Per Oscarsson
Per Oscarsson | |
Per Oscarsson, 1948. | |
Född | Per Oscar Heinrich Oscarsson 28 januari 1927 Kungsholms församling, Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 31 december 2010 (83 år) Ardala församling i Västra Götalands län, Sverige |
Aktiva år | 1944–2010 |
Maka | Gerd Hegnell (1954–1960; skilda) Bärbel Krämer (1962–1973; skilda) Kia Östling (1989–2010; deras död) |
Betydande roller | |
Gustav Jörgensson i Polisen i Strömstad Orvar i Bröderna Lejonhjärta Borka i Ronja Rövardotter Nils i Kan du vissla Johanna? Morfar Albert i Kaspar i Nudådalen Erik Zander i Änglagård | |
IMDb SFDb |
Per Oscar Heinrich Oscarsson, född 28 januari 1927 i Kungsholms församling i Stockholm,[1] död 31 december[2] 2010 i Ardala församling i Västra Götalands län,[3] var en svensk skådespelare som medverkade på scen, på film och i TV.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Uppväxt och studier
[redigera | redigera wikitext]Per Oscarsson och hans tvillingbror Björn föddes 28 januari 1927 på Kungsholmen i Stockholm. De hade två äldre syskon. Fadern Ejnar Oscarsson var ingenjör och byggmästare. Modern Theresia "Therese" Küppers, som var tyska, avled i cancer 1933. Familjen hade då flyttat till Nockeby i Stockholm.[4][5][6]
Oscarsson tog teaterlektioner hos Gösta Terserus och förfalskade sin styvmors namnteckning för att komma in på Dramatens elevskola 1944 där han utexaminerades 1947.[7]
Tidig karriär
[redigera | redigera wikitext]Efter filmdebuten 1944 i Kärlekslivets offer deltog Per Oscarsson i en lång rad film- och TV-produktioner.
Efter examen 1947 fick han sitt stora genombrott i Stig Dagermans pjäs Skuggan av Mart (1948). Efter några år vid Dramaten engagerades han vid Göteborgs stadsteater[8] 1953–1959 där han bland annat gjorde en uppmärksammad rolltolkning av Hamlet. Mitt under framgången med Hamlet lämnade han teatern och gav sig i väg på en fotvandring till Paris.
Han blev 1955 uppmärksammad för sin medverkan i filmen Vildfåglar.[9]
På 1950-talet var han också engagerad i den religiösa rörelsen Jehovas vittnen och vägrade då göra värnplikt. Han lämnade sedan rörelsen då den inte ville att han skulle fortsätta som skådespelare.[10]
1960-talet
[redigera | redigera wikitext]Oscarsson studerade vid Dramatens elevskola och arbetade därefter vid flera av Sveriges stora teatrar, bland annat Dramaten och Göteborgs stadsteater.
Han medverkade 1966 i filmen Svält.[9] För denna rollprestation fick han skådespelarpris i Cannes,[11] vilket ledde till ett antal filmroller även utomlands.
På annandag jul 1966 skapade han rubriker och inringande klagomål när han klädde av sig lager efter lager av kläder, ned till en sista omgång kalsonger, i TV-programmet Hylands hörna. Han var då gäst i ett stående inslag där Hyland skulle gissa vem den maskerade gästen var, där han kom in på scenen utklädd som en riddare till häst. Samtidigt som han klädde av sig pratade han bland annat om förintelsen, att ordet "jude" inte är ett invektiv, invandring till Sverige, att "negrer" inte luktar sämre eller är mindre intelligenta än andra, samt förklarade för barn vad sex är. Innan han gjorde sin monolog kom han ut på scenen utklädd som en riddare till häst.[12]
Han höll en improviserad monolog, sexualupplysning, som programledare Hyland var helt oförberedd på – det ledde till svensk televisions första så kallade tittarstorm och fanns på alla ledande löpsedlar,[13] men i debatten på folklig nivå vändes det till Oscarssons fördel.
Scenskräck och senare karriär
[redigera | redigera wikitext]På 1960-talet drabbades Oscarsson av rampfeber och skrev en bok om teatern, skräcken och rädslan. Oscarssons scenskräck gjorde att han slutade arbeta på teaterscenen under 1970-talet. I stället ägnade han sig åt kycklinguppfödning. Han gjorde scencomeback 1989 i En handelsresandes död på Angereds teater i Göteborg.
Som filmskådespelare var Oscarsson dock hela tiden aktiv, både i Sverige och utomlands. Han gjorde några egna filmer, bland andra Ebon Lundin och Sverige åt svenskarna.[9] En av Per Oscarssons mest populära rollfigurer var som polischefen Gustav Jörgensson i kriminalserierna Polisen i Strömstad som sändes på SVT i fem omgångar med start 1982.
Han medverkade i flera av SVT:s julkalendrar, bland annat Håll huvet kallt (1994) och Kaspar i Nudådalen (2001). Han var också välbekant från kortfilmen Kan du vissla Johanna? som har visats på SVT varje julafton sedan 1994.
I senare tider medverkade han även i bland annat Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. En av hans sista roller var som Holger Palmgren i de tre Millennium-filmerna.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Oscarsson gifte sig första gången 23 oktober 1954 med skådespelaren Gerd Hegnell[14] (skilda 1960[15]) och andra gången 1962 med Bärbel Krämer[16] (skilda 1973[15]). Med andra hustrun fick han sonen Boman Oscarsson (1960–2019).
Hans tredje och sista hustru var skådespelaren Christina "Kia" Östling, född 1943 i Töreboda, som han gifte sig med 1989.[15] Hon arbetade som regiassistent åt honom vid inspelningen av Sverige åt svenskarna.[17] Med sista hustrun fick han skådespelaren Pernilla Oscarsson (1975–2023).[15] Han hade sammanlagt sex barn.
Per Oscarsson och hans hustru Kia Östling Oscarsson omkom då deras bostad totalförstördes av en brand natten mellan den 30 och 31 december 2010. Deras kvarlevor kunde identifieras med hjälp av rättsodontologi.[18]
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]Film
[redigera | redigera wikitext]- 1944 – Kärlekslivets offer
- 1944 – Örnungar
- 1944 – Prins Gustaf
- 1945 – Den allvarsamma leken
- 1945 – Flickor i hamn
- 1946 – Ungdom i fara
- 1946 – Kristin kommenderar
- 1947 – Det vackraste på jorden
- 1949 – Vi flyger på Rio
- 1949 – Gatan
- 1949 – Havets son
- 1951 – Leva på "Hoppet"
- 1952 – Trots
- 1952 – Möte med livet
- 1953 – Vi tre debutera
- 1953 – Barabbas
- 1953 – Peter Pan
- 1954 – Karin Månsdotter
- 1955 – Kärlek på turné
- 1955 – Vildfåglar
- 1958 – Fröken April
- 1961 – Ljuvlig är sommarnatten
- 1962 – Vaxdockan
- 1962 – Biljett till paradiset
- 1963 – Adam och Eva
- 1963 – Det är hos mig han har varit
- 1964 – Är du inte riktigt klok?
- 1966 – Här har du ditt liv
- 1966 – Noon Wine
- 1966 – Svält
- 1966 – Syskonbädd 1782
- 1966 – Myten
- 1967 – Gengångare
- 1968 – Ole dole doff
- 1968 – Vindingevals
- 1968 – Slutpunkt Berlin
- 1968 – Doktor Glas
- 1969 – Miss and Mrs. Sweden
- 1969 – Oss emellan
- 1969 – La madriguera
- 1969 – An-Magritt
- 1970 – Den sista dalen
- 1971 – Papegojan
- 1972 – Nybyggarna
- 1972 – Oändlig natt
- 1973 – Ebon Lundin
- 1974 – Gangsterfilmen
- 1976 – Förvandlingen
- 1977 – Bröderna Lejonhjärta
- 1977 – Uppdraget
- 1977 – Victor Frankenstein
- 1978 – Picassos äventyr
- 1978 – Chez Nous
- 1979 – Vad händer...?
- 1979 – Kristoffers hus
- 1979 – Heja Sverige!
- 1979 – Charlotte Löwensköld
- 1980 – Tvingad att leva
- 1980 – Sverige åt svenskarna (manus och regi)
- 1980 – Attentatet
- 1981 – Ondskans värdshus
- 1981 – Montenegro eller Pärlor och svin
- 1981 – Göta kanal
- 1982 – Historien om Lilla och Stora Kanin
- 1983 – Henrietta
- 1984 – Ronja Rövardotter
- 1985 – Da Capo
- 1986 – Nattseglare
- 1986 – Bödeln och skökan
- 1988 – Venus 90
- 1989 – 1939
- 1990 – Makrellen er kommen
- 1990 – Kurt Olsson – filmen om mitt liv som mig själv
- 1990 – Bulan
- 1992 – Änglagård
- 1992 – Kejsarn av Portugallien
- 1993 – En nypa mull - vad är vi mer?
- 1993 – Drömmen om Rita
- 1994 – Tvillingarna från Kraków
- 1994 – Tio knivar i hjärtat
- 1996 – Juloratoriet
- 1996 – Harry & Sonja
- 1997 – Vår andra film
- 1997 – Den siste vikingen
- 1997 – Rika barn leka bäst
- 1998 – Förbjudet för barn
- 2000 – Moltas Swingsters
- 2000 – Järngänget
- 2001 – Skicka mera godis
- 2003 – Midsommar
- 2003 – Mannen bakom dörren
- 2009 – Män som hatar kvinnor
- 2009 – Flickan som lekte med elden
- 2009 – Luftslottet som sprängdes
- 2010 – Änglagård – tredje gången gillt (arkivbilder från Änglagård)
- 2011 – Tysta leken
Television
[redigera | redigera wikitext]- 1967 – Drottningens juvelsmycke (TV-teater)
- 1973 – Inferno
- 1977 – Soldat med brutet gevär (TV-serie)
- 1978 – Harry H. (TV-serie)
- 1978 – Julius Julskötare (TV-serie) (julkalender)
- 1981 – Hans Christian och sällskapet (TV-teater)
- 1981 – Ingenting att bråka om, Johansson (TV-teater)
- 1981 – För en liten snuvas skull (TV-serie)
- 1981 – Kallocain (TV-serie)
- 1982 – Polisen som vägrade svara (TV-serie)
- 1982 – Kättaren (TV-teater)
- 1983 – Vid din sida (TV-serie)
- 1983 – Mäster Olof (TV-serie)
- 1984 – Polisen som vägrade ge upp (TV-serie)
- 1986 – Julpussar och stjärnsmällar (TV-serie) (julkalender)
- 1986 – Flykten (TV-serie)
- 1987 – Ondskans år (TV-serie)
- 1988 – Ingen rövare finns i skogen (TV-teater) (novellfilm)
- 1988 – Oväder (TV-teater)
- 1988 – Polisen som vägrade ta semester (TV-serie)
- 1988 – Kråsnålen (TV-serie)
- 1989 – Sparvöga (TV-serie)
- 1991 – Fasadklättraren (TV-serie)
- 1993 – Polisen och domarmordet (TV-serie)
- 1994 – Kan du vissla Johanna? (novellfilm)
- 1994 – Håll huvet kallt (TV-serie) (julkalender)
- 1996 – Polisen och pyromanen (TV-serie)
- 1996 – Calling Your Name (musikvideo med E-type)
- 1998 – Stormen (TV-serie)
- 2000 – Skärgårdsdoktorn (TV-serie) (säsong 3, avsnitt 3)
- 2000 – Herr von Hancken (TV-serie)
- 2001 – Kaspar i Nudådalen (TV-serie) (julkalender)
- 2001 – Anderssons älskarinna (TV-serie)
- 2002 – Dieselråttor och sjömansmöss (TV-serie) (julkalender)
- 2002 – Stora teatern (TV-serie)
- 2004 – Att sörja Linnea (TV-teater)
- 2006 – Den som viskar (TV-serie)
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]- Regi
År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
---|---|---|---|
1964 | Cyrano de Bergerac | Edmond Rostand | Skansens friluftsteater |
Radioteater
[redigera | redigera wikitext]- Roller (ej komplett)
År | Roll | Produktion | Regi |
---|---|---|---|
1948 | Eros, Antonius anhängare | Antonius och Kleopatra William Shakespeare | Alf Sjöberg[25] |
Priser och nomineringar
[redigera | redigera wikitext]Priser som Per Oscarsson har vunnit eller nominerats till:[26]
År | Organisation | Pris | För | Vinst |
---|---|---|---|---|
1966 | Filmfestivalen i Cannes | Bästa skådespelare | Svält (1966) | Ja |
1967 | Guldbagge | Bästa manliga huvudroll | Svält (1966) | Ja |
1967 | Bodilprisen | Bästa manliga huvudroll | Svält (1966) | Ja |
1969 | National Society of Film Critics Awards, USA | Bästa skådespelare | Svält (1966) | Ja |
1983 | Fantasporto | Bästa film | Sverige åt svenskarna (1980) | Nej |
2004 | Robert | Bästa manliga biroll | Manden bag døren (2003) | Nej |
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1960 – Nattens färger (nyutgåva 2010: ISBN 978-91-7437-079-9)
- 1961 – Avslöjandet (pjäs)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
- ^ Chaaban, Sebastian, Svenska Dagbladet (5 Jan 2011) Per Oscarsson bekräftad död Läst 18 februari 2011.
- ^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
- ^ Per Oscarsson - Bakom rubrikerna och replikerna. TV-intervju med Agneta Bolme Börjefors från 1998.
- ^ Vem är det, Svensk biografisk handbok 1993
- ^ Stockholms stadsarkiv, Bromma kyrkoarkiv, volym F I:9 (död- och begravningsbok 1930-36), s. 90
- ^ "Vem är det : Svensk biografisk handbok 1977" sid 796. P A Norstedt & Söner, tryck: Clowes & Sons, London 1976. ISBN 91-1-766022-X
- ^ Filmens Hvem Hvad Hvor, band 4 (Udenlandske biografier) sid 387-388. Politikens Forlag, Köpenhamn 1969 ISBN 87-567-1161-1
- ^ [a b c] Bonniers Stora Film & Video Guide, sid 718. Albert Bonniers förlag, tryck: Fälth & Hässler, Smedjebacken 2002 ISBN 91-0-057848-7
- ^ ”Han mediterade och pratade med sin Gud”. aftonbladet. 9 januari 2011. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article12472585.ab/promo. Läst 24 april 2017.
- ^ Per-Erik Lindorm: "Panorama 66 : En bokfilm" sid 140. Bonniers, Stockholm 1966.
- ^ Petter Bengtsson: "Kuppen som drog ner byxorna på tv-mediet", Svenska Dagbladet (Under strecket) 2016-12-26
- ^ Kjell E. Genberg: "Ur min skottvinkel : Baserad på en sann historia" sid 93. Gondolin, Eslöv 2005 ISBN 91-88821-83-8
- ^ Ason Holm, Bengt (1992). Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet?. Hudiksvall: Winbergs Förlag. sid. 50. ISBN 91-87004-43-7
- ^ [a b c d] Sveriges befolkning 1990, CD-ROM version 1.00, Riksarkivet SVAR 2011
- ^ Vem är det, svensk biografisk handbok 1965
- ^ Kia Östling på Svensk Filmdatabas hämtdatum 26 december 2009
- ^ Edbom, Kristina & Bergfeldt, Carina (5 januari 2011). ”Kropparna är identifierade”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8372690.ab. Läst 5 januari 2011.
- ^ Ebbe Linde (15 maj 1953). ”Lommerrevyn på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-05-15/129/14. Läst 27 mars 2016.
- ^ Ebbe Linde (16 februari 1957). ”'Stolarna' och 'En resande' på Göteborgs stadsteater”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-02-16/46/10. Läst 31 augusti 2015.
- ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 1 februari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-02-01/30/20. Läst 26 september 2020.
- ^ ”Scenförändringar: Jubileum i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 augusti 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-21/225/15. Läst 26 september 2020.
- ^ Ebbe Linde (7 september 1961). ”Alléteatern: Axel Strindberg hos Svensk Dramatik”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-09-07/242/16. Läst 8 januari 2022.
- ^ S B-l (18 juni 1964). ”Ett brokigt sommarspektakel”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-06-18/163/16. Läst 20 mars 2016.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 31 december 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-12-31/355/22. Läst 3 juni 2018.
- ^ ”Awards for Per Oscarsson” (på engelska). Internet Movie Database. http://www.imdb.com/name/nm0651807/awards. Läst 12 januari 2011.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Klas Gustafson – Fantasten Per Oscarsson (Leopard, 2014)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Per Oscarsson.
- Per Oscarsson på Svensk Filmdatabas
- Per Oscarsson på Internet Movie Database (engelska)
- Per Oscarsson på Filmdelta
- Per Oscarsson i Dramatens rollbok
|