ett betydande turistmål och Sveriges seglingsmetropol. Marstrand är årligen utgångspunkt för Marstrandsregattan, Match Cup Sweden och andra stora seglingsmästerskap. Orten har betydande arbetspendling till Göteborg.

Redan på 1100-talet upprättade Harald Gille ett kloster på Marstrandsön men staden Marstrand grundades först på 1200-talet av kung Håkon Håkonsson (död 1263). Detta skedde före år 1226 då det i hans saga, skriven av islänningen Sturla Þórðarson, beskrivs att "...han lät göra borg vid Kungälv på Ragnhildsholmen, han lät ock bygga och röja på Gullö och Öckeröarna och bygga där en träkyrka; han lät bygga Marstrand och många andra öde öar i Viken", samt att en strid då ägde rum i hamnen mellan upprorspartiet Ribbungarna och Skule Jarls två sändebud Kolbein Ketturygg och Grunde skattmästare. I berättelsen sägs också att "där lågo många köpmän i hamnen, vilka dock icke ville komma sändebuden till undsättning."^[6] 1449 valdes den danske kungen Kristian I (som blev kung av Sverige 1457) till kung av Norge i Marstrand. 1658 blev Marstrand och övriga Bohuslän en del av Sverige i samband med freden i Roskilde. Samma år påbörjades byggnationen av Karlstens fästning.

Namnet Marstrand finns belagt från 1293 (Mastrand) och innehåller dialektordet mal i betydelsen 'sand, grus eller småsten (på stranden), grusbank'. Detta syftar på den stora sandbanken vid Marstrand.^[7]

Marstrand har under det senaste millenniet påverkats av de sillperioder som givit orten goda tider. De olika sillperioderna pågick under åren 970–1030, 1175–1225, 1420–1490, 1556–1588, 1660–1680, 1747–1808 och 1878–1898.^{[källa behövs]}

Omkring år 1800 1800 fick Marstrand förbindelse till Göteborg med optisk telegraf. Med avbrott var den i drift till 1871.^[8]

Karlstens fästning ligger högst upp på Marstrandsön ovanför stadsbebyggelsen och dominerar stadsbilden. Efter att Bohuslän med Marstrand tillfallit Sverige vid freden i Roskilde 1658 byggdes på Marstrandsön Valens skans, en träbyggnad som fungerade som en provisorisk befästning. År 1666 fattas beslut av Krigskollegium om att låta mura Valens skans. Från 1671 omnämns fästningen som Karlstens fästning, som också fungerade som statsfängelse fram till 1855. Dess i särklass mest kände fånge var Lars Larsson Molin, mera känd som "Lasse-Maja", som satt på fästningen under tidsperioden 1813 till 1839. Fästningen utvidgades senast i mitten av 1800-talet och utmarsch skedde 1882. Karlstens fästning avkommissionerades 1888, men användes igen under de båda världskrigen. Försvarsmakten avförde Karlstens fästning som del av landets försvar 1993. Karlstens fästning är numera ett byggnadsminne och en viktig turistattraktion.

15 augusti 1775 fick Marstrand frihamnsprivilegier av Gustav III,^[9] så kallad Porto Franco efter italiensk förebild.^[10][11] Det innebar ett visst självstyre gentemot det övriga landet, med bland annat religionsfrihet, frihet från skråtvång och fri invandring. Även brottslingar kunde få en fristad, under förutsättning att de anmälde sitt brott till stadens myndighet. I ett konfliktfyllt Europa var frihamnen i Marstrand ett bra alternativ för handlare. Inte minst kom hundratals fartyg från Amerika, som satts i blockad av England med vilka man låg i krig.

Religionsfriheten ledde till invandring av ett flertal judar, mot vilka det rådde starka restriktioner i övriga landet.^[11] Som mest bodde ett hundratal judar i Marstrand, främst hantverkare och handelsmän och deras familjer. En synagoga inrättades här 1780 i det norra försvarsverket.^[12] Den judiska kolonin blev dock inte så långvarig, utan skingrades 1795 och flyttades, främst till Göteborg. Frihamnsprivilegierna, i kombination med att man dessutom var inne i en period med god silltillgång, gjorde Marstrand till en av landets förmögnaste städer. Många lockades till staden och befolkningen tredubblades på kort tid från runt 500 till 1 500 invånare.

Den svenska staten tjänade dock inte så mycket på frihamnen som man hade räknat med, inte minst på grund av en omfattande smuggling. Stadens styresmän tyckte dessutom att det kunde vara nog med brottslingar och utländska handlare, varför man begärde att frihamnsprivilegierna skulle dras in, vilket skedde 15 maj 1794.^[10][13] Vad man inte hade räknat med var att sillperioden som startat 1747 skulle ta slut 1808 vilket gjorde att Marstrand återigen blev en fattig småstad.

Under 1800-talet befäste Marstrand sin ställning som badort, en av landets tidigaste och populäraste badorter, och turisttillhåll, efter att näringarna skeppsfrakt, handel och fiske reducerats kraftigt under samma århundrade. 1822 skapades det första "badhuset".^[14]

Marstrand fick extra hög status tack vare kung Oscar II:s årliga besök,^[15] under andra halvan av 1800-talet. Skeppsgossekåren installerades 1907 på Marstrand. Den 17 maj 1991 stod Instöbron färdig vilket gav Koön färjefri förbindelse med fastlandet.^[16] 1994 var första året som den årliga Matchracing-regattan arrangerades.

I Marstrand återfinns byggnadsminnena Marstrands rådhus, Societetshuset i Marstrand, Södra strandverket, Ture Bonanders hus och Ärholmens gasstation. Grand Hotel i Marstrand byggdes av Otto Scheél 1892.^[17]

Marstrands stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. År 1971 uppgick stadskommunen i Kungälvs kommun.^[18] I kyrkligt hänseende har Marstrand alltid hört till Marstrands församling.^[19]

Orten ingick till 1935 i domkretsen för Marstrands rådhusrätt för att därefter till 1955 ingå i Askims, Hisings och Sävedals tingslag och från 1955 till 1971 i Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag. Från 1971 till 1974 ingick Marstrand i Sävedals domsaga, från 1974 till 2009 i Mölndals domsaga och orten ingår sedan 2009 i Göteborgs domsaga.^[20]

Det kommunala naturreservatet Rosenlund ligger på Koön.

• Societetshuset i Marstrand
• Personer från Marstrand
• Marstrands Mekaniska Verkstad
• Lista över fornlämningar i Marstrand (för omfattning av detta område, se sockenkoden i Marstrands stad)

• Hartelius, Truls Johan (1862). Om luft och bad m.m. vid Marstrand. Stockholm. Libris 9337048. https://runeberg.org/htjomluft/ 
• Hasselgreen, Ingmar (1984). ”Badortsliv i Marstrand”. För hundra år sedan : skildringar från Göteborgs 1880-tal (1984): sid. 130-139 : ill..  Libris 10103261

• Berggren, Lennart (1983). Marstrand och inlandet: ett stycke historia om Marstrand och Kungälv som exportstäder med skildring av Nordreälvstrafiken : om fiske, handel och handlare, hamnar och kommunikationer : herrgårdar på Inland och spannmålshantering : Tofta-Lycke, Tjuvkil och Kalvsund under 1800-talet. [Kungälv]: [Förf.]. Libris 380036 
• Ernby, Eibert (2016). Marstrand under porto francotiden. Stockholm: Vulkan. Libris 19667121. ISBN 9789188481153 
• Grinzweig Jacobsson, Anna (2020). Flykten till Marstrand (Första utgåvan). Göteborg: Bokförlaget Korpen. Libris m0wg8qwwk6r1jkv3. ISBN 9789188383792 
• Hartelius, Truls Johan (1869). Anvisning för Marstrands badgäster. Stockholm: Alb. Bonnier. Libris 1582218. https://runeberg.org/htjanvis/ 
• Hasselmo, Margareta (1980). Marstrand. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 22. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618924. ISBN 91-7192-461-2 
• Hasselrot, Astrid; Löwendahl, Bertil (2008). Runt ön: krönikor från dagens Marstrand. Göteborg: Tre böcker. Libris 10761328. ISBN 978-91-7029-646-8 
• Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 3,Tjörn, Inland och Hisingen. Örebro. sid. 191-231. Libris 417492. https://runeberg.org/aehbhob/3/0195.html 
• Isitt, David (2011[1991]). Marstrand igår: bilder från 1860-1948 : Marstrands fotoklubb. Marstrand: Marstrands hembygdsförening. Libris 12318117. ISBN 978-91-633-8660-2 
• Jonason, Aron (1908). Drottminnen från Marstrand (1887-1907). Stockholm. Libris 873314. https://runeberg.org/jadrott 
• Malm, Erik (2001). Marstrand: en fotografisk bildsvit = Marstrand : a pictorial suite of photos = Marstrand : eine photographische Bildsuite. Uddevalla: FW. Libris 7798106. ISBN 91-972749-4-1 
• Marstrand: bebyggelseinventering 1970-1971 : en sammanställning (2. uppl.). Göteborg: Utg. 1974. Libris 1161100 
• Olán, Eskil (1982[1917]). Marstrands historia (Faks.-tr.). Ed: C. Zakariasson. Libris 317998 
• Olán, Eskil (1924). Judarna på svensk mark: historien om israeliternas invandring till Sverige. Stockholm: Rex. Libris 424828 
• Svenson, Sven (1983[1904]). Kort historisk beskrifning öfver Marstrands stad samt Karlstens fästning, jämte dess byggnad, strider, fångvård m.m. (Faks.-tr.). Ed: C. Zakariasson. Libris 8206013 
• Åberg, Jon Olof (1887). I frihamn : romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet. Stockholm: Askerberg. Libris 1627719. https://runeberg.org/ajofrihamn  - Skildring av Marstrand under porto-francotiden.
• Åkerström, Hans (1979). Litteratur om Marstrand: bibliografi. Skriftserie / utgiven av Kulturnämnden i Kungälv, 0347-9072 ; 3. Kungälv: Kulturnämnden. Libris 7790685. ISBN 91-970192-1-6 
• Åkerström, Hans (2014). Litteratur om Kungälv och Marstrand : en bibliografi. Kungälv: Föreningen Kungälvs musei vänner. Libris 17002107. ISBN 978-91-637-6250-5. http://hdl.handle.net/2077/57833 

• Wikimedia Commons har media som rör Marstrand.
• Svenskspråkiga Wikivoyage om Marstrand
  Reseguide
• Officiell webbplats
• Kungälvs kommun: Marstrandskarta med gatu- och naturnamn hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 20 november 2011).
• Marstrand i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

v • r Kungälvs kommun i Västra Götalands län Distrikt Harestad · Hålta · Kareby · Kungälv · Lycke · Marstrand · Romelanda · Solberga · Torsby · Ytterby Tätorter Arvidsvik · Aröd och Timmervik (del) · Diseröd · Duvesjön · Hålta och Vävra · Kareby och Ringby · Kode · Kovikshamn och Åkerhög · Kungälv (del av) · Kyrkeby och Nereby · Kärna · Lundby och Rogstorp · Lycke och Bremnäs · Marstrand · Risby · Rörtången och Ödsmåls mosse · Signehög och Norrmannebo · Tjuvkil · Ödsmål och Åsebyberg Småorter Dössebacka · Flateby · Glose · Hallbjörtorp · Hammar och Kornhall · Heden · Hoffrekullen · Häljeröd · Ingetorp och Tolleröd · Jäger · Kanehall · Kroppedammen · Kulperöd · Norra Staby · Otterlyckan · Restad · Rishagen · Runneröd · Råckeröd · Rörmossevägen · Sanner · Skåra · Skårby · Skäggstorp (del av) · Solberg · Solberga · Södra Aröd · Terra · Timmervik och Illekärr · Torrebräcka · Trädal · Ulvesund · Vallby · Vegestorp · Vråkärr och Höga · Västra Röd · Ågård · Östra Torp Övriga orter Brunnefjäll · Dotorp · Gloskär · Hammar · Hältorp · Kareby kyrkby · Kroken · Kyrkeby · Lefstad · Lökeberg · Prillan · Rishammar · Rörtången · Skårby viadukt · Stora Lycke · Toreby · Vävra · Ytterby