Drottningholms slottsteater

Drottningholms slottsteater
Byggnad
Teaterns huvudfasad mot syd, 2011
Teaterns huvudfasad mot syd, 2011
Land Sverige Sverige
Län Stockholm
Kommun Ekerö
Läge Lovön
 - koordinater 59°19′18″N 17°53′13″Ö / 59.32167°N 17.88694°Ö / 59.32167; 17.88694
Arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz
Byggår 1764–1766
Förvaltare Statens fastighetsverk och Ståthållarämbetet
Ägare Svenska staten
Världsarv
Namn Drottningholms slottsområde
År 1991 (#15)[1]
Nummer 559
Region Europa och Nordamerika
Kriterier IV
Scenen
Scenen
Scenen

Drottningholms Slottsteater, Drottningholmsteatern, i Drottningholms slottsområde på Lovön utanför Stockholm är en unik 1700-talsteater – den bäst bevarade i världen – med ett avancerat maskineri som möjliggör dekorväxlingar inför öppen ridå. De ursprungliga dekorerna är numera kopierade och bevarade. Dessutom har teatern falluckor, rörliga vågor, ljusmaskineri samt vind- och åskapparater som bidrar till att skapa föreställningarnas stämning. Teaterns scen hör fortfarande till landets djupaste, hela 20 meter, även om den med moderna mått mätt är ovanligt smal för sitt djup.

Varje sommar ges ett antal opera- och musikföreställningar som alltid lockar stor publik. Repertoaren är opera och balett från 1600- och 1700-talen. Föreställningarna spelas numera vanligtvis med tidstrogna instrument, till exempel träblåsinstrument utan klaffar och stråkinstrument av barocktyp. Förutom de större operaproduktionerna varje säsong arrangerar teatern konserter, solistframträdanden, utställningar, seminarier, visningar, barn- och familjeföreställningar med mera, inom programverksamheten Esprit.

Teaterchef och konstnärlig ledare är sedan maj 2021 Anna Karinsdotter.

Sofi Lerström var vd 2011–2021 och konstnärlig ledare 2013–2021. Konstnärlig ledare under åren 2007–2013 var den brittiske dirigenten och professorn på Operahögskolan, Mark Tatlow. Bland tidigare konstnärliga ledare märks Arnold Östman, Elisabeth Söderström och Per-Erik Öhrn. Teatern ingår i det nordiska avsnittet av Europavägen historiska teatrar.[2] Drottningholms Slottsteater är tillsammans med Drottningholms slott och den omgivande slottsparken upptaget på Unescos världsarvslista.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungliga

[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande teaterns föregångare, grundad 1754, brann ned den 25 augusti 1762. Det finns en beskrivning av hur den första teatern brann ned. Mitt under öppningen av femte akten under föreställningen på drottning Lovisa Ulrikas namnsdag, 25 augusti 1762, rusade den franska skådespelaren Marie Baptiste ut på scenen och slog larm. Publiken trodde först att det var en del av pjäsen. Knut Henrik Leijonhufvud beskrev i ett brev till publicisten Carl Christoffer Gjörwell:

” Fjärde akten var redan spelt till ända och orkestern gjorde en musik...Äntligen gavs med det vanliga klapp på teatern tecken till tystnad; och i detsamma kom madame Baptiste springande mitt igenom teatern och gjorde en geste, som utvisade all hennes bedrövelse; ingen trodde annat än att det hörde till pjäsen. Hon, som då fann, att det tecknet ej hade gjort nödig verkan var den enda som åter hade den resolution att komma in och då sade hon endast med halvkvävd röst, Le feu – och sauverade sig strax. „

En piga, en pojke och två personer "af arbetsfolcket" dör i branden. Skådespelarna förlorar allt eftersom deras bostäder fanns inrymda där.

Nuvarande

[redigera | redigera wikitext]
Carl Fredrik Adelcrantz' planritning över salong och scenhuset, 1760-tal.
Drottningholms slottsteater, vestibulen

Den nya teatern anlades på initiativ av drottning Lovisa Ulrika, och ritades av Carl Fredrik Adelcrantz. Scenmaskineriet är utfört av Donato Stopani. Den nya teaterbyggnaden står på samma plats som den 1762 nedbrunna. Frukostsalongen, Déjeunersalongen mot parken är ritad av Louis Jean Desprez 1791. Byggnadsarbetena påbörjades 1764 och teatern besiktigades av de kungliga den 8 juli 1766. Vid invigningen dagen därpå uppfördes pjäsen Rhadamiste et Zénobie av Prosper Jolyot de Crébillon. Den första operaföreställningen var Psyché, en tragi-comédie-balett av Jean-Baptiste Lully och Francesco Antonio Uttini, som gavs den 28 oktober 1766. Under 1700-talet var det en scen för franska teatersällskap: Sällskapet Du Londel spelade där från dess grundande fram till 1771, och Gustav III:s franska teater från 1782 till 1792.

Teatern upplevde sin storhetstid under Gustav III:s regering. Efter att han år 1777 övertog slottet efter sin mor spelades teater i Drottningholm varenda sommar, inte bara av adelns amatörskådespelare utan också av teatertrupper från Stockholm. Innan det Gustavianska operahuset i huvudstaden stod klart 1782, hade många operor och pjäser premiär här, ofta med aktiv konstnärlig medverkan av kungen själv.

Efter mordet på Gustav III anbefalldes landssorg, och teatern användes inte på lång tid. Verksamheten togs dock upp igen, men intresset från den nye kungen var klent. De sista åren av 1700-talet innebar en tydlig tillbakagång. Några föreställningar gavs på 1850-talet. Den sista kända föreställningen före "törnrosasömnen" gavs sommaren 1858 med anledning av Gustaf V:s födelse. Den gavs av en fransk kringresande teatergrupp.

Återuppväckandets nya epok och Drottningholmsteaterns Vänner

[redigera | redigera wikitext]
Bakom kulisserna.

På vårvintern 1921 kom Agne Beijer, då amanuens vid Kungliga biblioteket, till teatern för att leta efter en målning av Elias Martin och återupptäckte den då närmast totalt bortglömda gamla teatern, som under långa tider mest fungerat som möbelmagasin. Beijer, som var teater- och litteraturvetare, lät restaurera teatern till ursprungligt skick, och redan sommaren 1921 satte man igång med arbetena. Den 19 augusti 1922 återinvigdes Drottningholmsteatern med visning av dekorbyten och ett blandat program med verk av Wolfgang Amadeus Mozart (menuett ur Figaros bröllop), Carl Michael Bellman (menuett och Träd fram du nattens gud), samt arior av Christoph Willibald Gluck och Georg Friedrich Händel. Sångsolist var Lillemor Montelius, balettelever från Kungliga Operan dansade, och vid pianot satt Alice Tegnér. Därefter hölls genom åren mest ett fåtal sporadiska divertissement för en sluten krets för att söka finansiera driften av Drottningholms teatermuseum, vilket Agne Beijer igångsatte och förestod.

28 september 1935 bildades stödföreningen Drottningholmsteaterns Vänner på Waldemarsudde under överinseende av kulturpersonligheter som Prins Eugen – föreningens förste ordförande – Prins Wilhelm, Agne Beijer, Bo Bergman, Per-Axel Branner, John Böttiger, Anders de Wahl, John Forsell, Axel Gauffin, Olof Molander, Adolf A:son Murray och Anders Österling. Föreningen tog så ansvar för att vidareutveckla verksamheten och från 1936 ansvara för, och till stor del finansiera, en regelbunden återupptagen föreställningsproduktion av teater, opera och balett på teatern (1938–42 tillsammans med Teaterorden TSO), fram till 1948 bara för slutna sällskap som publik. 1966 arrangerade föreningen teaterns 200-årsjubileum med gästspel av fyra utländska operatrupper och tre egna produktioner. 1970 skedde en överflyttning av det huvudsakliga föreställningsansvaret till den bildade Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, som då även inbegrep Drottningholms teatermuseum/Sveriges Teatermuseum och sedan 2007 är en stiftelse med namnet Stiftelsen Drottningholms slottsteater. Sveriges Teatermuseum ingår sedan 2010 i Statens musikverk. Drottningholmsteaterns Vänner utdelar årligen även hedersbetygelser och stipendier till för verksamheten betydelsefulla och för dess konstnärliga framtid lovande personer och bidrar dessutom årligen med stora ekonomiska insatser för att upprätthålla föreställningsverksamheten.

Posten som ordförande för Vänföreningen har sedan 1935 innehafts av: Prins Eugen, Prins Wilhelm, Henrik Nordmark, Jonas Nordenson, Ivar Philipson, Jan-Erik Wikström (sedermera ordförande för Stiftelsen Drottningholms slottsteater), Christer Villard och Wilhelm Lüning (innevarande)[3]. Kungen och drottningen samt kronprinsessan Victoria är föreningens hedersbeskyddare/-ledamöter.

Teatern lockar besökare från både utlandet och hela Sverige. På grund av det höga kulturhistoriska värdet tillåts endast ett visst antal föreställningar per år på scenen. Flera gånger har man delvis samverkat med Kungliga Operan och Kungliga Baletten. Aktuella samarbeten var under 2012 med Bonniers Konsthall, 2013 med Östersjöfestivalen och 2014 med Kungliga Operan. Under Per-Erik Öhrns chefskap gjordes för första gången sedan 1700-talet nybeställningar av operaverk; Trädgården (1999) med musik av Jonas Forssell och Cecilia och Apkungen (2004) med musik av Reine Jönsson. Inför teaterns 250-årsjubileum 2016 beställde Drottningholmsteaterns Vänner ett operaverk, en nyskriven jubileumsopera av Jan Sandström tillägnad Drottningholms Slottsteater, Rokokomaskineriet.

Utformning och teknik

[redigera | redigera wikitext]

Teatern är, som en del av Drottningholms slottsområde, ett av de svenska världsarven som finns upptagna på Unescos världsarvslista. Söder om teatern ansluter den så kallade Teaterplanen med fyra flygelbyggnader; “Kyrkpaviljongen” och “Jaktpaviljongen” mot öst samt “Drottningens paviljong” och “Hovmarskalksflygeln” mot väst. Orkesterdike saknas, varför musikanterna befinner sig på samma plan, som de främsta bänkarna i salongen. Järnridå, som annars är obligatorisk som brandskydd på moderna teatrar, saknas på Drottningholmsteatern. (På 1700-talet var järnridån ännu inte uppfunnen.)

Belysningen utgjordes ursprungligen av ett stort antal levande ljus, som satt på väggarna runtom i salongen. Denna belysningsform användes ända in på senare delen av 1900-talet, men numera har alla dessa ljus, trots stilbrottet, av säkerhetsskäl ersatts med många elektriska smålampor. Under hela föreställningen råder alltså en dämpad, stämningsfull belysning i salongen precis som på Gustav III:s tid.

Teaterbyggnaden förvaltas numera av Statens fastighetsverk, som sedan 2004 genomfört en varsam restaurering av byggnaden.[4]

Drottningholms slottsteaters scen 2016.
Drottningholms slottsteaters scen 2016.


Verkförteckning före 1809

[redigera | redigera wikitext]
"Zemire och Azor" vid uppsättningen 1778.
Karin Langebo spelar cembalo på Drottningholms slottsteater, 1966.

Operor, annan musikdramatik

[redigera | redigera wikitext]

Tragedier

[redigera | redigera wikitext]

Komedier

[redigera | redigera wikitext]

Premiärer 1922-

[redigera | redigera wikitext]

Konsertaftnar och reprispremiärer redovisas inte här.

Operor, baletter

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Chefer för Drottningholms teatermuseum/Sveriges Teatermuseum

[redigera | redigera wikitext]
  • Agne Beijer, 1921–64
  • Arnold Östman, 1979–80
  • Barbro Stribolt, 1980–98
  • Inga Lewenhaupt 1998-2006
  • Peter Gripewall 2006-2009

Kuriosa

[redigera | redigera wikitext]
 Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2024-05)
Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan.
Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort.

Maria Langs detektivroman Se, döden på dig väntar från 1955 utspelas till stora delar på Drottningsholmsteatern.

Panoramabild

[redigera | redigera wikitext]
Den västra fasaden mot parken med Déjeunersalongen.
Den västra fasaden mot parken med Déjeunersalongen.


Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ D.v.s. Världsarvskommitténs 15:e sammanträde.
  2. ^ Den nordiska rutten för historiska teatrar.
  3. ^ ”Advokat Wilhelm Lüning ny ordförande i Drottningholmsteaterns Vänner”. 15 juni 2020. Arkiverad från originalet den 25 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210125083242/https://drottningholmsteaternsvanner.se/drottningholmsteaterns-vanner-utlyser-stipendier-for-utbildning-och-forkovran-2020/. Läst 24 februari 2021. 
  4. ^ ”Statens fastighetsverks restaureringsbeskrivning”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623094725/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2010_04/28drottningholmsteatern_tillbaka_till_1700_talet.pdf. Läst 23 juni 2018. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Agne Beijer: Drottningholms slottsteater på Lovisa Ulrikas och Gustaf III:s tid. Drottningholms Teatermuseum / Stockholms kommun / Liber förlag 1981
  • Gustaf Hilleström: Drottningholmsteatern förr och nu. Natur och Kultur 1980
  • Hans Åstrand & Gunnar Larsson (red.): Gustavian Opera. Musikaliska Akademins skrifter nr. 66 (1991)
  • Ove Hidemark, Per Edström m. fl.: Drottningholms Slottsteater - dess tillkomst, öden och bevarande, Byggförlaget 1993
  • Sven Åke Heed: Ny svensk teaterhistoria, Teater före 1800'
  • Ingvar Andersson: Gustavianskt
  • Carl-Gunnar Åhlén: Drottningholms Slottsteater 1922-1992. Bilaga till CD-skiva Caprice CAP 21512, Caprice Records 1993

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Drottningholms slott
ByggnaderHögvakten
Park och fontäner
Interiör
Övrigt
Portal:Stockholm
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Drottningholms_slottsteater&oldid=55896839”