Teddy Brunius

Teddy Brunius
Teddy Brunius
Teddy Brunius
FöddJan Axel Teodor Brunius
16 mars 1922
Lidingö
Död2 juni 2011 (89 år)
Helga Trefaldighets församling, Uppsala
BegravdUppsala gamla kyrkogård
NationalitetSvensk
ForskningsområdeKonsthistoria, idéhistoria
InstitutionerUppsala universitet
Köpenhamns universitet
State University of New York
DoktorsavhandlingDavid Hume on Criticism (1952)

Jan Axel Teodor (Teddy) Brunius, född 16 mars 1922Lidingö, död 2 juni 2011 i Helga Trefaldighets församling, Uppsala, var en svensk idéhistoriker och konsthistoriker.

Brunius blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1952 med doktorsavhandlingen David Hume on Criticism. Han var först docent i estetik i Uppsala och därefter professor i konsthistoria vid Köpenhamns universitet 1973–1992 efter Else Kai Sass, och efterträddes i sin tur av Øystein Hjort. Före tiden i Köpenhamn var han periodvis verksam som professor i filosofi vid State University of New York 1969–1973.

Brunius specialområde var estetik och filosofi, och hans konsthistoriska intresse var bland annat riktat mot opkonst. Utöver avhandlingar om bland andra David Hume, Alexis de Tocqueville och G.E. Moore har han skrivit grundläggande läroböcker som Elementär estetik (1970) och Estetik förr och nu (1986). Brunius skrev ett stort antal kulturartiklar i ämnena idéhistoria och konsthistoria, framför allt i Upsala Nya Tidning (från 1941).

År 2002 gav Teddy Brunius ut en essäsamling om språket, själen, politik, korruption och annat allmänmänskligt. Titeln på essäsamlingen var Ratatosk.

Han var son till August Brunius och Célie Brunius, dotterson till Per Teodor Cleve samt svärson till Folke Hökerberg. Teddy Brunius är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Kort tid av lycka: dikter från Österlen (Wahlström & Widstrand, 1945)
  • Aldous Huxley: en studie (Wahlström & Widstrand, 1947)
  • Pionjärer och fullföljare i modern engelsk konst, lyrik och kritik (Natur och Kultur, 1952)
  • David Hume on criticism (Almqvist & Wiksell, 1952) [Diss. Uppsala universitet]
  • Ett bildverk om Uppsala (Allhem, 1954)
  • Ord och övertygelser (Natur och Kultur, 1955)
  • David Hume: människan och filosofen (Natur och Kultur, 1956)
  • Estetik: en inledande diskussion (Liber, 1961)
  • Kritikens pionjärer: porträtt av fyra portalfigurer inom den moderna kritiken: Addison, Samuel Johnson, Diderot och Lessing (Prisma, 1963)
  • Inspiration and Katharsis: The Interpretation of Aristotle's Poetics VI, 1449 b 26 (Laokoon 3, 1966)
  • Samtal om Zorn (tillsammans med Oscar Reutersvärd, Trevi, 1979)
  • Uppsala, mer än 700 år (Liber, 1986)
  • Estetik förr och nu (Liber, 1986)
  • Till och från Lidingön (Höjering, 1988)
  • Bærtling: mannen, verket (Sveriges allmänna konstförening, 1990)
  • Autobiographia bibliographica eller titel på titel, i många kapitel (Teddy Brunius sällsk., 1992)
  • Ratatosk: övningar i praktisk filosofi (Laokoon, 2002)
  • Bror Hjorth och hans teckningar (Carlsson, 2006)
  • Inte mer än en sida : dagbok utan datum (Laokoon, 2007)
  • Ars longa : stora dikter i svensk tolkning (Laokoon, 2010)
Översättningar (urval)
  • Paul Valéry: Degas (Degas, danse, dessin) (Wahlström & Widstrand, 1946)
  • Aldous Huxley: Bocksprång i det gröna (Antic Hay) (översatt tillsammans med Lennart Lagerwall, Wahlström & Widstrand, 1947)
  • Alexandre Dumas den äldre: Ungdomsminnen (Wahlström & Widstrand, 1947)
  • Franz Kafka: I straffkolonien och andra berättelser (översatt tillsammans med Bengt Chambert, Wahlström & Widstrand, 1949)
  • Aldous Huxley: Apa och ande (Ape and Essence) (översatt tillsammans med Lennart Lagerwall, Wahlström & Widstrand, 1949)
  • D.H. Lawrence: Brev (Urval ur The Letters of D. H. Lawrence) (översatta tillsammans med Göran B. Johansson, ahlström & Widstrand, 1950)
  • Ivor Armstrong Richards: Vetenskap och dikt (Science and Poetry) (Bokgillet, 1961)
  • Denis Diderot: Skådespelaren och hans roll (Paradoxe sur le comédien) (Prisma, 1963)
  • Edward Gibbon: En essay om studiet av litteratur (Essai sur l'étude de la littérature) Appelberg, 1967)
  • E. T. A. Hoffmann: Den gyllene krukan (Der goldene Topf) (Trevi, 1981)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]