Stadsplanerare
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Stadsplanerare avser en person som huvudsakligen arbetar med stadsplanering. Vanligtvis utbildad arkitekt, kulturgeograf eller civilingenjör. En stadsplanerare kan även vara stadsarkitekt. Några kända svenska stadsplanerare är Sven Markelius, Aleksander Wolodarski, Sigfrid Ewald och Clas Larsson Fleming.
Epitetet stadsbyggare tillkommer ibland framstående politiker och stadsplanerare som haft ansvar för stora och inflytelserika stadsplaneringsprojekt. Exempel på stadsbyggare är Georges-Eugène Haussmann som byggde om stora delar av Paris åren 1853-70 på uppdrag av Napoleon III, och i Sverige Albert Lindhagen (Lindhagenplanen, 1866, Stockholm) och Yngve Larsson[1] (Norrmalmsregleringen, 1945, Stockholm).
Citat[redigera | redigera wikitext]
| ” | Sådana är stadsbyggarens villkor: icke blott att lösa aktuella problem, utan även att vara en utpost mot framtiden. | „ |
| – Stadsbyggnadspolitikern Yngve Larsson, 1977[2] | ||
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Yngve Larsson kom att kallas sitt århundrades främste svenska stadsbyggare, enligt Dagens Nyheter 17 dec 1977, citerat i SBL 1978
- ^ Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset (två volymer). Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 564. Libris 7751620. ISBN 91-85676-00-4
| |||||||||||||||||||||||||||