Tage Danielsson

Tage Danielsson
Tage Danielsson i sin radioserie Till Andersson i Nedan som sändes i Sveriges Radio 1954–1955.
FöddTage Ivar Roland Danielsson
5 februari 1928[1][2][3]
Linköpings S:t Lars församling[3], Sverige
Död13 oktober 1985[1][2][3] (57 år)
Lidingö församling[3], Sverige
BegravdLidingö församlings kyrkogård[4]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
Katedralskolan
SysselsättningFilmregissör, radioprogramledare, poet, författare, skådespelare[5], manusförfattare, komiker
Känd förHasse och Tage
Noterbara verkSagan om Karl-Bertil Jonssons julafton
MakaMärta-Stina Köhler
(1955–hans död 1985)
BarnPatrik Danielsson (f. 1961)
Jesper Danielsson (f. 1963)
SläktingarKarl Danielsson (syskon)
Utmärkelser
Karl Gerhards hederspris (1968)
Gustaf Fröding-stipendiet (1969)
Guldbaggen för bästa regi (1972)
Evert Taube-stipendiet (1972)
Magnoliapriset (1976)
Hedersdoktor vid Linköpings universitet (1980)
Lisebergsapplåden (1980)[6]
Litteris et Artibus (1981)
Linköpings kommuns honnörsstipendium (1985)
Redigera Wikidata

Tage Ivar Roland Danielsson, född 5 februari 1928 i S:t Lars församling i Linköping, död 13 oktober 1985Lidingö, var en svensk författare, poet, manusförfattare, filmregissör, skådespelare och komiker. Han utgjorde ena halvan av komikerduon Hasse och Tage.

Tage Danielssons rötter i Östergötland sträcker sig på fädernet åtminstone 13 generationer bakåt; främst är det Kinda och Valkebo härader som berörs.[7] Tage Danielsson var son till Ivar (1891–1972) och Elsa Danielsson (1898–1974). Han hade en äldre bror, Karl (1922–2000) samt en yngre bror, Sören (1939–1947).[8][9]

Som barn tillbringade Danielsson mycket tid i Linköpings folkets park, där hans mor arbetade i kiosken och dit hans far körde buss. Från åtta års ålder tills han tog studenten hjälpte han till med städning samt godis- och biljettförsäljning. Här fick han också sin första kontakt med teater, då det spelades allt från revyer till seriösare dramer med dåtidens stora skådespelare.

Inspirerade av detta spelade barnen själva teater i ett område kallat Lektorshagen. Danielsson själv ansågs dock för blyg och fick till en början ägna sig åt att hala ridån och skriva programblad till föreställningarna. Han hade dock lätt för sig i skolan och hans föräldrar övertalades av läraren att låta sonen läsa vidare på läroverket, där han var medlem i föreningen Sällskapet för Vitterhet och Häfd. Det var ett beslut som föräldrarna knappast ångrade då Danielsson 1948 tog studenten med toppbetyg i allt utom gymnastik och kemi.

Efter studentexamen skrevs Danielsson år 1949 in vid Uppsala universitet. Han engagerade sig i Östgöta nations spex och satte bland annat upp spexet Gustav Hasa eller Glid i natt eller I fara i Mora tillsammans med Hans "Hatte" Furuhagen. Danielsson blev senare också medlem i Juvenalorden där en humor som kännetecknas av kvickhet, lärdom och travesti på kulturarvet odlas. Östgöta nations pub har fått namnet Tages Källare efter Tage Danielsson.

Sveriges Radio, Hasseåtage

[redigera | redigera wikitext]
Hasse och Tage utanför Svenska Ords skrivstuga på Södermalm, tidigt 1960-tal.
Från vänster: Hans Alfredson, Lissi Alandh, Mille Schmidt, Tage Danielsson och Gösta Ekman med simborgarmärket 1962.

Efter studietiden började Danielsson arbeta på Sveriges Radio, där han 1954 sände sitt första program, med titeln Andersson i nedan, ett slags radiokåseri där en person på månen pratade med en man på jorden. År 1959 blev han Radions underhållningschef och var mannen bakom grundandet av programmet Sommar i P1. Han kom under radioåren i kontakt med Hans Alfredson och de två kom att bli kända som Hasseåtage, en duo som kom att dominera svensk underhållning under 1960- och 1970-talen. Deras samarbete blev grunden till AB Svenska Ord.

Tillsammans gjorde Alfredson och Danielsson många revyer, bland annat Gula hund (1964) och Svea Hund (1976), filmer som Att angöra en brygga (1965) och Picassos äventyr (1978) samt revylustspelet Fröken Fleggmans mustasch (1982), som blev deras sista gemensamma produktion.

Författarskap och senare år

[redigera | redigera wikitext]
Tage Danielsson tillsammans med barnskådespelaren James Dickson under inspelningen av Herkules Jonssons storverk.

Samtidigt med samarbetet med Alfredson skrev Danielsson flera böcker och gjorde filmer på egen hand; bland dessa kan nämnas böckerna Sagor för barn över 18 år (1964) och Tage Danielssons Postilla (1965), filmerna Mannen som slutade röka (1972) och Ronja Rövardotter (1984) samt musikalen Animalen (1979) med musik av Lars Johan Werle. Mest känd är Danielsson kanske för Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, ursprungligen en av berättelserna i Sagor för barn över 18 år. Varje julafton visas den i TV, animerad av Per Åhlin, en illustratör som ofta samarbetade med både Hasse och Tage. Nämnas bör även Herkules Jonssons storverk, julkalendern i TV 1969, och barnprogrammet Klotet 1973 som han gjorde tillsammans med Ulla Danielsson. Danielssons humor kan beskrivas som tidsmedveten och satirisk.

En kort tid efter att Danielsson medverkat vid humanistdygnet i Linköping 1985 avled han i sviterna av malignt melanom.[10][11] Han fick en borgerlig begravning, som ägde rum den 24 oktober på Skogskyrkogården i Stockholm och direktsändes i TV.[12] Han är begravd på Lidingö kyrkogård.[13]

Samhällsengagemang

[redigera | redigera wikitext]
Tage Danielssons grav på Lidingö kyrkogård.

Danielsson var i grunden socialdemokrat och 1968 skrev han en kampanjbok för Socialdemokraterna med namnet En soffliggares dagbok.[14] Men under 1970-talet blev han efter hand allt mer kritisk mot socialdemokratin som han såg som maktfullkomlig och svikande sina ideal från 1930- och 40-talen. Hans besvikelse stärktes av att IB-affären avslöjades 1973.[15] Danielssons text till Var blev ni av till revyn Svea Hund 1976 speglar hans syn på den förda politiken:

"Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord, ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord? Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar, men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar."[16]

Danielsson förklarade sin syn på socialismen:

”Om man är socialist måste man göra klart för sig vilken form av socialism som den svenska socialdemokratin bör vara på väg mot. Då tycker jag att den socialism som syndikalisterna förespråkar, med ett minimum med maktkoncentration och med bibehållna mänskliga fri- och rättigheter, är betydligt intressantare än de vanliga formerna av socialism.”[16]

Från mitten av 1970-talet började han publicera dagsverser (tankar från roten) i den syndikalistiska tidskriften Arbetaren.[17] Med sin ironiska underfundighet drev han med det mesta i sin samtid, inte minst kärnkraft och just IB-affären. Dagsverserna publicerades i flera böcker: Tanke från roten (1976), Rotbok (1977) och Samlade tankar om kärnkraft 1974-1980 (1980). Allt samlades i boken Samlade tankar från roten (1985).[16]

Den av de texter som kanske mest förknippas med hans namn är monologen Om sannolikhet, med anledning av kärnkraftsolyckan vid Harrisburg år 1979 och den "försumbara" sannolikheten att det skulle kunna hända igen[18]. I folkomröstningen 1980, om den svenska kärnkraftens eventuella utbyggnad, stödde han följaktligen linje 3 (avveckling). Under 1980-talet blev Danielssons samhällsengagemang allt större. Han höll ett uppmärksammat tal vid FN-dagen 1982. Hösten 1984 publicerade tidningen Expressen Mordet på Solidariteten - en debattartikel av Danielsson om tillståndet i Sverige under Socialdemokraternas och de borgerliga partiernas styre.[14]

Linköpings kommun har instiftat ett pris till Tage Danielssons minne, som delas ut vartannat år. Vid korsningen Vasavägen och Östgötagatan i centrala Linköping finns en staty av stadens son. Statyn är gjord av Karl Göte Bejemark och föreställer Danielsson i ett karnevalståg utklädd till lärare. Alldeles i närheten har en utomhusscen fått namnet Tages hörna, belägen mellan Konsert & Kongress Linköping och Östergötlands museum. 58°24′50″N 15°36′55″Ö / 58.41389°N 15.61528°Ö / 58.41389; 15.61528

År Titel Medverkan
Regissör Skådespelare Roll
1964 Svenska bilder Ja Ja kusin nr 1
1965 Att angöra en brygga Ja Ja Direktör Olsson
1967 Mosebacke Monarki (TV-serie) Ja Ja
1967 Skrållan, Ruskprick och Knorrhane Ja Knorrhane
1968 I huvet på en gammal gubbe Ja Ja En lastbilschaufför
1969 Herkules Jonssons storverk (TV-serie) Ja Ja Olle Jonsson/Bara Jonsson
1971 Äppelkriget Ja Ja Bernhard Lindberg
1972 Mannen som slutade röka Ja Ja Man i operapubliken
1973 Klotet Ja Ja Tage som har kontakt med en utomjording
1975 Ägget är löst! Ja Hovmästare
1975 Släpp fångarne loss – det är vår! Ja Ja Fridas vän
1975 Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton Ja Berättarröst
1978 Picassos äventyr Ja Ja Teaterbesökare
1981 Sopor Ja
1981 Tuppen Ja En biroll som cyklist
1983 P&B Ja Tiggare
1984 Ronja Rövardotter Ja
1985 Falsk som vatten Ja Partygäst

Revyer (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Regi Teater
1964 Gula hund, revy
Hasse och Tage
Tage Danielsson Chinateatern[19]
1969 Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert
Hasse och Tage
Tage Danielsson Oscarsteatern[20][21]
1976 Svea Hund på Göta Lejon Göta Lejon
1979-1980 Under Dubbelgöken Berns

Böcker om Tage Danielsson

[redigera | redigera wikitext]
  • Tonström, Göran (1994). Hasse och Tage och deras Svenska ord. Ica 
  • Schöier, Staffan; Stefan Wermelin (2005). Hasse & Tage Svenska Ord & Co Saga & Sanning. Bonnier 
  • Gustafson, Klas (2008). Tage Danielssons tid. Wahlström & Widstrand 

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6042kwn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 7951536, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 25 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ CineMagia, Cinemagia person-ID: 37980, läst: 4 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Lisebergsapplåden, läs online, läst: 4 maj 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Skogsjö, Håkan, red (1996). Släktforskarnas årsbok '96. [Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 96:6]. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund. sid. 123ff. ISBN 91-87676-13-3 
  8. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  9. ^ ”"Tage Ivar Roland Danielsson" på geni.com”. http://www.geni.com/people/Tage-Danielsson/6000000013032046990. Läst 29 december 2012. 
  10. ^ ”Den Akterseglade Humanisten”. Sverigesradio.se. 5 februari 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=1875820. Läst 28 maj 2013. 
  11. ^ ”Humanistdygnet, kom igen!”. Corren.se. 9 mars 2013. Arkiverad från originalet den 10 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140110230747/http://www.corren.se/kultur/asaskronika/artikel.aspx?articleId=6331771. Läst 28 maj 2013. 
  12. ^ Arve Hoff (25 oktober 1985). ”Tage Danielsson minnet”. Aftenposten (åtkomst via Mediearkivet). 
  13. ^ FindaGrave.com
  14. ^ [a b] Jonsson, Mathias. ”Tage Danielsson och samtiden”. Arbetaren. https://www.arbetaren.se/2012/10/05/tage-danielsson-och-samtiden/. Läst 10 februari 2017. 
  15. ^ Edling, Lars (2016-11-18). 101 historiska svenskar. Historiska Media. ISBN 9789175452920. https://books.google.se/books?id=lWGFDQAAQBAJ&pg=PT92&lpg=PT92&dq=tage+danielsson+ib-aff%C3%A4ren&source=bl&ots=Gv8EhF1J4g&sig=Fwrc8gPeIO33enhwNtsDfJLBMSs&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj0hsqXhIjSAhUCiSwKHTOnDFU4ChDoAQgZMAA#v=onepage&q=tage%20danielsson%20ib-aff%C3%A4ren&f=false. Läst 11 februari 2017 
  16. ^ [a b c] Gustafson, Klas (2015-10-09). Tage Danielssons tid: En biografi. Wahlström & Widstrand. ISBN 9789146231677. https://books.google.se/books?id=u5KpCgAAQBAJ&pg=PT227&lpg=PT227&dq=%E2%80%9DOm+man+%C3%A4r+socialist+m%C3%A5ste+man+g%C3%B6ra+klart+f%C3%B6r+sig+vilken+form+av+socialism+som+den+svenska+socialdemokratin+b%C3%B6r+vara+p%C3%A5+v%C3%A4g+mot.+D%C3%A5+tycker+jag+att+den+socialism+som+syndikalisterna+f%C3%B6respr%C3%A5kar,+med+ett+minimum+med+maktkoncentration+och+med+bibeh%C3%A5llna+m%C3%A4nskliga+fri-+och+r%C3%A4ttigheter,+%C3%A4r+betydligt+intressantare+%C3%A4n+de+vanliga+formerna+av+socialism.%E2%80%9D&source=bl&ots=DCxw6FDs27&sig=WSdmEjPNQF2SifRJ31pgBHPxL0w&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjn2eCpz4bSAhXCdCwKHS5FCrUQ6AEIHDAA#v=onepage&q=%E2%80%9DOm%20man%20%C3%A4r%20socialist%20m%C3%A5ste%20man%20g%C3%B6ra%20klart%20f%C3%B6r%20sig%20vilken%20form%20av%20socialism%20som%20den%20svenska%20socialdemokratin%20b%C3%B6r%20vara%20p%C3%A5%20v%C3%A4g%20mot.%20D%C3%A5%20tycker%20jag%20att%20den%20socialism%20som%20syndikalisterna%20f%C3%B6respr%C3%A5kar,%20med%20ett%20minimum%20med%20maktkoncentration%20och%20med%20bibeh%C3%A5llna%20m%C3%A4nskliga%20fri-%20och%20r%C3%A4ttigheter,%20%C3%A4r%20betydligt%20intressantare%20%C3%A4n%20de%20vanliga%20formerna%20av%20socialism.%E2%80%9D&f=false. Läst 10 februari 2017 
  17. ^ Jan Gradvall. ”Tage Danielssons tid”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2008-02-04/tage-danielssons-tid. Läst 10 februari 2017. 
  18. ^ Tage Danielsson (1979). ”Om sannolikhet”. https://www.youtube.com/watch?v=FjuhW-4tyEI. Läst 11 februari 2017. 
  19. ^ Bengt Jahnsson (6 juni 1964). ”Charmörsatir med sting”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-06-06/151/11. Läst 22 januari 2016. 
  20. ^ Bengt Jahnsson (11 januari 1969). ”Glest mellan skratten i HasseåTages revy”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-01-11/9/12. Läst 31 augusti 2015. 
  21. ^ ”Spader madame”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25691&pos=142. Läst 15 juni 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]