John Bardeen

John Bardeen
Född	23 maj 1908[1][2][3] Madison, Wisconsin, USA
Död	30 januari 1991[1][2][3] (82 år) Boston, Massachusetts, USA
Begravd	Forest Hill Cemetery[4] kartor
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Princeton University, filosofie doktor, 1936[5] University of Wisconsin–Madison Madison Central High School University of Wisconsin High School
Sysselsättning	Fysiker, universitetslärare, uppfinnare[6], elektroingenjör
Befattning
Professor
Arbetsgivare	University of Illinois at Urbana-Champaign[7] University of Minnesota[8]
Maka	Jane Maxwell (g. 1938–)
Barn	James M. Bardeen (f. 1939) William A. Bardeen (f. 1941)
Föräldrar	Charles Russell Bardeen
Utmärkelser
Stuart Ballantine-medaljen (1952)[9] John Scott-medaljen (1954)[10] Oliver E. Buckley Condensed Matter Prize (1954)[11] Nobelpriset i fysik (1956)[12][13] Fritz London Memorial Prize (1962)[14] National Medal of Science (1965) IEEE Medal of Honor (1971)[15] Nobelpriset i fysik (1972)[16][13] James Madison Medal (1973)[5] Utländsk ledamot av Royal Society (1973)[17] National Inventors Hall of Fame (1974)[18] Franklinmedaljen (1975) Presidentens frihetsmedalj (1977)[19] Lomonosov-guldmedaljen (1987)[20] Harold Pender-utmärkelsen (1988)[21] Medlem av American Physical Society
Redigera Wikidata

John Bardeen, född 23 maj 1908 i Madison, Wisconsin, död 30 januari 1991 i Boston, Massachusetts, var en amerikansk fysiker och dubbel nobelpristagare.

Bardeen fick första gången Nobelpriset i fysik 1956 för sin del i utvecklingen av transistorn. Han tilldelades även priset 1972 för att han tillsammans med Leon Cooper och Robert Schrieffer utvecklat den så kallade BCS-teorin för supraledning.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6q241bf, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 7954798, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. ^ [a b] Bardeen, John (23 May 1908–30 January 1991), physicist, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.1302555, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. ^ Find a Grave, läs online.^{[källa från Wikidata]}
5. ^ [a b] läs online, alumni.princeton.edu .^{[källa från Wikidata]}
6. ^ David Pines, John Bardeen: 23 May 1908 · 30 January 1991, vol. 153, 3, Proceedings of the American Philosophical Society, 2009, s. 287-321.^{[källa från Wikidata]}
7. ^ Bardeen, John (23 May 1908–30 January 1991), physicist, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.1302555.^{[källa från Wikidata]}
8. ^ John Bardeen, 23 May 1908 - 30 January 1991, vol. 39, Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society, februari 1994, s. 19-34, 10.1098/RSBM.1994.0002.^{[källa från Wikidata]}
9. ^ läs online, www.fi.edu .^{[källa från Wikidata]}
10. ^ läs online, thejohnscottaward.github.io .^{[källa från Wikidata]}
11. ^ läs online, www.aps.org .^{[källa från Wikidata]}
12. ^ The Nobel Prize in Physics 1956, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
13. ^ [a b] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
14. ^ läs online, iupap.org .^{[källa från Wikidata]}
15. ^ läs online, www.ieee.org .^{[källa från Wikidata]}
16. ^ The Nobel Prize in Physics 1972, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.^{[källa från Wikidata]}
17. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 22, läs online.^{[källa från Wikidata]}
18. ^ National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID: john-bardeen.^{[källa från Wikidata]}
19. ^ TracesOfWar, TracesOfWar person-ID: 106815, läst: 1 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
20. ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.^{[källa från Wikidata]}
21. ^ läs online, events.seas.upenn.edu .^{[källa från Wikidata]}

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons har media som rör John Bardeen.
  Bilder & media
• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1956
• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1972
• Nobelprize.org, John Bardeen - Biografi

v • r Nobelpristagare i fysik 1901–1925 Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925) 1926–1950 Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950) 1951–1975 Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975) 1976–2000 Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000) Från 2001 Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023) · Hopfield, Hinton (2024)

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 91244949 • LCCN: nb2002007194 • ISNI: 0000 0000 6659 2249 • GND: 120147025 • SUDOC: 136228879 • BNF: cb14497799s (data) • BIBSYS: 5093323 • MGP: 42856 • NLA: 35013583 • NKC: js20020513017 • CiNii: DA16942554