Nils Molander
| Nils Molander | |
 Nils Molander, 1914. | |
| Födelsenamn | Nils Edward Josef Molander |
|---|---|
| Smeknamn | "Molle" |
| Födelsedatum | 22 juni 1889 |
| Födelseplats |  Stockholm, Sverige |
| Dödsdatum | 30 januari 1974 (84 år) |
| Dödsplats | Oscars församling, Stockholm |
| Nation | Tyskland (1912–14), Sverige (1919–24) |
| Sport | ishockey |
| Klubb | Berliner SC (1912–28), VfB Königsberg (1928–29) |
| Slutade | (1943) |
| Världsmästerskap | 1924 |
| Regionala mästerskap | EM 1922, 1923 |
| Olympiska spel | 1920, 1924 |
| Medaljer | EM-silver 1922, EM-guld 1923 |
Nils "Molle" Edward Josef Molander, född 22 juni 1889 i Stockholm, död 30 januari 1974 i Oscars församling, Stockholm,[1] var en svensk ishockeyspelare (forward). Han var en av de två första kända svenska ishockeyspelarna och spelade klubbishockey i Tyskland redan 1912. 1920 och 1924 deltog han i det svenska landslaget under OS.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Molander utbildade sig till tapetserare, vid NK:s möbelfabrik i Nyköping. 1908 flyttade han till Tyskland, i syfte att förvärva internationell rutin inom yrket. I Tyskland blev han bekant med tyska löparstjärnan Rickard Rau och fick tjänst i dennes sportaffär. Därefter började han spela fotboll och landhockey för den dåtida storklubben Berliner Schlittschuh-Club.[2]
Tysk klubbishockey (1912–)
[redigera | redigera wikitext]Nils Molander upptäckte därefter att den nya sporten ishockey passade honom än bättre. Han debuterade i klubbens A-lag 24 februari 1912, i en match mot DEHG, Prag. Ett par månader tidigare hade Molanders landsman Hans Georgii gjort sin debut i laget. Detta var sju år innan ishockey som sport introducerats i Sverige.[2]
De kommande två åren fram till första världskrigets utbrott deltog Molander i en mängd europeiska turneringar med sitt Berliner SC. Det var både klubblagsturneringar och turneringar där klubben representerade Tyskland. Vid 1914 års EM representerade han det kombinerade schweizisk-tyska laget som deltog utom tävlan. Hans position i laget var Rover, vilket närmast motsvarade en slags libero.[2]
Tre Kronor (1920–24)
[redigera | redigera wikitext]Under kriget stannade Molander kvar i Tyskland, där han fortsatte med klubbishockeyn. Med sin långa erfarenhet var Molander en av de självskrivna i det nybildade svenska landslag som 1920 debuterade vid Olympiska spelen och där slutade på fjärde plats[2] – iförda fotbollutrustning[3]. Han spelade också i det Berliner SC-lag som 1921 deltog i de första tre ishockeymatcherna på svensk mark.[2]
Molander spelade även med "Tre kronor" under EM-turneringarna 1922 (där Sverige blev tvåa) och 1923 (där Sverige vann, med Molander som lagkapten). 1924 deltog han på nytt i Sveriges OS-trupp, där man återigen hamnade på fjärde plats.[2]
Totalt spelade Nils Molander 23 matcher i det svenska landslaget och gjorde 24 mål.[2]
Senare år
[redigera | redigera wikitext]Molander stannade kvar i Tyskland och ägde från mitten av 1920-talet en egen sportaffär i Berlin. Han representerade Berliner SC:s förstalag fram till säsongen 1927/28 och varvade därefter ner på lägre nivå.[4] Han fortsatte dock med serieishockey ända tills 54 års ålder och återvände inte till Sverige förrän 1945.[2]
Sammanlagt blev Molander tysk mästare åtta gånger och österrikisk mästare tre gånger. Efter avslutad aktiv karriär fortsatte han som tränare i Berlin.[2][5]
Andra sporter
[redigera | redigera wikitext]Molander var snabb på skridskorna. Han deltog 1914 vid skridsko-EM i Berlin, på distansen 500 meter. I den tävlingen ställde han upp som representant för Danmark.[2]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Nils Molander var en pionjär inom svensk ishockey, tillsammans med Hans Georgii. Dessa två var de enda kända svenskar som spelade ishockey i Europa före första världskriget.[2]
Molander blev den första Stora grabben i svensk ishockey, följaktligen med nummer 1.[6] År 2012 valdes han in i det svenska Hockey Hall of Fame som nummer 21.[2] Nils Molander är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[7]
Meriter
[redigera | redigera wikitext]Klubbishockey (urval)
[redigera | redigera wikitext]- 1912–28 – 16 säsonger för Berliner SC
- 1924 – guld i Spengler Cup
- 8 tyska mästerskap
- 3 österrikiska mästerskap
- 1928–29 – Königsberg
Landslagsnivå
[redigera | redigera wikitext]- 1912–14 – 12 landskamper för Tyskland
- 1913 – guld i Internationella Ligamästerskapet (i Sankt Moritz)
- 1914 – silver i Internationella Ligamästerskapet (i Chamonix)
- 1919–24 – 23 landskamper för Sverige (24 mål)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Nils Molander på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] "Nils Molander". Arkiverad 30 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Hockeylegends.se. Läst 26 maj 2014.
- ^ Rönnkvist, Ronnie (2014-02-16): "Sveriges första OS-lag: ”Vi spelade i fotbollsutrustning”". Hockeysverige.se. Läst 26 maj 2014.
- ^ "Nils Molander (SWE)". Eurohockey.net. Läst 26 maj 2014.
- ^ https://web.archive.org/web/20180112100839/http://www.sihss.se/RudiBallbiography.htm
- ^ "STORA GRABBAR". Swehockey.se, 2011-07-25. Läst 27 maj 2014.
- ^ Molander, Nils Edvard Josef på SvenskaGravar.se
