Purpur
Purpur är ett rött färgämne, som kan erhållas främst ur de i Medelhavet förekommande snäckorna Hexaplex trunculus och Bolinus brandaris, men även andra arter inom familjen purpursnäckor (Muricidae) kan ge purpur, som purpursnäcka (Nucella lapillus).[1]. Ordet purpur kommer från latinets purpura som har sitt ursprung i forngrekiskans πορφύρα. Ordet purpur används också som färgord, oavsett hur färgen har framställts, och betecknar då ett område av rödvioletta färger.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Purpurfärgning omtalas redan i Egyptens hieroglyfinskrifter, och genom kemisk undersökning av en gammalegyptisk mumiedräkt har konstaterats, att dess färg härrör av snäckpurpur. Den skattades mycket högt under forntiden, och dess användning har under årtusenden varit förbehållen åt samhällets högst uppsatta. Så bar till exempel det gamla Roms dignitärer hedersbenämningen purpurati, och om "den rike mannen" i liknelsen heter det, att "han klädde sig i purpur och kostbart linne" (Luk 16:19). Hos Plinius den äldre och andra romerska samt hos grekiska skriftställare finns noggranna uppgifter om purpurns framställande och användning. Av skalsamlingar, som hopat sig vid de gamla tillverkningsorterna i Grekland och Italien, vet man, att färgen bereddes företrädesvis av snäckan Bolinus brandaris, men även av två andra arter inom familjen purpursnäckor: Hexaplex trunculus och Stramonita haemastoma.
Även i Sydostasien och Mellanamerika har purpur producerats från snäckor och purpur från den i norra Atlanten förekommande purpursnäckan (Nucella lapillus) tillhandahålls idag kommersiellt.[1]
Tillverkning och egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Purpur framställdes från ett sekret som i mycket liten mängd avsöndras från en körtel, hypobranchialkörteln, i purpursnäckornas mantel. Detta sekret innehåller det färglösa ämnet indoxyl eller derivat av detsamma. Plinius den äldre beskriver i sin Naturalis historia[2], att körtlarna lades i saltlag i tre dagar och att detta extrakt därefter kokades i tio dagar för att få det färgbad som användes. När sedan tygerna lufttorkades och indigotiner bildades genom oxidation och inverkan av ljus, fick man ett färgämne i textilfibrerna som inte var vattenlösligt och därmed mycket "slitstarkt".[3]
1909 bestämde den tyske kemisten Paul Friedländer att färgämnet i "tyrisk purpur", som fås från Bolinus brandaris, är 6,6'-dibromindigotin.[4] Till Friedländers framställning av 1,5 gram rent färgämne åtgick 12 000 snäckor. Under 1950- till 1970-talen kartlades syntesen av purpurfärgämnena och man fann två olika syntesvägar; en väg från sulfatestrar av indoxyl och 6-bromindoxyl och en annan från derivat av dessa som är substituerade i 2-positionen med metyltio- eller mesylat-grupper. Dessa prekursorer hydrolyseras med hjälp av enzymet purpuras, varefter färgämnet (6,6'-dibromindigotin eller indigotin beroende på prekursor) bildas genom oxidation direkt i det första fallet eller via en grönaktig mellanprodukt i det andra (den gröna mellanprodukten ombildas till färgämne via en fotokemisk reaktion). Det rödare färgämne som kommer från B. brandaris, tyrisk purpur, består endast av 6,6'-dibromindigotin, medan det blåare färgämnet från H. trunculus, "sidonsk purpur"[5][6], även innehåller indigotin.[3][7][8]
Färgnamnet purpur / purple
[redigera | redigera wikitext]| Purpur i HTML 4.01/X11 | |
| — Färgkoordinater — | |
|---|---|
| HTML-färgnamn | Purple |
| HEX | #800080 |
| RGBB (R, G, B) | (128, 0, 128) |
| B: Normaliserat till [0–255] (byte) H: Normaliserat till [0–100] (hundra) | |
I Colour Index har det naturliga färgämnet tyrisk purpur beteckningarna C.I. Natural Violet 1 (NV1) och C.I. 75800.[9]
Bland de ursprungliga HTML-färgerna för bildskärmar finns en färg med namnet purple, dess koordinater visas i boxen till höger. Purple är också en av grundfärgerna i färgsystemet Munsell[10] och där, liksom i andra engelskspråkiga sammanhang bör purple översättas med lila snarare än med purpur.
Rödvioletta färger ("purpurområdet") finns inte med i färgspektrum och kan alltså inte åstadkommas genom någon enskild strålningsvåglängd (monokromatiskt ljus) utan förutsätter att olika våglängder blandas.[11]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Purpur i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Tyrian purple i Nicholas Eastaugh, Valentine Walsh, Tracey Chaplin, Ruth Siddall, 2007, Pigment Compendium: A Dictionary of Historical Pigments, ISBN 9781136373855
- ^ Plinius d.ä., Naturalis historia, bok IX, sekt 60-65, kap 36-41.
- ^ [a b] R.H. Michel och P.E. McGovern, 1987, The Chemical Processing of Royal Purple Dye: Ancient Descriptions as Elucidated by Modern Science Arkiverad 24 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine., Archeomaterials, 1:135-143.
- ^ Paul Friedländer, 1909, Über antiken Purpur i Zeitschrift für angewandte Chemie, XXII:48, sid. 2321-2324.
- ^ R. Dubois, 1922, Den antika purpurn kommer från en vanlig snäcka, i Vetenskapen och livet, 7:3, sid. 132.
- ^ "At some locations, a particular species might predominate and thereby determine the type of purple dye made locally, for example, blue-purple at Sidon and Sarepta and red-purple at Tyre." Mary Pons, 2016, Tyrian Purple: Its Evolution and Reinterpretation as Social Status Symbol during the Roman Empire in the West Arkiverad 20 november 2016 hämtat från the Wayback Machine., sid. 38.
- ^ R.H. Michel, J Lazar och P.E. McGovern, 1992, The chemical composition of the indigoid dyes derived from the hypobranchial glandular secretions of Murex molluscs Arkiverad 20 november 2016 hämtat från the Wayback Machine., Journal of the Society of Dyers and Colourists, 108:145-150.
- ^ Annalisa Marzano, 2013, Harvesting the Sea: The Exploitation of Marine Resources in the Roman Mediterranean, sid. 148. ISBN 9780199675623.
- ^ The Color of Art Pigment Database: Pigment Violet: NV1 artiscreation.com, David Myers. Läst 21 mars 2016.
- ^ ”Munsell color system” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Munsell_color_system&oldid=701655347. Läst 28 januari 2016.
- ^ Fridell Anter, Karin (2014). ”Att begripa begreppen”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. Färg & Ljus för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 78
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Purpur.
Slå upp purpur i ordlistan Wiktionary.
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||