Tsesarevitj

För slagskeppet med samma namn, se Tsesarevitj (1901).

Tsesarevitj[1] (ryska: цесаревич) var titeln på tronarvinge eller heir presumptive i Kejsardömet Ryssland. Den antingen föregick eller ersatte förnamnet och patronymikon.

Det kejserliga standaret tillhörande Tsesarevitj.

Den blandas ofta ihop med "tsarevitj", som är ett distinkt ord med en annan innebörd: Tsarevitj bars av alla söner till en tsar, inklusive ättlingar till icke-ryska ledare såsom khanerna (tsarer) av Kazan, Kasimov och Sibirien efter att dessa khanat hade erövrats av Ryssland.[2][3] Vanligtvis fanns det endast en tsesarevitj åt gången (ett undantag var Storfursten Konstantin Pavlovitj, som bar titeln fram till sin död även om lagen gav den till hans brorson), och titeln användes bara i Ryssland.

Titeln kom att användas i kombination med den formella benämningen "arvtagare" (ryska: наследник), som i "Hans Kejserliga Höghet Arvtagaren Tsesarevitj och Storfurste". Hustrun till en tsesarevitj kallades för tsesarevna (ryska: цесаревна).

1721 slutade Peter den store att använda titeln "tsar" till förmån för imperator (kejsare), varpå titeln tsarevitj (och "tsarevna", burna på livstid av Ivan V:s döttrar) föll i glömska.[2] Kejsarens döttrar benämndes hädanefter som "tsesarevna" (Peter hade vid tillfället ingen son). När Peter III besteg tronen 1762 kreerade han den nya titeln tsesarevitj för sin ende son Pavel Petrovitj, som därmed blev den först av nio Romanovarvtagare att bära den.[2] Men vid tiden för titelns utnämning var Pavel visserligen erkänd som Peters legitime om än inte som hans legale arvtagare. Inte heller skulle han komma att bli officiellt erkänd som sådan av sin mor, Katarina den stora, vid hennes övertagande av tronen.

Pavel var internationellt mer känd under sin andra titel "Storfurste", vilken föregick tsesarevitj och som var en kvarleva från Rurikdynastins dagar innan storfurstarna av Moskvariket antog titeln tsar. När Paul I besteg tronen 1796 utnämnde han genast sonen Aleksandr Pavlovitj till tsesarevitj och titeln lagfästes 1797 såso den officiella titeln för tronarvingen.[2] 1799 gav Paul I titeln tsesarevitj till sin andre son Konstantin Pavlovitj, som märkligt nog behöll titeln efter att han hade avsagt alla tronanspråk 1825 till förmån för sin yngre bror Nikolaj I.[2]

Därefter bar äldste sonen till alla ryska kejsare titeln fram till 1894, då Nikolaj II förlänade den till sin bror Storfurste George Alexandrovitj, med tillägget att utnämningen skulle upphöra vid födelsen av en son till Nikolaj. När George dog 1899 förlänade inte Nikolaj titeln till sin äldste överlevande bror Michail Aleksandrovitj, trots att Nikolajs ende son inte skulle komma att födas förrän om fem år. Den sonen, Aleksej Nikolajevitj (1904–1918), blev kejsardömet Rysslands siste tsesarevitj.

Tsesarevitj av Ryssland

[redigera | redigera wikitext]
Porträtt Namn Arvinge till Födelse Utnämnd till tronarvinge Utnämnd till Tsesarevitj Upphörde att vara Tsesarevitj Död Tsesarevna
Tsesarevitj Pavel Petrovitj
senare Paul I
Katarina II 1 oktober 1754 9 juli 1762 7 januari 1762 17 november 1796
blev Kejsare
24 mars 1801 Wilhelmina Louisa av Hessen-Darmstadt

Sofia Dorotea av Württemberg

Tsesarevitj Alexander Pavlovitj
senare Alexander I
Paul I 23 december 1777 17 november 1796 28 november 1796 24 mars 1801
blev Kejsare
1 december 1825 Louise av Baden
Tsesarevitj Konstantin Pavlovitj Alexander I 8 maj 1779 24 mars 1801 8 november 1799 27 juni 1831 Juliane av Sachsen-Coburg-Saalfeld
Tsesarevitj Alexander Nikolajevitj
senare Alexander II
Nikolaj I 29 april 1818 1 december 1825 10 september 1831 2 mars 1855
blev Kejsare
13 mars 1881 Marie av Hessen-Darmstadt
Tsesarevitj Nikolaj Alexandrovitj Alexander II 20 september 1843 2 mars 1855 24 april 1865
Tsesarevitj Alexander Alexandrovitj
senare Alexander III
10 mars 1845 24 april 1865 13 March 1881
blev Kejsare
1 november 1894 Dagmar av Danmark
Tsesarevitj Nikolaj Alexandrovitj
senare Nikolaj II
Alexander III 18 maj 1868 13 mars 1881 1 november 1894
blev Kejsare
17 juli 1918
Tsesarevitj George Alexandrovitj Nikolaj II 9 maj 1871 1 november 1894 10 juli 1899
Tsesarevitj Aleksej Nikolajevitj 12 augusti 1904 15 mars 1917
Monarkin avskaffad
17 juli 1918

Tsesarevna av Ryssland

[redigera | redigera wikitext]

Hustrun till en tsesarevitj bar titeln Tsesarevna (ryska: Цесаревна) – Storfurstinna. Peter den stores döttrar Elisabet av Ryssland (1709-1762), Anna Petrovna (1708-1728) och Natalja Petrovna (1718-1725) bar titeln som inte ska blandas ihop med tsarevna vilken applicerades på alla tsardöttrar.

Många prinsessor från Västeuropa, som konverterade till rysk-ortodoxa kyrkan och följaktligen ändrade sina namn, fick patronymikonet Fjodorovna men inte på grund av att deras fäder bar namnet "Theodore" utan som en allegorisk hyllning till ätten Romanovs skyddshelgon Theotokos av St. Theodore.[4]

Porträtt Namn Fader Född Giftermål Blev Tsesarevna Upphörde att vara Tsesarevna Död Make
Maria Alexandrovna
född Marie av Hessen-Darmstadt
Ludvig II av Hessen-Darmstadt
(Hessen-Darmstadt)
8 augusti 1824 28 april 1841 2 mars 1855
blev Kejsarinna
3 juni 1880 Tsesarevitj Alexander Nikolajevitj
Maria Fjodorovna
född Dagmar av Danmark
Kristian IX av Danmark
(Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg)
26 november 1847 9 november 1866 13 mars 1881
blev Kejsarinna
13 oktober 1928 Tsesarevitj Alexander Alexandrovitj

Efter att ha gjort anspråk på den ryska kejsartronen 1924 utnämnde Storfurste Kirill Vladimirovitj av Ryssland sin son Vladimir Kirillovitj av Ryssland till Tsesarevich.[2] Sedan 1997 har titeln innehafts av Vladimirs dotterson George Mikhailovitj Romanov, vars mor Maria Vladimirovna av Ryssland förlänade honom titeln i kraft av tronpretendent.[2]

Ända till slutet av ryska kejsardömet fortsatte de flesta ryssar och andra att hänvisa till monarken som "tsar". Kanske var det av den orsaken som titeln tsesarevich var mindre vanlig att applicera på tronarvingen än både tsarevitj och storfurste.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tsesarevich, 23 maj 2021.
  1. ^ Ibland translittererad som cesarevich eller caesarevich
  2. ^ [a b c d e f g] Macedonsky, Dimitry (June 2005). ”Hail, Son of Caesar! A Titular History of Romanov Scions”. European Royal History Journal (Arturo E. Beeche) 8.3 (XLV): sid. 19–27. 
  3. ^ Burke's Royal Families of the World II. Burke's Peerage Ltd. 1980. sid. 65. ISBN 0-85011-029-7 
  4. ^ ”Елисавета Феодоровна”. Православная энциклопедия. http://www.pravenc.ru/text/189843.html. Läst 23 mars 2010.