Martha Nussbaum

Martha Nussbaum
Född	6 maj 1947[1][2][3] (77 år) New York, USA
Medborgare i	USA[4]
Utbildad vid	Harvard University New York University
Sysselsättning	Filosof[5], antikvetare, författare[6], universitetslärare
Arbetsgivare	Brown University Harvard University University of Chicago
Make	Alan Nussbaum (g. –1987)
Utmärkelser
Harvard Junior Fellow (1972) Guggenheimstipendiet (1980)[7] PEN/Diamonstein-Spielvogel Award (1991) Grawemeyer Award (2002) Hedersdoktor vid Universitetet i Miami (2007)[8] Prinsessan av Asturiens pris i socialvetenskap (2012) Albertus-Magnus-Professur (2012)[9] Philip L. Quinn Prize (2015)[10] Kyotopriset i konst och filosofi (2016)[11] Hedersdoktor vid Hasselts universitet (2016)[12] Berggruen Prize (2018) Holbergpriset (2021)[13] Hedersdoktor vid Bielefelds universitet Hedersdoktor vid Katholieke Universiteit Leuven Hedersdoktor vid University of British Columbia Harvard Centennialmedaljen Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Spitz Prize
Redigera Wikidata

Martha C. Nussbaum, född Martha Craven 6 maj, 1947 i New York, är en amerikansk filosof; sedan 1995 professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago. Hon har ett särskilt intresse för antik filosofi, lag och etik. Många av hennes verk är presenterade från ett (neo-)aristoteliskt perspektiv. Hon räknas ofta bland världens främsta nu levande filosofer.

Nussbaum, liksom andra neoaristoteliker och dygdetiker, vänder sig emot den traditionella moralfilosofins fokus på hur vi bör handla och fokuserar istället på vilket slags liv vi bör leva. Liksom de flesta andra nyaristoteliker menar hon att målet för människans liv är självförverkligande, vilket uppnås genom att vi lever ett gott mänskligt liv. Men medan en del andra neoaristoteliker, som Philippa Foot, har försökt ge en objektiv beskrivning av detta liv, nämligen det liv som står i överensstämmelse med det som är specifikt mänskligt (vårt förnuft och vår tendens att bilda komplexa samhällen) menar Nussbaum att vi istället bör söka svaret inom oss själva: vad anser vi är ett gott mänskligt liv? Detta gör etiken i någon mån subjektivistisk, men Nussbaum menar att det vetenskapliga projektet i sig, i alla fall som Aristoteles förstod det, också är subjektivt: det är vår strävan att förstå världen utifrån de erfarenheter och intryck vi får. Gränsen mellan moralfilosofi och vetenskap, mellan det normativa och det deskriptiva, är alltså inte så skarp som vi vanligtvis förstår den.

Många vänsterliberaler anser att statens roll är att uppnå en rättvis fördelning av samhällets resurser. Nussbaum väljer istället att tala i termer av förmågor, eller kapaciteter, något som även Amartya Sen väljer att göra: istället för att se till att människor har en viss mängd pengar eller andra varor, eller se till att människor handlar på vissa sätt, bör staten bry sig om vad människor kan göra, vad de har förmåga till. Nussbaum menar att staten först måste se till att alla människor uppfyller en lista på grundläggande förmågor (att kunna skaffa sig tak över huvudet, att kunna skaffa sig mat osv), vilka definierar en tröskel för vad som ska betraktas som ett mänskligt liv överhuvudtaget, och sedan försöka se till att alla skaffar sig de förmågor som är nödvändiga för ett gott mänskligt liv (utbildning, arbete, förmågan att uttrycka sig själv osv).

Nussbaum understryker tydligt att hennes etik visserligen är subjektiv (eller "internalistisk", det vill säga att den utgår ifrån våra interna föreställningar om vad som utgör ett gott mänskligt liv) men att den inte är relativistisk: det finns, eller går att finna, en bred enighet om de förmågor som utgör ett gott mänskligt liv, och medan vi måste tillåta olika kulturer att själva finna sina uttryck för vad detta består i, har vi ingen anledning att gå med på att grundläggande krav som hälsa, utbildning och läskunnighet inte skulle vara delar av ett gott mänskligt liv. Detta gäller särskilt kvinnors rättigheter, som i vissa kulturer undertrycks under förevändning av lokala sedvänjor, utan att kvinnorna själva får komma till tals eller bilda sig en egen uppfattning i frågorna.

• Aristotle's De Motu Animalium (1978)
• The Fragility of Goodness: Luck and Ethics in Greek Tragedy and Philosophy (1986)
• Love's Knowledge (1990)
• Nussbaum Martha, och Sen Amartya. The Quality of Life. (Oxford: Clarendon Press 1993)
• The Therapy of Desire (1994)
• Poetic Justice (1996)
• For Love of Country (1996)
• Cultivating Humanity: A Classical Defense of Reform in Liberal Education (1997)
• Sex and Social Justice (1998)
• Women and Human Development (2000)
• Upheavals of Thought: The Intelligence of Emotions (2001)
• Hiding From Humanity: Disgust, Shame, and the Law (2004)
• Animal Rights: Current Debates and New Directions (edited with Cass Sustein) (2004)
• Frontiers of Justice: Disability, Nationality, Species Membership (2005)
• Political Emotions: Why Love Matters for Justice (2013) ISBN 9780674724655

• http://www.law.uchicago.edu/faculty/nussbaum/