Smörbollar

Smörbollar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteSmörbollssläktet
Trollius
ArtSmörbollar
T. europaeus
Vetenskapligt namn
§ Trollius europaeus
AuktorCarl von Linné, 1753

Smörbollar (Trollius europaeus) är en art i familjen ranunkelväxter.

Blomma

Växten växer vilt i större delen av Europa och vidare österut till västra Sibirien. Den finns i hela Norden (utom på Island och i det västanfjällska Norge).

Utbredningskartor

  • Norden [3]
  • Norra halvklotet [4]

Smörbollar växer företrädesvis på svagt fuktiga ängar och är i Norrland och Lappland även vanlig på gräsrika fjällsluttningar upp till trädgränsen. I Sverige är smörboll fridlyst i vissa län. [1]

Smörbollar har tillsammans med flera andra arter gett upphov till hybridkomplexet trädgårdssmörbollar (T.×cultorum) som är vanliga trädgårdsväxter.

Arten är en kal, flerårig ört som kan bli upp till 70 cm hög. Stjälken är upprätt och ogrenad. Bladen är brett handflikiga med sågad kant. Blommorna är toppställda och ca 3 cm i diameter, De är svagt men fint välluktande. De yttre hyllebladen är gula, kronbladslika och upp till 12 st. De inre hyllebladen, vilka motsvarar kronbladen, är kortare än ståndarna och ombildade till nektarier. Frukten är en baljkapsel som liknar den hos kabbleka. Fröna är många och blanksvarta. Hela växten är giftig. Smörbollar blommar från maj till juli, allt efter växtplatsen.[2] Blomman har en odör av smör och smuldeg.

Smörbollar är lätta att känna igen på sina klargula, bollformade blommor och kan knappast förväxlas med någon annan art i den svenska floran. Till utseendet har den vissa likheter med arterna i släktet smörblommor. Ett exempel är de handflikiga rosettbladen.

Namn Trakt Förklaring

Bubba Skåne, Halland
Bulleblomster
Buller-urter

Daldocka[3] Närke
Dalklocka[4]
Laxblomster[5] Norrland Blommar då laxen kommer.
Ploppen[6] Norrland o uttalat som o, ej som å.
Ängabulla Skåne
Ängaknappa Blekinge
Ängsboll
ÄngabollSmåland
Ängsbulle
Välagulla Jämtska

Det vanligaste svenska namnet, smörboll, syftar på den klotformiga blomman, som har viss likhet med de smörklimpar, som flyter upp vid kärning av grädde.

Även namnet "daldocka" syftar möjligen på växtens utseende: "Dal" betyder nämligen här inte dalgång, utan kommer av ett fornnordiskt ord "dol" med innebörden tokig, galen, förvirrad och dylikt, men också överdådig, "särskilt i fråga om klädedräkt".[7]

Släktnamnet Trollius myntades redan 1542 efter modell av växtens tyska namn Trollblume. Artnamnet europæus (europaeus) är en latinisering av Europa.

Trollius connivens Moench nom. illeg.
Trollius europaeus subsp. globosus (Lam.) Domin
Trollius europaeus var. humilis (Crantz) P.Fourn.
Trollius germanicus Wender. nom. illeg.
Trollius globosus Lam.
Trollius humilis Crantz
Trollius medius Wender.
Trollius minimus Wender.
Trollius montanus Salisb. nom. illeg.
Trollius napelliformis Roep.
Trollius rotundifolius Stokes
Trollius sphaericus Salisb.
Trollius viridis Miel.
  1. ^ Län där Länsstyrelserna föreskrivit om fridlysning
  2. ^ Blomningstidens början [1]
  3. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 82, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, [2]
  4. ^ ”smörboll”. tyda. https://tyda.se/search/sm%C3%B6rboll. Läst 28 oktober 2024. 
  5. ^ Den virtuella floran
  6. ^ Kerstin Ekman, Urminnes tecken 2009
  7. ^ Svenska Akademiens ordbok: Daldocka

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]