Täfteå
Täfteå | |
Tätort | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västerbotten |
Län | Västerbottens län |
Kommun | Umeå kommun |
Distrikt | Sävars distrikt |
Koordinater | 63°50′23″N 20°28′43″Ö / 63.83972°N 20.47861°Ö |
Area | 158 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 1 383 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 8,8 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 90788 |
Tätortskod | T8360[2] |
Beb.områdeskod | 2480TB120 (1960–)[3] |
Geonames | 602426 |
Ortens läge i Västerbottens län | |
Wikimedia Commons: Täfteå | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Täfteå är en tätort i Umeå kommun, nordost om Umeå vid Täfteåns mynning i Täftefjärden. Byn har en affär, en skola och en aktiv idrottsförening. I byn finns också den riksbekanta dansbanan Täfteå Logen.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet Täfteå förekommer i formen Täfte i en avskrift från 1600-talet av ett dokument från 1443. I början av 1500-talet skrevs det Teffte, Theffthaa eller liknande. Troligen avser namnet från början Täfteån, vars gamla namn antas ha varit Täfta. Namnet är svårtolkat men kan vara bildat av ett fornnordiskt verb som är nära besläktat med tavla som kan ha betytt "rinna långsamt och slingrande". En annan möjlighet är att Täfta betyder "hon som luktar" eller att det syftar på något som rör sig sakta eller famlande.[4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tillsammans med Hiske, Tavle och Sävar anses Täfteå vara ett av de allra äldsta ortnamnen i Umeåområdet. Det tyder på att bebyggelsen i Täfteå tillkom under första årtusendet efter Kristi födelse.[4]
Kustlandsvägen
[redigera | redigera wikitext]I anslutning till byn finns en grusväg som förbinder byn med Umeå och Sävar. Denna väg är rester av Kustlandsvägen, den ursprungliga väg som fanns längs Norrlandskusten. Vägen finns nämnd under namnet Norrstigen i Hälsingelagen från 1600-talet, men har nog använts för resande och boende längs kusten långt innan dess.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen i Täfteå 1960–2020[5] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 279 | |||
1965 | 270 | |||
1970 | 415 | |||
1975 | 466 | |||
1980 | 559 | |||
1990 | 944 | 112 | ||
1995 | 1 027 | 114 | ||
2000 | 1 045 | 114 | ||
2005 | 1 029 | 116 | ||
2010 | 1 231 | 131 | ||
2015 | 1 305 | 145 | ||
2020 | 1 383 | 158 | ||
Skola
[redigera | redigera wikitext]I Täfteå finns flera förskolor och en grundskola. I grundskolan kan man gå till och med årskurs sex. Högstadieeleverna åker buss till Sävar eller Umeå.
Dans och nöje
[redigera | redigera wikitext]Täfteå är numera kanske mest känt på grund av Täfteå Loge. Detta efter TV-serien Dansbanan i Täfteå som sänts på SVT i flera säsonger. Under några år anordnades även en alternativ musikfestival i byn, Täfteåfestivalen.
Idrott
[redigera | redigera wikitext]Täfteå IK har verksamhet inom fotboll, innebandy och längdskidåkning, vilket också är egna sektioner inom föreningen.[6] Klubben arrangerar bland annat en skidtävling med namnet "Laxspelen".
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 6 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Holm, Gösta (1970). ”Några äldre ortnamn”. i Fahlgren, Karl. Umeå sockens historia. [Umeå]: [Drätselkammaren]. sid. 49–69. Libris 895474
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Täfteå IK på idrottonline.com Arkiverad 11 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. (läst 25 april 2015)