Svenska cupen 1942 var den andra säsongen av Svenska cupen. Tävlingen avslutades med finalen på Råsunda i Stockholm, där Gais besegrade IF Elfsborg med 2–1 inför &&&&&&&&&&010013.&&&&&010 013 åskådare.[1]
På en regntung plan i stark blåst var Gais nederlagstippade mot Elfsborg, men Göteborgsklubben visade sig vara det mer kämpastarka laget, även om boråsarna mången gång uppvisade ett tekniskt spel. Under en trevande inledning satte Elfsborg i gång några anfall på högersidan, med Evert Grahn som drivande kraft, men Gais Sixten "Tjärpapp" Rosenqvist gjorde skäl för sitt smeknamn. Även Knut Johansson prövade lyckan mot Folke Lind i Gaisförsvaret, men kom inte framåt. Då även Sven Jonasson misslyckades med sina framstötar skrev Dagens Nyheter att "hela Gaisförsvaret syntes för dagen bestå av tjärpapp".[2][3]
Gais försvarade sig sålunda väl, och försökte samtidigt göra framstötar för att hitta en blotta åt centern Sven Jacobsson, som dock var hårt uppvaktad av Arvid Emanuelsson. I den 21:a minuten trodde åskådarna att Elfsborg skulle få straff, då Göte Sjösten i straffområdet låste Karl-Erik Grahns ben när han skulle skjuta, men domare Eklind flyttade ut bollen ur straffområdet och dömde endast frispark, som blev resultatlös.[2]
I 26:e minuten kom i stället Gais ledningsmål, då högeryttern Åke Schön skickade en precis boll till innern Sjösten. Han fintade bort den anstormade Emanuelsson och slog bollen förbi den utrusande Åke Sandberg invid den högra stolpen. Glädjen varade dock inte länge för Gais; bara fyra minuter senare kvitterade Elfsborg genom ett dråpligt mål. Arvid Emanuelsson stod långt in på den egna planhalvan och slog en boll upp mot kedjan, men i den starka vinden missbedömde Gaismålvakten "Nippe" Johansson, störd av framrusande Knut Johansson och Folke Lind, bollbanan. Bollen studsade ungefär vid straffpunkten och gick i en båge över honom in i mål. Under den sista kvarten hände inte mycket, och i pausen stod det således rättvist 1–1.[2]
Fyra minuter in i andra halvlek fick Gais centerhalv Folke Lind en ordentlig spark i huvudet och fick ledas av planen. Läkaren konstaterade hjärnskakning och förbjöd Lind att fortsätta, vilket han dock vägrade att hörsamma. Efter elva minuter var han tillbaka i spel. Sven Jacobsson gick ner som centerhalv, med Åke Schön som kedjeledare och Lind som högerytter. Lind blev därefter osannolik matchhjälte för Gais i den 26:e minuten av andra halvlek, då Östling slog ett inlägg som Lind nickade perfekt upp i nättaket.[2]
Efter målet behärskade Gais matchen ända till de sista minuterna, då Elfsborg satte in allt de hade. Med två minuter kvar var det nära en kvittering, då Evert Grahn slog in ett hårt inlägg och Jonasson blev knuffad precis då han skulle slå till bollen. Domare Eklind friade dock, och Gais kunde rida ut anstormningen.[2]
Direkt efter slutsignalen tilldelade prins Gustaf Adolf segrarna, företrädda av kaptenen Sven Jacobsson, vandringspokalen, diplom och guldmedaljer. Elfsborgs Sven Jonasson fick emotta diplom och silvermedaljer.[3] Efter matchen visade det sig att matchhjälten Folke Lind på grund av sin hjärnskakning inte hade något minne av sitt avgörande mål.[4]