Rabdomyolys
Rabdomyolys | |
Latin: rhabdomyolysis | |
Urinprov från en patient med rabdomyolys | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | M62.8, T79.5, T79.6 |
ICD-9 | 728.88 |
DiseasesDB | 11472 |
Medlineplus | 000473 |
eMedicine | emerg/508 ped/2003 |
MeSH | svensk engelsk |
Rabdomyolys är en medicinsk term för att skelettmuskler och hjärtmuskeln faller sönder,[1] vilket märks genom utfällning av proteinet myoglobin. Sjukdomen kännetecknas av massiv destruktion av muskelvävnad åtföljd av en kraftig ökning i CK-nivån.[2]
Ordet kommer av grek. rabdomyo = randig muskel, lys = upplösning, dvs muskelsönderfall.
Rabdomyolys ger akut njursvikt genom nekros i njurtubuli. Rabdomyolys är ett akut och potentiellt dödligt tillstånd. Myoglobin är stora molekyler som proppar igen njurtubuli.
Orsaker
[redigera | redigera wikitext]Orsaken är skador och andra stora frakturer, långvarigt tryck på kroppen, exempelvis förlängt stillaliggande eller missbruk. Det är även en sällsynt biverkan av blodfettssänkande läkemedel, exempelvis statiner (Lipitor, Crestor, Pravachol med flera) samt av olika blodfettsänkande fibrater såsom (Lipanthyl, Bezalip, Lopid etc) och kolesterolabsorptionshämmaren Ezetrol.[3] Risken för rabdomyolys ökar vanligtvis linjärt med högre dos läkemedel eller i kombination av olika läkemedel som t.ex. Statin och Fibrat.[4] Även grav nedkylning, under 28 grader C, kan medföra rabdomyolys. Vidare förekommer det vid hypokalemi och hård fysisk träning.[1]
Behandling
[redigera | redigera wikitext]Behandling är massiv infusion av vätska intravenöst under kontrollerade former för att på så sätt forcera (få ett högre flöde i) urinen och rädda njurarna. Vid svårare fall kan olika former av dialys krävas. Även intensivvård kan behövas.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Medicinsk ordlista – r”. Medibas. Arkiverad från originalet den 22 april 2016. http://archive.is/2016.04.22-171628/http://handboken.medibas.se/ordlista/a-o/r/.
- ^ http://www.bms.se/se/hjarta/karl/pravachol/pravacholfass/[död länk]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071024033359/http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NewsPage____1402.aspx. Läst 28 april 2008.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820105903/http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=628. Läst 21 november 2009.