Saintpauliasläktet
| Saintpauliasläktet | |
 Saintpaulia (S. ionantha) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Plisterordningen Lamiales |
| Familj | Gloxiniaväxter Gesneriaceae |
| Släkte | Saintpauliasläktet Saintpaulia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Saintpaulia | |
| Auktor | H.Wendl., 1893 |
| Arter[1] | |
| |
Saintpauliasläktet (Saintpaulia) är ett växtsläkte i familjen gloxiniaväxter med ett 20-tal arter från nordöstra Tanzania och sydöstra Kenya. Några arter odlas som krukväxter och arten saintpaulia (S. ionantha, har även kallats usambaraviol[2]) är en av världens populäraste krukväxter. Flera av arterna är hotade på sina naturliga växtplatser.
I början av 1890-talet skickades de första arterna till Europa av den tyske konsuln baron Walter von Saint Paul-Illaire, som ansvarade för Tanganyika (dåtidens Tanzania). Släktet är uppkallat efter baron Walter och hans far, som var trädgårdsmästare i Hannover.
Saintpaulior är städsegröna fleråriga örter som blir mellan 6 och 15 centimeter höga och plantorna kan bli upp till 30 centimeter i diameter. Bladen sitter i rosetter, de är runda eller något ovala, ganska köttiga och håriga. Blommorna är mellan 2 och 3 centimeter i diameter och sitter i samlingar med tre till tio blommor i varje. Kronan är femflikig och blomfärgen hos de vilda arterna är lila, blekblå eller vit.
Sorter och hybrider
[redigera | redigera wikitext]Man uppskattar att det finns kring 50 000 olika saintpaulia-sorter. De flesta är sorter av saintpaulia (S. ionantha), men hybrider med andra arter förekommer också.
Saintpauliaföreningar
[redigera | redigera wikitext]Under 1900-talet har intresset för växten ökat mycket, särskilt i USA där det första saintpauliasällskapet, African Violet Society of America, bildades 1946 . Svenska Saintpauliasällskapet bildades 1985. I Finland grundades 2003 ett saintpauliasällskap med fokus på de vilda arterna och deras bevarande i Afrika. Initiativtagarna till det finska saintpauliasällskapet är forskarstuderande på Helsingfors universitet. Det finns flera klubbar och underavdelningar till det amerikanska saintpauliasällskapet runt om i världen, och i Ryssland och näraliggande stater finns också flera föreningar och klubbar, liksom i bortre Asien. I Storbritannien finns African Violet and Houseplant Society.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ African Flowering Plants database
- ^ Saintpaulia i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- African Violet Society of America
- Svenska Saintpauliasällskapet
- Finnish Saintpaulia Society
- Bevattning
|