Smörgåskrasse

Smörgåskrasse
Unga plantor
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningKålordningen
Brassicales
FamiljKorsblommiga växter
Brassicaceae
SläkteKrassingar
Lepidium
ArtSmörgåskrasse
L. sativum
Vetenskapligt namn
§ Lepidium sativum
AuktorL., 1753
Synonymer

Arabis chinensis Rottler ex Wight
Cardamon sativum (L.) Fourr.
Crucifera nasturtium E.H.L.Krause
Lepia sativa (L.) Desv.
Lepidium hortense Forssk.
Lepidium spinescens DC.
Nasturtium crispum Medik.
Nasturtium hortense Garsault nom. inval.
Nasturtium sativum (L.) Moench
Nasturtium spinescens (DC.) Kuntze
Thlaspi sativum (L.) [Crantz
Thlaspidium sativum (L.) Spach

 
Illustrated flora of the northern states and Canada. Vol. 2: 166. (1913)
Illustrated flora of the northern states and Canada. Vol. 2: 166. (1913)
Smörgåskrasse har små krav på jordmån, ett begagnat tangentbord kan fungera som såbädd.

Smörgåskrasse (Lepidium sativum) L. (även kryddkrassing, kryddkrasse, trädgårdskrasse) är en ett- eller tvåårig ört, som tillhör släktet krassingar.

Växten är genetiskt besläktad med vattenkrasse (Nasturtium officinale) och Senapsläktet (Sinapis).

Kromosomtalet är 2n = 16.

Denna ört kallas ibland enbart för krasse, men bör ej blandas samman med prydnadsväxterna i släktet krassar, exempelvis indiankrasse. Smörgåskrasse kan bli upp till 60 cm hög.

Fröna gror lätt, och smörgåskrasse kan därför lätt odlas hemma.

Groddarna blir 5–6 mm långa och 3–4 mm breda på en vecka från sådd, och kan skördas betydligt längre efter två veckor.

Den skarpa smaken orsakas av glukosinolat.

Lepidium sativum subsp. sativum
Lepidium sativum subsp. spinescens (DC.) Thell.
Lepidium sativum var. crispum (Medik.) DC.
Lepidium sativum var. latifolium DC.
Lepidium sativum var. spinescens (DC.) Jafri

Örten kommer ursprungligen från medelhavsområdet.

Den förekommer i Irak, Iran, Afghanistan, och Pakistan.

Den finns, men ej ursprunglig, i Argentina, Chile, Indien, Japan, Kanada (Québec), Kenya, Kina, Nya Zeeland, Nya Kaledonien och USA (Florida).[1]

Den finns även vild i syd- och mellansverige kring vattendrag.[2]

Krasse kan härledas från ett gammalt germanskt ord, cresso med betydelsen skarp, kryddig.

Lepidium kan hänföras till grekiska.

Sativum" kommer av latin = planterat, odlat.

Smörgåskrasse som livsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Normalt konsumeras smörgåskrasse, när den blivit mellan 5 och 13 cm hög, men bladen kan ätas under hela växtens livstid.

Örtens groddar används färska som kryddgrönt på smörgås, i sallader och sås. De förlorar mycket av smaken om de värms. Kryddkrasse har starkare smak än sin släkting vattenkrasse.

Färska eller torkade frön kan användas för att ge en pepprig smak.

I Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom skrev med. dr. Carl Fredrik Hoffberg år 1784:

Hälsosam sallat, drifwer urin, botar skjörbjugg, som hela denna class: fröen stötte med wattn eller olja til salwa, borttaga hufwudsår hos barn, då den påstrykes

Näringsämnen

[redigera | redigera wikitext]
100 g färsk smörgåskrasse innehåller:
Energi 32 kcal (134 kjoule)
Ämne Mängd
(mg)
VDI a)
(%)
K-vitamin 0,541 9 516
C-vitamin (askorbinsyra) 69 83
A-vitamin (retinol) 0,034 6 43
Mangan 0,553 26
B2-vitamin (riboflavin) 0,26 22
B9-vitamin (folsyra) 0,08 20
B6-vitamin (pyridoxalfosfat) 0,247 19
Kalium 0,806 13
Fosfor 76 11
Kalcium 81 8
B3-vitamin (niacin) 1 7
B1-vitamin (tiamin) 0,08 7
E-vitamin 0,7 5
B5-vitamin (pantotensyra) 0,247 5
Magnesium 38
Natrium 14
Lutein 12,5
Jod
Järn 1,30
Svavel
Zink 0,23
a) Vägledande dagligt intag för vuxna personer
Färsk smörgåskrasse innehåller:
Ämne
Vatten 89,4
Socker 4,4
Protein 2,6
Mineraler och mikronutrienter 1,8
Kostfiber 1,1
Fett 0,7
  1. ^ U.S. National Plant Germplasm System [1]
  2. ^ "8 recept med vilda smaker från Svegro"

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]