Västerviks stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Västerviks stad. För orten se Västervik, för dagens kommun, se Västerviks kommun.
Västerviks stad
Före detta kommun
Västerviks rådhus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
Kommun, nuVästerviks kommun
CentralortVästervik
Inrättad1433
Upphörd31 december 1970
Uppgått iVästerviks kommun
Befolkning, areal
Areal26 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°45′23″N 16°37′54″Ö / 57.756323055556°N 16.63173°Ö / 57.756323055556; 16.63173
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagVästerviks domsagas tingslag (–)
Tjusts domsagas tingslag ()
DomkretsVästerviks rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod0883
Redigera Wikidata

Västerviks stad var en stad och kommun i Kalmar län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Västervik låg ursprungligen längst in i Gamlebyviken. Redan 1275 omtalades Västervik som stad. År 1433 beordrade Erik av Pommern, som då var Sveriges konung, borgarna i Västervik att slå sig ner närmare havet, där Västervik nu ligger, i skydd av Stegeholms slott. Orten kallades sedan Gamla Västervik, senare Gamleby och skrivs 1456 Gamblaby, Gamleby. [1]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade 1 januari 1967 Gladhammars landskommun och ombildades 1 januari 1971 till Västerviks kommun.[2]

Judiciell tillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Västerviks stad hade fram till 1 januari 1960 en egen jurisdiktion och rådhusrätt för att därefter ingå i Tjusts domsaga och dess tingslag fram till den 1 januari 1969, då Tjusts domsaga tillsammans med del av Sevede och Tunaläns domsaga bildade Västerviks domsaga.[3]

Kyrklig tillhörighet

[redigera | redigera wikitext]
Sankt Petri kyrka, invigd 1905.

I kyrkligt hänseende hörde staden före 1967 till Västerviks församling.[4]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0884[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Blasonering: I blå sköld ett enmastat skepp av guld.

Vapnet fastställdes 1931. Sedan 1500-talet hade staden Västervik ett skepp i sitt sigill. När man på 1930-talet ville få ett vapen fastställt så föreslog Riksheraldikerämbetet ett enmastat sådant, vilket det också blev. Efter kommunbildningen övertog kommunen vapnet och registrerade det 1974.

Västerviks stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 26,36 km², varav 25,04 km² land.[6]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]
Tätort Folkmängd
Västervik &&&&&&&&&&017752.&&&&&017 752
Jenny &&&&&&&&&&&&0280.&&&&&0280

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 99,1 procent.[7]

Flygfotografi över Sankta Gertruds sjukhus, invigt 1912.

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för stadens befolkning uppdelad på följande sätt:[8]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 14,0 procent med varuhandel, 12,4 procent i metallindustrin, 11,3 procent med hälso- och sjukvård samt personlig hygien, 8,8 procent med byggnadsverksamhet, 8,7 procent med samfärdsel, 8,4 procent med jord- och stenindustri samt 6,1 procent med kemisk-teknisk industri. 1,5 procent av stadens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.[8]

Mandatfördelning i valen 1919–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSSPÖVRCFRFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919104810
104810
3269,4
30
192075911
75911
3231,8
30
192237616
37616
3241,9
30
1926472613
472613
3242,8
30
1930812615
82615
3250,6
31
1934591413
59413
3259,7
32
1938117311
17311
3254,6
29
1942117212
17212
3250,5
29
194641639
41639
3257,6
29
1950220810
220810
4063,4
35
1954220711
220711
4061,9
36
19582221411
222411
4070,9
36
1962223258
223258
4074,1
36
19664184518
418458
4078,5
35
  • Övriga 1926-1930 var Kommunalföreningen
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
  1. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ Om Västerviks rådhusrätt
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Västerviks stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 37. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 9. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 56-57. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.