Dymmelonsdag

Dymmelonsdagen kallas onsdagen före påsk, vilken infaller under stilla veckan, och är dagen då påskfriden inleds. Namnet kommer av traditionen att i Skandinavien ersätta metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag med trästavar, dymblar eller dymlar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det är stilla veckan och att långfredagen är i antågande. I Finland har dymmelonsdag även kallats klockonsdag.^[1]

I Nya testamentet, precis efter palmsöndagen, samlades stora rådet (sanhedrin) för att planera att döda Jesus före pesach.^[2] Onsdagen^{[källa behövs]} före sin död besökte Jesus Simon den spetälske i Betania. När de satte sig till bords för att äta smorde en kvinna som hette Maria Jesu fötter och huvud med en hel flaska mycket dyrbar olja.^[3] Matteusevangeliet anger att lärjungarna blev förargade och sade: 'Vilket slöseri!'" och Johannes hävdar att det var Judas som blev mest upprörd. Johannes tillägger att Judas egentligen inte brydde sig om de fattiga, utan att han var en tjuv som hade hand om kassan och som tog av det som lades dit. Jesus rättfärdigade kvinnans handling genom att säga att de fattiga alltid kommer att finnas bland dem, men inte han.^[4] Det var efter detta som Judas sökte upp stora rådet och köpslog för att ange Jesus och peka ut honom för rådet.^[5]

På många håll inom den västliga kristna sfären hålls den liturgiska gudstjänsten tenebrae på dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen.^[6] Ordet tenebrae kommer från latin och betyder "mörker". Under denna mässa låter man stearinljusen på altaret brinna ned tills koret är helt mörkt. När mörkret lagt sig skapar man ett stort dån, kallad strepitus, vilket symboliserar Jesu död eller den jordbävning som följde på Jesu död.^[7]Tenebrae är följande dags läsningsgudstjänst och laudes, d.v.s. på dymmelonsdagens kväll hålls skärtorsdagens morgongudstjänster, etc.^[8]

Det liturgiska temat inom den ortodoxa kyrkan under dymmelonsdagen är hågkomsten av Maria som smorde Jesus. Ett andra tema är hur Judas förråder Jesus. Firandet inleds på tisdagskvällen eller tidig onsdagsmorgon då en särskild mässa hålls som avslutas med framförandet av Kassias psalm. Psalmen skrevs av Kassia på 800-talet och berättar om kvinnan som smorde Jesu fötter hos Simon den spetälske. Texten är i stora stycken skriven utifrån kvinnans perspektiv. Psalmen kan framföras under lång tid, ibland upp emot 25 minuter och är för många en mycket känslomässig upplevelse, där troende kan utbrista i tårfyllda böner.

Det är på grund av att Judas förrådde Jesus på dymmelonsdagen som ortodoxa kristna fastar på onsdagar och fredagar under hela året.^{[källa behövs]}

I Skandinavien är det tradition att dämpa kyrkklockorna och byta ut metallkläpparna mot trästavar, dymblar eller dymlar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av stilla veckan. Noteringar finns också om att klockorna bands för att inte kunna ljuda. Den 13 augusti 1823 upphävdes i Sverige den föreskrift som påbjöd att ingen musik skulle spelas från fastlagssöndagen fram till påskdagen.^[9]

I folklig tradition har dymmelonsdagen (ursprungligen genom missuppfattning) kommit att även kallas askonsdagen, vilken enligt kyrklig definition infaller i veckan efter fastlagssöndagen.^[10]

En folklig sed är, eller har i varje fall varit, att fästa dymmelonsdagspass på varandras ryggar.^[11] Ett dymmelonsdagspass består av en skämtsam teckning, inte sällan med häxmotiv, eller en vitsig mening och idén knyter an till det pass man trodde att häxorna behövde för att nå Blåkulla. Ett exempel på seden med dymmelonsdagspass finns i filmen Mer om oss barn i Bullerbyn där barnen bland annat sätter pass på varandras ryggar, men även ett pass på den ovetande pigan Agdas rygg.

Om man eldar med ved ska enligt Bondepraktikan den ved som fälls under vintern vara kapad och kluven före dymmelonsdagen, annars "går dymmeln i veden" sades det. Med det menades att den inte hann torka utan kunde ruttna under våren och sommaren, och inte kunde eldas med under nästkommande vinter.^{[specificera källa]}

I Grekland är det tradition att alla i församlingen mottar smörjelse på dymmelsonsdagen. Denna tradition har även spridit sig till vissa andra platser.^[12]

I Tjeckien kallas dagen traditionellt sotaronsdagen eller svarta onsdagen, eftersom det var dagen då man skulle sota skorstenen så att den var ren till påsk.^[13]

På Malta kallas dagen för L-Erbgħa tat-Tniebri (skuggonsdagen), vilket refererar till den liturgiska nedsläckningen (tenebrae). Förr brukade församlingens barn slå på stolar för att skapa ett dån, det så kallade "strepitus".

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Holy Wednesday, 29 mars 2016.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Dymmeldagar, 29 oktober 1907.

v • r Påsk Teologiskt innehåll Jesu lidande och död  · Jesu uppståndelse Dagar och perioder Påsktavla · Fastlagen · Fastlagssöndagen · Fettisdagen · Fastan · Midfastosöndagen · Palmsöndagen · Stilla veckan · Blåmåndagen · Vita tisdagen · Dymmelonsdagen · Skärtorsdagen · Långfredagen · Triduum sacrum · Påskafton · Påsknatten · Påskdagen · Påskveckan · Annandag påsk · Andra söndagen i påsktiden (första söndagen efter påsk, quasimodogeniti) Figurer Agnus Dei · Ēostre · Myrrbärarna · Påskhare · Påskkyckling · Påskkärring Sedvänjor Karneval · Maslenitsa · Semla (fastlagsbulle, fettisdagsbulle) · Blåkulla · Passionsspel · Påskbrasa · Påskgodis · Påskkort · Påsklilja · Påskljus · Påskmat · Påskris · Påskägg (Fabergéägg · Kinderägg · pysanka) · Påskäggsträd · Smällare · Äggjakt · Äggpickning · Äggrullning I olika länder Finland · Sverige Judendomen Se Pesach Kategori