Större delen av kommunen utgör en del av det sydsvenska höglandet. Landskapet övergår dock i en smal övergångsbygd norr om centralorten, vilken skiljer Östgötaslätten från skogsbygden. Kommunen byggdes kring Boxholms bruk men bolaget splittades upp i början av 1980-talet. I början av 2020-talet var 37 procent av befolkningen sysselsatta inom tillverkningsindustrin.
Befolkningstrenden var negativ fram till mitten av 2010-talet, därefter har trenden varit positiv. Efter valen 2014 och 2018 har kommunen styrts av Socialdemokraterna.
Boxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Boxholms köping, Södra Göstrings landskommun och en del av Folkunga landskommun (Rinna församling).[7]
Kommunen ingick från bildandet till 28 februari 2002 i Mjölby domsaga (som fram till 1975 hette Folkungabygdens tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Linköpings domsaga.[8]
Större delen av kommunen utgör en del av det sydsvenska höglandet. Landskapet övergår dock i en smal övergångsbygd norr om centralorten, vilken skiljer Östgötaslätten från skogsbygden. Bergsplatåer med mellanliggande sprickdalar i nordnordvästlig-sydsydvästlig orientering samt sjöar präglar skogsbygden. Bergsplatåerna i söder når 200–240 meter över havet. Hällmarkerna i den kulliga övergångszonen i norr når omkring 110 meter över havet. Halva sjön Sommen inkluderas i kommunens område. Denna skapar milslånga, smala vikar där den fyller upp brottzoner i granitberggrunden. Genom Sommen rinner Svartån, som på sin fortsatta väg skapar flera vattenfall, exempelvis vid centralorten. Kring Svartån finns vidsträckta strandängar, så kallade mader, som har ett rikt fågelliv.[9]
Landskapsbilden i kommunen utmärks över lag av den mångfald av kvartära formelement, av vilka kan nämnas skarpryggade åsar (så kallade getryggar), moränkullar, drumliner, sandplatåer, dödisgropar och erosionsdalar. Malexanderdeltat är ett randdelta som bildats i den forna issjön Storsommen. Ett annat intressant område är det så kallade Kamelandskapet, vilket består av sedimentavlagringar. Det är beläget norr om och det stora sandfältet söder om Ljungstorp i kommunens nordvästra del. Detta område ingår för övrigt i den mellansvenska israndzonens sydligaste stråk, där isälvssediment delvis överlagras av morän.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Mandatperioden 2014 till 2018 hade Socialdemokraterna egen majoritet, en majoritet de förlorade efter valet 2018. Med 44 procent av mandaten fortsatte dock partiet att styra i minoritet under mandatperioden 2018 till 2022.[15]
Sedan valet 2010 har minst ett mandat varit obesatt i kommunfullmäktige i Boxholms kommun. Orsaken har varit att det inte funnits så många namn på något eller flera partiers valsedlar (listor) som behövts för att besätta de mandat som valresultatet gett dem rätt till. Sverigedemokraterna inledde mandatperioden 2022-2024 med ett obesatt mandat. Från och med 14 november 2022 hade ytterligare två mandat lämnats vakanta efter att två sverigedemokratiska ledamöter lämnat fullmäktige[17][18].
Boxholms bruk, sedan 1872 Boxholms AB, har med en mer än 200-årig järnbrukstradition utgjort stommen i kommunens näringsliv. Bruket bildades 1754 efter att Gabriel A. Ribbing, ägare av Boxholms säteri, fick tillstånd att anlägga två stångjärnshammare vid Svartån. År 1866 infördes lancashireprocessen och 1915 martinprocessen, vilka var av stor betydelse. Varmvalsverk och masugn, anlades. Bruket använde träkol från bolagets egna skogar (och kom med tiden att bli södra Sveriges största skogsägare) och malm från egna gruvor, primärt från Kantorps gruva i Södermanland. Efter hand utvecklades bruket till ett medelstort svenskt järnbruk varifrån järnvägen ombesörjde transporterna. Tidigt kombinerades bruket med sågverksverksamhet och senare med exempelvisdörrtillverkning. Förr var kombinationen järn–skog–jord vanlig vid svenska järnbruk, och i Boxholms kommun bestod kombinationen fram till 1980-talet. AB Iggesunds Bruk övertog bruket 1965 men när stålkrisen uppstod omkring 15 år senare lades martinstålverket och gjuteriet ner. Åren 1983–84 avvecklades samtliga intressen i Boxholm. Detta genom att Skanska förvärvade skogen och det mycket moderna sågverket, privatpersoner köpte lantbruket och den övriga verksamheten delades upp på ett flertal nybildade företag. Exempel är Ovako Bar AB, Steeltec Boxholm AB och Boxholms Mejeri AB, Swisslog-Accalon AB och Rörvik Timber Boxholm AB. I början av 2020-talet sysselsätts sju procent av den förvärvsarbetande befolkningen inom jord- och skogsbruket och tillverkningsindustrin sysselsatte 37 procent.[9]
Det finns talrika fynd från stenåldern, bland annat ett antal hällkistor. Bronsåldern och främst den äldre järnåldern representeras av spridda, ofta kvadratiska gravar samt av små gravfält. Från denna tid finns även omfattande stensträngssystem, vilken klargjorde markens användning. Vid Ryckelsby finns ett omfattande stenssträngssystem från äldre järnåldern samt ett antal stensättningar. Boplatslämnar från samma tid finns även.
Från vikingatiden finns sju runstenar bevarade. Vid Strålsnäs herrgård finns gravfält och en runsten med texten: "Ris lät resa denna sten efter Krok, sin fader och Ärinvi sin moder".
Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld.
Vapnet fastställdes på 1940-talet för Boxholms köping. Bockarna (som givit upphov till ortnamnet) kommer från ätten Stenbocks vapen, medan järnmärkena syftar på bruksverksamheten. Vid kommunbildningen 1971 övertogs vapnet av Boxholms kommun. Inga kokurrerande vapen fanns i området (bortsett från Folkunga, som delvis kom att ingå i den nya kommunen).
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Folkunga landskommun
Wikimedia Commons har media som rör Boxholms kommun.
