Torsås kommun (uttalas med jämnt tryck på båda stavelserna) är en kommun i Kalmar län . Centralort är Torsås .
Området som utgör kommunen domineras av skogs- och jordbruksmark. De är även grunden för två viktiga näringsgrenar; skogs- och jordbruk. Dessa har dock kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism .
Invånarantalet ökade fram till 1980 men har därefter sjunkit stadigt fram till mitten på 2010-talet då trenden vände. Kommunpolitiken har sedan bildandet dominerats av de borgerliga partierna. Sedan 2014 har kommunen dock styrts av blocköverskridande koalitioner.
Kommunens område motsvarar socknarna : Gullabo (från 1871), Söderåkra och Torsås . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Gullabo landskommun bildades 1871 genom en utbrytning ur Torsås landskommun .
Torsås municipalsamhälle inrättades 3 mars 1916 och upplöstes vid utgången av 1957. Bergkvara municipalsamhälle inrättades 7 oktober 1921 och upplöstes vid utgången av 1955.
Vid kommunreformen 1952 införlivades Gullabo landskommun i Torsås landskommun.
Torsås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Torsås och Söderåkra landskommuner .[ 7]
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga .[ 8]
Kommunen är Kalmar läns sydligaste och ligger vid Smålandskusten vid södra delen av Kalmarsund . Den gränsar i norr till Kalmar kommun , i väster till Emmaboda kommun och i söder till Karlskrona kommun i Blekinge län .
I kommunens västra del utgörs berggrunden av urberg med en flack överyta. Den täcks av morän klädd med barrskog samt av isälvsavlagringar i form av rullstensåsar . Öster om centralorten utgörs berggrunden främst av sandsten . Landskapet domineras av en flack och öppen slätt som delvis är uppodlad eller brukas som betesmark. I Kalmarsund finns små öar bestående av flacka moränholmar med ett rikt fågelliv. Udden Örarevet är en utbildad rullstensås.[ 9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[ 10]
År 2023 fanns tre naturreservat i Torsås kommun : Örarevet, Strömby och Gullaboås .[ 11] kanadagås , vigg , strandskata , roskarl , kentsk tärna och småtärna . Det är begränsad växtlighet men där hittas arter som strandkrypa , kustarun , bunge och klöverärt .[ 12] signalarter och rödlistade växtarter så som vedtrappmossa , tallticka och gransotdyna .[ 13]
Även Gullaboås bildades 2002. Reservatet omfattar 25,8 hektar och hyser skog i olika åldrar. I reservatet har signalarter som rörsvepemossa , blåmossa , långfliksmossa och gammelgranslav påträffats.[ 14]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Gullabo församling , Söderåkra församling och Torsås församling .
Distrikt (socknar) inom Torsås kommun Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt , vilka motsvarar de tidigare socknarna:[ 15] Gullabo , Söderåkra och Torsås .
Det finns tre tätorter i Torsås kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.
Nr Tätort Befolkning[ 16] 1 Torsås &&&&&&&&&&&02000.&&&&&0 2 000 2 Bergkvara &&&&&&&&&&&01021.&&&&&0 1 021 3 Söderåkra &&&&&&&&&&&&0943.&&&&&0 943
I Torsås styr en koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderata samlingspartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
År Partier Antal mandat Stödparti(er) 1970-1973 C M FP KD 28 av 41 1973-1976 C M FP KD 28 av 41 1976-1979 C M FP KD 27 av 41 1979-1982 C M FP KD 26 av 41 1982-1985 C M FP KD 26 av 41 1985-1988 C M FP KD 26 av 41 1988-1991 C M KD FP 23 av 41 1991-1994 C M KD FP 26 av 41 1994-1998 C M KD FP 19 av 35 1998-2002 C M KD FP 21 av 35 2002-2006 C M KD FP 19 av 35 2006-2007[ 17] S TP V 18 av 35 2007-2010[ 17] S V 11 av 35 TP 2010-2014 C M KD L 18 av 35 2014-2018[ 18] S M L MP KD V 19 av 35 2018-2022[ 19] S M L KD V 19 av 35 2022-[ 20] S C M V 21 av 35
Avser mandatperioden 2018-2022.
Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande S Ann-Britt Mårtensson S Roland Swedestam C Marcus Johansson [ 21]
Valår V S MP Tp SD MED ÖVR C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 13 16 3 2 7 41 87,2 1973 13 17 2 2 7 41 90,1 1976 13 1 16 2 2 7 41 90,9 1979 15 14 2 2 8 41 91,2 1982 15 15 2 2 7 41 91,3 1985 15 13 3 2 8 41 89,1 1988 1 15 2 14 2 2 5 41 86,0 1991 1 12 2 15 2 3 6 41 84,4 1994 1 12 3 12 1 1 5 35 84,8 1998 2 10 2 13 1 3 4 35 79,16 2002 1 13 2 11 1 3 4 35 78,47 2006 1 10 1 7 9 1 2 4 35 79,60 2010 1 12 1 2 1 11 1 2 4 35 82,14 2014 1 11 1 6 10 2 1 3 35 85,31 2018 1 11 7 1 8 2 2 3 35 85,92 2022 2 10 1 10 6 1 2 3 35 83,77 Övriga 1976 var Kommunens framtid . Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Avser mandatperioden 2014–2018.
Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande S Henrik Nilsson Bokor M Mona Magnusson C Christofer Johansson [ 22]
Avser mandatperioden 2014–2018.
Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande Bildningsnämnden[ 23] S Sören Bondesson L Elsa Jannert C Eva-Kristina Berg Bygg- och miljönämnden[ 24] S Hans Larsson M Bengt Rydahl C Lisa Klasson Krisledningsnämnden[ 25] S Henrik Nilsson Bokor M Mona Magnusson C Christofer Johansson Socialnämnden[ 26] S Christina Lönnqvist M Staffan Kromnow C Linda Eriksson Tekniska nämnden[ 27] S Roland Swedestam M Magnus Nilsén C Jan-Olof Olsson Valnämnden[ 28] S Roland Swedestam M Marie Palm C Frida Portin
Handel, sjöfart, jord- och skogsbruk var tidigare grunden för det lokala näringslivet. Dessa har kommit att överskuggas av tillverkningsindustri och turism , även om jordbruket på kustslätten och skogsbruket i inlandet fortfarande är av betydelse. Bland industriföretag kan nämnas Yaskawa Nordic AB samt fjädertillverkarna Spring Systems AB och Spinova AB.[ 9]
Längs kusten löper Europaväg 22 från söder till norr. Genom kommunen går även länsväg 130 .[ 9]
Kommunen har 6 987 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 250:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Torsås kommun 1970–2020[ 29] År Folkmängd 1970
7 574 1975
7 670 1980
7 923 1985
7 870 1990
7 873 1995
7 852 2000
7 468 2005
7 240 2010
6 962 2015
6 943 2020
7 149
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 679, eller 9,81 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 925 den 31 december 2013). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 391, eller 5,36 %.[ 30]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Torsås kommun 6 925 personer. Av dessa var 607 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 31]
Ett av kulturarven i kommunen är minnesstenen över freden vid Brömsebro . Den restes på en holme i Brömsebäcken , den bäck som utgjorde gränsen mellan Sverige och Danmark men som nu utgör gränsen mellan Kalmar län och Blekinge län .[ 32] Olssonska gården som är registrerad som den första handelsboden i Kalmar län . Byggnaden är uppförd på 1700-talet och var en av de ursprungliga gårdarna i kyrkbyn Torsås . Den är förklarad byggnadsminne .[ 33]
Blasonering : Sköld genom ett mantelsnitt delad av rött och av guld, vari en röd torshammare med huvudet uppåt.
Torsås kommunvapen återger ortnamnet, där snittet är "åsen" och hammaren är guden Tors. Det fastställdes för landskommunen 1955 av Kungl. Maj:t och registrerades för kommunen hos PRV 1974 .
En annan känd symbol för kommunen är Torsåstuppen , en slöjdad tupp gjord ur ett björkstycke.
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 ISBN 978-91-87784-05-7 .[källa från Wikidata] ^ [a b Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024 SCB , 12 november 2024, läs online .[källa från Wikidata] ^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 SCB , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata] ^ [a b Kommuner, lista Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata] ^ [a b Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata] ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar SCB , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online .[källa från Wikidata] ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)^ [a b c ”Torsås - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tors%C3%A5s . Läst 1 maj 2023 . ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020” . Statistikdatabasen . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/ . Läst 12 oktober 2022 . ^ ”Sök” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/sok.html . Läst 1 maj 2023 . ^ ”Örarevet” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/orarevet.html . Läst 1 maj 2023 . ^ ”Strömby” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/stromby.html . Läst 1 maj 2023 . ^ ”Gullaboås” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/gullaboas.html . Läst 1 maj 2023 . ^ ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010” . Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls . Läst 6 maj 2013 . ^ [a b MP lämnar Torsåssamarbete - P4 Kalmar | Sveriges Radio ^ Blå-röd-grönt styre väntar i Torsås - P4 Kalmar | Sveriges Radio ^ http://www.barometern.se/torsas/regnbagsalliansen-ska-fortsatta-sitt-samarbete/ ^ https://sverigesradio.se/artikel/klart-torsas-ska-styras-over-blockgranserna ^ [1] Arkiverad 17 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine ., Kommunfullmäktige.^ [2] Arkiverad 24 september 2017 hämtat från the Wayback Machine ., Kommunstyrelsen.^ [3] Arkiverad 9 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine ., Bildningsnämnden.^ [4] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine ., Bygg- och miljönämnden.^ [5] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine ., Krisledningsnämnden.^ [6] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine ., Socialnämnden.^ [7] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine ., Tekniska nämnden.^ [8] Arkiverad 4 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine ., Valnämnden.^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2020.” . https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ . ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 18 januari 2016)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine . (XLS-fil) Läst 18 januari 2016 ^ ”Fredsstenen i Bröms” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/kulturmiljoer/fredsstenen-i-broms.html . Läst 1 maj 2023 . ^ ”Olssonska” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/kulturmiljoer/olssonska.html . Läst 1 maj 2023 . 
Sverige
Tyskland
Europeiska unionen: Övriga länder
Polen
Syrien
Danmark
Finland
Bosnien och Hercegovina
Thailand
Turkiet
Afghanistan
/
Kina
Norge
Somalia
Iran
Irak
Island
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Torsås kommun.
