Kaukasisk guldhamster
Mesocricetus raddei Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Familj | Hamsterartade gnagare Cricetidae |
Underfamilj | Hamstrar Cricetinae |
Släkte | Guldhamstrar Mesocricetus |
Art | Mesocricetus raddei |
Vetenskapligt namn | |
§ Mesocricetus raddei | |
Auktor | (Nehring, 1894) |
Hitta fler artiklar om djur med |
Kaukasisk guldhamster (Mesocricetus raddei[2][3][4]) är en däggdjursart som först beskrevs av Alfred Nehring 1894. Mesocricetus raddei ingår i släktet guldhamstrar och familjen hamsterartade gnagare.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[5]
Arten blir 14,9 till 22 cm lång (huvud och bål), har en 1,2 till 2,0 cm lång svans och väger 200 till 500 g. Den har allmänt samma utseende som guldhamstern med undantaget att den saknar inslag av rött i pälsen. På ovansidan förekommer istället gråaktig päls, ibland med brunt inslag. Undersidan är täckt av ljusgrå till vitaktig päls. Kännetecknande är ett vitaktigt till krämfärgat område över kinderna och hakan, sedan svartaktiga strimmor under öronen, sedan ett vitt band över bröstets övre del och sedan åter ett svart band över bröstets nedre del. Ibland förekommer helt vita eller helt svarta exemplar.[7]
Denna guldhamster förekommer huvudsakligen i ryska delar av norra Kaukasus och i det angränsande slättlandet norr om bergstrakten. Habitatet utgörs av stäpper med många örter och i viss mån av skogskanter. Arten uppsöker även jordbruksmark.[1] Utbredningsområdet ligger 200 till 2800 meter över havet.[7]
Individerna är vanligen aktiva mellan skymningen och gryningen men kan under vissa årstider vara dagaktiva. Kaukasisk guldhamster håller 4 till 6 månader vinterdvala. Födan utgörs av olika växtdelar beroende på årstid. Denna guldhamster skapar ett förråd i boet. Honor har två till fyra kullar per år. Per kull föds 4 till 24 ungar (oftast 12).[1]
Boets tunnlar går från ingången vanligen 40 till 100 cm ner i marken och sedan följer ett komplext system av horisontala gångar och kamrar.[7]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] 2008 Mesocricetus raddei Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Mesocricetus raddei, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Mesocricetus raddei”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edition. sid. 282. ISBN 978-84-16728-04-6
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikispecies har information om Mesocricetus raddei.
|