Lackarebäck

Lackarebäck är en stadsdel i nordvästra delen av kommundelen Östra Mölndal (motsvarande Stensjöns distrikt).

Lackarebäcks gård omnämns redan på 1300-talet och är namngiven efter bäcken, som rinner genom området. Lackarebäcks industriområde började anläggas på 1940-talet. I Lackarebäck ligger Lackarebäckshemmet och Stensjökyrkan.

Historia

Första gången Lackarebäcks gård omnämns är år 1396, då den tillhörde kyrkogodset Biskopsbo. Enligt en karta från år 1725–1726 låg gården norr om bäcken.^[1]

Hemmanen Lackarebäck och Enerbacken ägdes i början av 1800-talet av grosshandlaren N F Wahlberg, far till botanisten Peter Fredrik Wahlberg och naturforskaren Johan August Wahlberg. Den senare föddes år 1810 på Lackarebäcks gård.^[2]

Under åren 1864 till 1891 ägdes Lackarebäck av konsuln Eduard Boye.^[2] Gårdens huvudbyggnad, i två våningar och byggd av trä, brann ner år 1895. Den låg väster om den kvarvarande flygelbyggnaden. Ladugården, som uppfördes av konsuln Emil Boye, brann ner år 1950. I närheten av gården låg flera olika byggnader, vilka alla numera är borta, liksom de tre torpställen som hörde till gården.^[3]

Verksamheter

I bäcken anlades en kvarndamm med tillhörande kvarn. År 1769 såldes vatten från Lackarebäck och fram till omkring år 1860 fanns ett brännvinsbränneri – Lackarebäcks fina.^[4] Lackarebäcks gårds trädgård var omfattande, men då Eduard Boye själv tog över den fick trädgårdsmästaren J A Wolff överta ett område inom nuvarande Lackarebäcks industriområde. Uppe vid Norra Långevattnet bröts kvarnstenar och i Lackarebäcksmossen (Mölndals mosse) togs upp torv.^[5]

Lackarebäcks industriområde

År 1938 byggde Göteborgs Takpappfabrik en fabrik i Lackarebäck, år 1943 stod Atög Chokladfabrik AB:s nya fabrik klar och år 1946 började Mölndals Elverk bygga en anläggning i området. Under åren 1945 och 1947 förvärvade Mölndals stad mark där. Längs Ågatan tillkom under åren 1946–1948 fabriker, bland annat Aktiebolaget Berol-Produkter.^[6]

Örgryteverken byggde en ny fabrik i Lackarebäck år 1952, men denna togs över av Telefon AB L M Ericsson 1956. Ericsson byggde senare ut och Ericsson Microwave Systems kom att under 1990-talet dominera området med cirka 2 300 anställda. Kapp-Ahl och Sven Gulin AB hade sina centrallager och huvudkontor vid Flöjelbergsgatan.^[7]

Lackarebäckshemmet

År 1895 hade Fässbergs socken uppfört ett ålderdomshem på Kärra Hökegård, vilket befanns vara omodernt på 1940-talet. Ett nytt ålderdomshem började projekteras år 1945 och 1949 anhöll fattigvårdsstyrelsen hos stadsfullmäktige om att få bygga ett ålderdomshem med 110 platser i Lackarebäck. Inflyttning i Lackarebäckshemmet skedde i november 1951 och invigning hölls den 26 april 1952.^[8]

År 1966 beslöts om en tillbyggnad om 49 enkelrum och inflyttning skedde den 2 januari 1969. År 1980 anslogs medel för en ombyggnad av den äldsta delen, vilken blev klar 1985. Delen från 1969 byggdes om 1996.^[9]

Vattenverken

Lackarebäcks vattenverk

År 1962 beslöt stadsfullmäktige i Göteborg att bygga ett vattenverk i Lackarebäck. Vatten pumpades från Göta älv till Delsjön. Bygget inleddes 1965 och invigningen skedde den 10 oktober 1968. Lackarebäcks vattenverk står för omkring 50 % av Göteborgs vattenförsörjning.^[10]

Mölndals vattenverk

En vattenreservoar för Mölndal anlades år 1920 vid Norra Långevattnets norra ände. Anläggningen har sedan byggts om och till vid flera tillfällen. I början av 1990-talet genomfördes en större ombyggnad, då bland annat en ny pumpanläggning för att pumpa vatten från Rådasjön byggdes. Ombyggnaden av verket var klar i april 1995. ^[11] Mölndals vattenverk svarar för nästan all vattenförsörjning i Mölndals kommun.

Lackarebäck i litteraturen

Författarinnan Wilma Lindhé var gift med kapten Josef Lindhé, som var förvaltare på Lackarebäcks gård och kontrollant av sprittillverkningen Göteborgs Jästfabrik. Wilma Lindhé har skildrat hemmet i Lackarebäck i sina memoarer.^[2]

Etymologi

Namnet skrevs Lakkarebek 1397 och var då namnet på den gård där bäcken med samma namn rann förbi. Lagklarebäck heter en herrgård med ägor över bäcken under 1800-talet. Betydelsen av namnet Lackarebäck är omtvistad, en teori föreslår att förleden skulle vara verbet lacka i betydelsen rinna, flyta droppvis, sippra eller löpa (smått), traska, lunka.^[12]

Referenser

Noter

^ Gahrn (1996), s. 3
^ [a b c] Gahrn (1996), s. 5
^ Gahrn (1996), s. 3-4
^ Gahrn (1996), s. 6
^ Gahrn (1996), s. 8
^ Jenemalm (1996), s. 21
^ Jenemalm (1996), s. 23
^ Olsson (1996), s. 24-25
^ Olsson (1996), s. 26-27
^ Olsson (1996), s. 20
^ Olsson (1996), s. 18-19
^ Göteborg, red. Jan Jonasson, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 s.309

Källor

Lars Gahrn (1996). ”Lackarebäck och Enerbacken – från lantgårdar till stadsdelar”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1996. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 2-17. Libris 423764
Leif Jenemalm (1996). ”Lackarebäcks industriområde”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1996. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 21-23. Libris 423764
Sven Olof Olsson (1996). ”Vattenverken i Lackarebäck”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1996. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 18-20. Libris 423764
Sven Olof Olsson (1996). ”Lackarebäckshemmet”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1996. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 24-27. Libris 423764

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lackarebäck.
Bilder & media

[1] Gahrn (1996), s. 3

[Gahrn19965-2] [a b c] Gahrn (1996), s. 5

[3] Gahrn (1996), s. 3-4

[4] Gahrn (1996), s. 6

[5] Gahrn (1996), s. 8

[6] Jenemalm (1996), s. 21

[7] Jenemalm (1996), s. 23

[8] Olsson (1996), s. 24-25

[9] Olsson (1996), s. 26-27

[10] Olsson (1996), s. 20

[11] Olsson (1996), s. 18-19

[12] Göteborg, red. Jan Jonasson, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 s.309

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]