Walter Runeberg
| Walter Runeberg | |
 Walter Runeberg, 1879. | |
| Född | Walter Magnus Runeberg 29 december 1838[1][2][3] Borgå[3], Finland |
|---|---|
| Död | 23 december 1920[1][2][3] (81 år) Helsingfors |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Medborgare i | Finland[4] |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet Ryska konstakademien  |
| Sysselsättning | Skulptör, bildkonstnär[5][6][7] |
| Barn | Nino Runeberg (f. 1874) Vasthi Runeberg (f. 1876) |
| Föräldrar | Johan Ludvig Runeberg Fredrika Runeberg |
| Släktingar | Ludvig Michael Runeberg (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Dukatpriset (1863) Officier de l’instruction publique (1887)[8] Frihetskorsets 1. klass[8] | |
| Redigera Wikidata | |
Walter Magnus Runeberg, född 29 december 1838 i Borgå, död 23 december 1920 i Helsingfors, var en finlandssvensk skulptör.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Runeberg föddes i Finland under den ryska tiden. Han var son till författarna Johan Ludvig Runeberg och Fredrika Runeberg, född Tengström. Han studerade i Finland och Köpenhamn och bodde sedan 1862–76 i Rom och 1876–93 i Paris. Han studerade flitigt antikens skulpturer i Rom och skickade prov på sina arbeten hem till Finland. År 1874 gjorde han en skulptur i marmor, Apollo och Marsyas, vars tillkomst möjliggjorts av hopsamlade pengar från ett lotteri bland damer i Helsingfors.
Runeberg gjorde bland annat också en bronsstaty av sin far som avtäcktes 1885 i Helsingfors. En mindre förebild till denna, också gjuten i brons, är rest i Borgå. I Sverige är Runeberg bland annat representerad genom porträttbyster av professorerna Kilian Stobæus och Anders Jahan Retzius på universitetsplatsen i Lund, professorerna Gustaf Ljunggren, Sven Nilsson, Jacob Georg Agardh, August Quennerstedt, bibliotekarien Elof Tegnér i Lund samt friherrinnan Henriette Coyet på Torups slott. Runeberg är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[9], Skoklosters slott[10] och Nationalmuseum[11].
Runeberg anlitades flitigt också för privata uppdrag. Till dem hör bl.a. bysten av Ellan de la Chapelle, sedermera konstnären Albert Edelfelts hustru, som Runeberg utförde i Paris 1880.[12]
Hans stil utmärks av en eklektisk klassicism. Han var sin tids mest anlitade monumentalskulptörer i Finland och arbetade i en klassicerande thorvaldsensk anda.[13]
Runeberg gifte sig 1867 med Lina Elfving (1841–1916). De fick sex barn tillsammans av vilka tre nådde vuxen ålder. Den kanske mest kända av dem var skriftställaren Hjalmar Johannes (Nino) Runeberg.[14][15]
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[16]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Staty av fadern Johan Ludvig Runeberg i Esplanadparken i Helsingfors. -
Byst av den ryska matematikern och författaren Sofia Kovalevskaja -
"Danaiderna" utanför barnkliniken i Bortre Tölö (1893). -
Byst av Otto Donner. -
Byst av Kilian Stobæus på Universitetsplatsen i Lund (1906).
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00158001, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kunstindeks Danmark, Kunstindeks Danmark-ID: 4774, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel.[källa från Wikidata]
- ^ KulturNav, 12 februari 2016, KulturNav-ID: d5261aca-b9e7-47cf-af9b-15c13467377f, läst: 25 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3611.[källa från Wikidata]
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Skoklosters slott
- ^ Nationalmuseum
- ^ Vainio-Kurtakko, Maria (2022). Ett gott parti : Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. ISBN 978-951-583-557-4. https://www.sls.fi/publications/ett-gott-parti/
- ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
- ^ ”Familjen – Barnen” Arkiverad 19 september 2020 hämtat från the Wayback Machine.. runeberg.net. Läst 24 januari 2013.
- ^ ”Samlarn: Runeberg, Walter”. luomus.fi. Läst 24 januari 2013.
- ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Fredrika Runeberg; Karin Allardt Ekelund (1971), Brev till sonen Walter 1861–1879 : Köpenhamn, Rom, Paris / Inledning och kommentarer av Karin Allardt Ekelund, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113528488, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022096
- ”Walter Runeberg”. Albert Edelfelts brev. Elektronisk brev- och konstutgåva. Maria Vainio-Kurtakko & Henrika Tandefelt & Elisabeth Stubb, Svenska litteratursällskapet i Finland. 2014−2020. http://edelfelt.sls.fi/personer/1299/runeberg-walter/.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Walter Runeberg.- ”Runeberg, Walter”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4811-1416928957417
- Walter Runebergs arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland
|