Formel 1-VM 1959

	F1-regler i korthet 1959
Motor	Överladdad 750 cc ; Sug 2 500 cc
Max cylindrar	Ingen begränsning
Bilens minimivikt	Ingen begränsning
Poängberäkning	8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1 ; • Endast de fem bästa poängen från de nio loppen räknades in i mästerskapet. ; • Poäng gavs ej till förare som delade bil. ; • Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.

Formel 1-VM 1959 hade nio deltävlingar som kördes under perioden 10 maj-12 december. Här ingick Indianapolis 500-loppet 1959 som en av deltävlingarna. Förarmästerskapet vanns av australiern Jack Brabham och konstruktörsmästerskapet av Cooper-Climax.

Vinnare

Förare: Jack Brabham, Australien, Cooper-Climax
Konstruktör: Cooper-Climax, Storbritannien

Grand Prix 1959

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnande förare! Vinnande stall	Vinnande tillverkare
Monacos Grand Prix	10 maj	Monte Carlo	Jack Brabham	Cooper	Cooper-Climax	*
Indianapolis Grand Prix	30 maj	Indianapolis	Rodger Ward	Leader Cards Inc	Watson-Offenhauser	*
Nederländernas Grand Prix	31 maj	Zandvoort	Joakim Bonnier	BRM		*
Frankrikes Grand Prix	5 juli	Reims-Gueux	Tony Brooks	Ferrari		*
Storbritanniens Grand Prix	18 juli	Aintree	Jack Brabham	Cooper	Cooper-Climax	*
Tysklands Grand Prix	2 augusti	Avus	Tony Brooks	Ferrari		*
Portugals Grand Prix	23 augusti	Monsanto	Stirling Moss	R R C Walker	Cooper-Climax	*
Italiens Grand Prix	13 september	Monza	Stirling Moss	R R C Walker	Cooper-Climax	*
USA:s Grand Prix	12 december	Sebring	Bruce McLaren	Cooper	Cooper-Climax	*

Grand Prix utanför VM 1959

Grand Prix /Race	Datum	Bana	Vinnande förare! Vinnande stall	Vinnande tillverkare
Glover Trophy	30 mars	Goodwood	Stirling Moss	R R C Walker	Cooper-Climax
Aintree 200	18 april	Aintree	Jean Behra	Ferrari
International Trophy	2 maj	Silverstone	Jack Brabham	Cooper	Cooper-Climax
International Gold Cup	26 september	Oulton Park	Stirling Moss	R R C Walker	Cooper-Climax
Silver City Trophy	10 oktober	Snetterton	Ron Flockhart	BRM

Stall, nummer och förare 1959

Stall/Tillverkare	Nummer	Förare
A E Dean (Kuzma-Offenhauser)^[1]	10	A.J. Foyt, USA
Ace Garage-Rotherham (Cooper-Climax)^[2]	44	Trevor Taylor, Storbritannien
Alan Brown (Cooper-Climax)^[2]	50	Mike Taylor, Storbritannien
Alan Brown (Cooper-Climax)^[2]	52	Peter Ashdown, Storbritannien
Aston Martin	2, 4, 10, 24	Roy Salvadori, Storbritannien
Aston Martin	4, 5, 9, 26	Carroll Shelby, USA
BRM	2, 6, 8, 10, 16	Harry Schell, USA
	4, 6, 7, 9, 10, 18	Joakim Bonnier, Sverige
	4, 8, 20, 42, 44	Ron Flockhart, Storbritannien
BRP (BRM)	2, 6	Stirling Moss, Storbritannien
BRP (BRM)	11	Hans Herrmann, Tyskland
BRP (Cooper-Climax & Cooper-Borgward)	34, 46	Ivor Bueb, Storbritannien
BRP (Cooper-Climax & Cooper-Borgward)	48	Chris Bristow, Storbritannien
Bignotti-Bowes Racing (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	7	Jud Larson, USA
Bignotti-Bowes Racing (Epperly-Offenhauser)^[1]	33	Johnny Boyd, USA
Blanchard Automobile Co (Porsche)	17	Harry Blanchard, USA
Bob Estes (Phillips-Offenhauser)^[1]	9	Don Branson, USA
Camoradi (Tec-Mec-Maserati)	15	Fritz d'Orey, Brasilien
Chapman S Root (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	48	Bobby Grim, USA
Connaught-Alta	18	Bob Said, USA
Cooper-Climax	1, 8, 12, 24	Jack Brabham, Australien
	2, 3, 8, 9, 12, 16, 22	Bruce McLaren, Nya Zeeland
	2, 3, 9, 10, 14, 26	Masten Gregory, USA
	10	Giorgio Scarlatti, Italien
David Fry (Fry-Climax)^[2]	60	Mike Parkes, Storbritannien
Dennis Taylor (Lotus-Climax)^[2]	62	Dennis Taylor, Storbritannien
Dorchester Service Station (Lotus-Climax)	64	David Piper, Storbritannien
ENB (Cooper-Climax)	10	Lucien Bianchi, Belgien
ENB (Cooper-Climax)	12	Alain de Changy, Belgien
Ecurie Bleue (Cooper-Climax)	19	Harry Schell, USA
Ecurie Maarsbergen (Porsche)	15	Carel Godin de Beaufort, Nederländerna
Ernest L Ruiz (Christensen-Offenhauser)^[1]	24	Jack Turner, USA
Federal Auto Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	65	Bob Christie, USA
Federal Auto Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	66	Jimmy Daywalt, USA
Ferrari	1, 30, 46	Jean Behra, Frankrike
	2, 4, 14, 24, 30, 50	Tony Brooks, Storbritannien
	3, 5, 15, 26, 32, 48	Phil Hill, USA
	3, 16, 17, 34, 52	Cliff Allison, Storbritannien
	4	Wolfgang von Trips, Tyskland
	6, 16, 28, 36	Dan Gurney, USA
	22, 38	Olivier Gendebien, Belgien
Fred Gerhardt (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	45	Paul Russo, USA
George Salih (Epperly-Offenhauser)^[1]	6	Jimmy Bryan, USA
George Walther Jr (Sutton-Offenhauser)^[1]	77	Mike Magill, USA
Gilby Engineering (Cooper-Climax)	54	Keith Greene, Storbritannien
H H Johnson (Kuzma-Offenhauser)^[1]	57	Al Keller, USA
Harry Dunn (Dunn-Offenhauser)^[1]	89	Al Herman, USA
High Efficiency Motors (Cooper-Climax & Cooper-Maserati)	12, 16, 38	Roy Salvadori, Storbritannien
High Efficiency Motors (Cooper-Climax & Cooper-Maserati)	22, 38	Jack Fairman, Storbritannien
J S Donaldson (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	19	Eddie Johnson, USA
JBW-Maserati	36	Brian Naylor, Storbritannien
Jean Behra (Behra-Porsche-Porsche)^[2]	12	Jean Behra, Frankrike
Jean Lucienbonnet (Cooper-Climax)^[2]	14	Jean Lucienbonnet, Frankrike
Jim Robbins (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	15	Don Freeland, USA
John Fisher (Lotus-Climax)^[2]	44	Bruce Halford, Storbritannien
John R Wills (Epperly-Offenhauser)^[1]^[2]	1	Tony Bettenhausen, USA
John Zink (Watson-Offenhauser)^[1]	64	Pat Flaherty, USA
John Zink (Moore-Offenhauser)^[1]	74	Bob Veith, USA
Kalamazoo Sports Inc (Watson-Offenhauser)^[1]	73	Dick Rathmann, USA
Karl Hall (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	71	Chuck Arnold, USA
LeRoy E Foutch Jr (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]^[2]	87	Red Amick, USA
Leader Cards Inc (Watson-Offenhauser & Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	1, 5	Rodger Ward, USA
Lindsey Hopkins (Watson-Offenhauser)^[1]	16	Jim Rathmann, USA
Lotus-Climax	10, 12, 15, 20, 34	Innes Ireland, Storbritannien
	11, 14, 16, 18, 28, 32, 40	Graham Hill, Storbritannien
	11, 30	Alan Stacey, Storbritannien
	42	Pete Lovely, USA
Lysle Greenman (Kuzma-Offenhauser)^[1]	53	Bill Cheesbourg, USA
Monte Carlo Auto Sport (Maserati)	56	André Testut, Frankrike
Norman C Demler (Epperly-Offenhauser)^[1]	99	Paul Goldsmith, USA
OSCA (Cooper-Osca)	14	Alejandro de Tomaso, Italien
Ottorino Volonterio (Maserati)	28	Giulio Cabianca, Italien
Peter Schmidt (Kuzma-Offenhauser)^[1]	44	Eddie Sachs, USA
Phil Cade (Maserati)^[2]	22	Phil Cade, USA
Porsche (Behra-Porsche-Porsche)	4	Maria Teresa de Filippis, Italien
Porsche	6, 14	Wolfgang von Trips, Tyskland
R R C Walker (Cooper-Climax)	4, 7, 11, 14, 30	Stirling Moss, Storbritannien
R R C Walker (Cooper-Climax)	5, 6, 8, 10, 14, 16, 18, 32	Maurice Trintignant, Frankrike
R T Marley Sr (Kuzma-Offenhauser)^[1]^[2]	88	Gene Hartley, USA
Racing Associates (Lesovsky-Offenhauser)^[1]	3	Johnny Thomson, USA
Ray Crawford (Elder-Offenhauser)^[1]	49	Ray Crawford, USA
Ray T Brady (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	58	Jim McWithey, USA
Reg Parnell (Cooper-Climax)	58	Henry Taylor, Storbritannien
Reg Parnell (Cooper-Climax)	66	Tim Parnell, Storbritannien
Roy McKay (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]	47	Chuck Weyant, USA
Scuderia Centro Sud (Cooper-Maserati)	18	Mario Araujo de Cabral, Portugal
	18, 22, 42	Ian Burgess, Storbritannien
	20, 40	Colin Davis, Storbritannien
	24	Hans Herrmann, Tyskland
Scuderia Centro Sud (Maserati)	36	Asdrúbal Bayardo, Uruguay
Scuderia Centro Sud (Maserati)	38, 40	Fritz d'Orey, Brasilien
Scuderia Ugolini (Maserati)	40, 54	Giorgio Scarlatti, Italien
Scuderia Ugolini (Maserati)	42	Carel Godin de Beaufort, Nederländerna
Taylor-Crawley Racing Team (Cooper-Climax)	16	George Constantine, USA
United Racing Stable (Cooper-Climax)^[2]	56	Bill Moss, Storbritannien
Vanwall	20	Tony Brooks, Storbritannien
Wolcott Memorial Racing Team (Lesovsky-Offenhauser)^[1]^[2]	8	Len Sutton, USA
Yunick Glover & Lathrop (Kurtis Kraft-Offenhauser)^[1]^[2]	37	Duane Carter, USA

Slutställning förare 1959

Placering	Förare! Stall	Konstruktör	Poäng
1	Jack Brabham	Cooper	Cooper-Climax	34
2	Tony Brooks	Ferrari		27
3	Stirling Moss	R R C Walker & BRP	Cooper-Climax & BRM	25,5
4	Phil Hill	Ferrari		20
5	Maurice Trintignant	R R C Walker	Cooper-Climax	19
6	Bruce McLaren	Cooper	Cooper-Climax	16,5
7	Dan Gurney	Ferrari		13
8	Joakim Bonnier	BRM		10
9	Masten Gregory	Cooper	Cooper-Climax	10
10	Rodger Ward	Leader Cards Inc	Watson-Offenhauser	8
11	Jim Rathmann	Lindsey Hopkins	Watson-Offenhauser	6
12	Johnny Thomson	Racing Associates	Lesovsky-Offenhauser	5
13	Innes Ireland	Lotus	Lotus-Climax	5
14	Harry Schell	BRM		5
15	Tony Bettenhausen	John R Wills	Epperly-Offenhauser	3
16	Olivier Gendebien	Ferrari		3
17	Paul Goldsmith	Norman C Demler	Epperly-Offenhauser	2
18	Jean Behra	Ferrari		2
19	Cliff Allison	Ferrari		2

Slutställning konstruktörer 1959

Placering	Konstruktör	Poäng
1	Cooper-Climax	40
2	Ferrari	32
3	BRM	18
4	Watson-Offenhauser	8
5	Lotus-Climax	5
6	Lesovsky-Offenhauser	4
7	Epperly-Offenhauser	3
8	Aston Martin	0
=	Connaught-Alta	0
=	Cooper-Maserati	0
=	Cooper-Borgward	0
=	Cooper-Osca	0
=	Fry-Climax	0
=	JBW-Maserati	0
=	Maserati	0
=	Porsche	0
=	Tec-Mec-Maserati	0
=	Vanwall	0
=	Christensen-Offenhauser	0
=	Dunn-Offenhauser	0
=	Elder-Offenhauser	0
=	Phillips-Offenhauser	0
=	KurtisKraft-Offenhauser	0
=	Kuzma-Offenhauser	0
=	Moore-Offenhauser	0
=	Sutton-Offenhauser	0

Noter

^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af] Deltog endast i Indianapolis 1959.
^ [a b c d e f g h i j k l m n] Stallet deltog endast i ett F1-lopp.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1959.
Bilder & media

Säsonger

[Indy-1] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af] Deltog endast i Indianapolis 1959.

[Enda-2] [a b c d e f g h i j k l m n] Stallet deltog endast i ett F1-lopp.

[1]

[2]

F1-regler i korthet 1959
Motor	Överladdad 750 cc Sug 2 500 cc
Max cylindrar	Ingen begränsning
Bilens minimivikt	Ingen begränsning
Poängberäkning	8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1 • Endast de fem bästa poängen från de nio loppen räknades in i mästerskapet. • Poäng gavs ej till förare som delade bil. • Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.